Dispens fridlysta arter

Fridlysta arter har ett starkt lagskydd. Du behöver dispens från Länsstyrelsen för att göra åtgärder som kan påverka fridlysta arter eller deras livsmiljöer.

Det är förbjudet att göra åtgärder som kan påverka eller avsiktligt störa fridlysta arter, eller deras fortplantningsmiljöer och viloplatser. Men du kan söka dispens för att utföra åtgärder om det inte finns någon annan lösning och om artens möjlighet att finnas kvar inte försämras.

Exempel på åtgärder som kan skada fridlysta arter:

  • Fånga eller samla in djur och djurens ägg, rom och larver
  • Gräva upp växter, att samla in växter eller deras frön
  • Renovera utrymmen där fladdermöss lever
  • Rensa diken där groddjur lever
  • Fälla träd där fridlysta arter lever
  • Täcka platser där djur och växter lever med jord, grus eller timmer

Förutsättningar för dispensansökan

Det finns två krav som måste uppfyllas för att du ska kunna få dispens:

  • Det finns ingen annan lämplig lösning för den åtgärd du vill göra
  • Artens möjlighet att finnas kvar i framtiden försämras inte på något sätt

För arter som är fridlysta enligt 4, 5 och 7 § i artskyddsförordningen krävs dessutom att det finns ett särskilt syfte med åtgärden du vill utföra.

  • För att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för dessa.
  • För att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, fiske, skog, vatten eller annan egendom.
  • Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse.
  • För forsknings- och utbildningsändamål.
  • För återplantering eller återinförsel av arten, eller för att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i liten omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar i liten mängd.
Blommande Adam och Eva i ljusgult och mörkrosa.

Adam och Eva. Fotograf Helena Lager

Vuxen havsörn som flyger med utsträckta vingar mot en klarblå himmel.

Vuxen havsörn. Fotograf Kicki Ringdahl

Syfte med fridlysningen

I hela Sverige är ca 300 växter och djur fridlysta. Fridlysningen behövs om det finns risk för att en växt- eller djurart försvinner. Det kan gälla ovanliga arter som är lockande att samla in. Även vanliga arter behöver skydd om de utsätts för omfattande plockning och uppgrävning. Detta gäller framför allt tidiga vårblommor som till exempel blåsippa och gullviva.

Vissa arter som blåsippa och liljekonvalj får man plocka en bukett av och ta med sig hem. Det är inte tillåtet att gräva upp dem eller plocka för försäljning. Tänk på att inte plocka för mycket av populära arter i närheten av tätorter eftersom de då kan försvinna från det området.

Fladdermöss i hus

Fladdermöss behöver hål att vara i på dagarna, vintern och för att föda sina ungar. De föredrar naturliga hål till exempel i träd. De här naturliga boplatserna har minskat kraftigt i antal. Därför söker sig fladdermössen ibland till bostadshus och andra byggnader. För att få göra åtgärder som förstör dessa håligheter eller stör fladdermössen måste du ha dispens.

En mustaschfladdermus som flyger inne i en grotta med utfällda vingar.

Mustaschfladdermus. Fotograf Andreas Zahn

Länkar till andra sidor med information om fladdermöss.

Undantag från fridlysningen

En hopringlad gråsvart huggorm i torrt gräs.

Huggorm. Fotograf Helena Lager

Huggorm

Huggormen är fridlyst men man får fånga och flytta arten om den påträffas på tomtmark. Om det inte går att fånga ormen och om det inte finns någon annan lämplig lösning får man döda ormen. (10 § artskyddsförordningen)

Kräldjur och groddjur

Man får samla in lite ägg, rom, larver och yngel av arterna kopparödla, mindre vattensalamander, skogsödla, vanlig groda, vanlig padda och åkergroda för att studera djurens utveckling. Djuren ska så snart som möjligt lämnas där de samlades in och det får inte ske i ekonomiskt syfte. (11 § artskyddsförordningen)

Mistel och tovsippa

Mistel är fridlyst men markägaren och den som har rätt att använda marken får plocka för försäljning. Plockningen ska göras för att sköta trädet som misteln växer på och artens möjlighet att leva vidare i området får inte försämras. Tovsippa är fridlyst på Öland och i Kalmar län. Fridlysningen gäller inte markägaren eller den som har rätt att använda marken. (12 § artskyddsförordningen)

Kärlväxter, mossor och ryggradslösa djur

Trots fridlysningen får man samla in enstaka exemplar av arterna norskoxel, skogsrör, styvnate, grön sköldmossa, hårklomossa, käppkrokmossa, långskaftad svanmossa, nordisk klipptuss, pyramidmossa bred gulbrämad dykare, bred kärrtrollslända, bred paljettdykare, brun gräsfjäril, citronfläckad kärrtrollslända, grön mosaiktrollslända och pudrad kärrtrollslända. Det ska behövas för dokumentering av arten, det får inte finns någon annat tillfredställande alternativ och den berörda populationens fortbestånd  får inte påverkas negativt. Den som är ansvarig för insamlingen ska senast 31 januari kalenderåret efter insamlingen redovisa till länsstyrelsen. (13 § artskyddsförordningen)

Länets landskapsblommor är inte fridlysta!

Våra landskapsblommor linnéa (Småland) och ölandssolvända (Öland) är inte fridlysta. Kring både dessa arter finns inga begränsningar.

Närbild på den skira rosa linnean och en klargul ölandssolvända på stenig alvarmark.

Fotografer Anders Johansson och Helena Lager

Rödlistade arter

I Sverige finns ett antal arter som är rödlistade. Rödlistan visar hur stor risken är att arterna ska dö ut i vårt land. Att en art är rödlistad innebär inte automatiskt att de är fridlysta. Det finns rödlistade arter som också är fridlysta.

Det kostar ingenting att ansöka om dispens från fridlysningen.

Hur vet jag om det finns fridlysta arter där jag vill göra min åtgärd?

De regler som anger vilka arter som är fridlysta finns i artskyddsförordningen. Alla växt- och djurarter som är betecknade med bokstaven ”N” eller ”n” i bilaga 1 till förordningen och alla växt- och djurarter i bilaga 2 är fridlysta. Dessutom är alla vilda fågelarter fridlysta.

Se arter i bilaga 1 och 2 artskyddsförordningen (2007:845)länk till annan webbplats

I webbverktyget Artportalen kan du kan hitta uppgifter om vilka arter som finns rapporterade i det område där du vill göra din åtgärd. Det finns dock många områden där inga fynd finns rapporterade men arterna ändå kan finnas.

Som hjälp för att få veta om det kan finnas fridlysta arter i det område där du vill göra din åtgärd kan du söka i Länsstyrelsens WebbGIS bland områden som har höga naturvärden, till exempel naturreservat. I områden med höga naturvärden finns ofta även fridlysta arter.

Fridlysta arter kan också finnas utanför områden med höga naturvärden. Kontakta Länsstyrelsen om du undrar om det finns fridlysta arter där du planerar att göra en åtgärd.

Har du fler frågor kan du skicka dem till länsstyrelsen här




Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på www.lansstyrelsen.se/dataskydd

Kontakt

Naturvårdshandläggning Länsstyrelsen Kalmar län

Telefon 010 223 80 00 (växeln)