Organisation och samverkan

Organisation

Länsstyrelsens efterbehandlingsfrågor handläggs på Miljöenheten som är en del av Tillväxt- och miljöavdelningen. Efterbehandlingsgruppen har därför en tydlig koppling till området miljöfarlig verksamhet samt prövning och tillsyn över pågående verksamheter.

Miljöskyddshandläggare på Miljöenheten handlägger också ärenden angående förorenade områden i det fall ett område är förorenat av en verksamhet som finns inom den handläggarens normala tillsyns- och prövningsområde. Efterbehandlingsgruppen fungerar i dessa ärenden som ett internt stöd.
Inventering och riskklassning av pågående verksamhet görs dock av efterbehandlingsgruppen. Efterbehandlingsgruppen fungerar också som uppgiftslämnare och internt stöd vid handläggning av andra typer av ärenden där förorenade områden berörs, så som exploateringsärenden och vattenärenden.

Förorenade områden och sanering av dessa aktualiseras ofta i samband med planläggning eller ändrad markanvändning av ett område. Genom detta krävs ett stort samarbete mellan handläggare på Länsstyrelsens samhällsbyggnadsenhet och efterbehandlingsgruppen. Det sker veckovisa avstämningar mellan samhällsbyggnadsenheten och efterbehandlingsgruppen om aktuella frågor. Efterbehandlingsgruppen är även representerad på planberedningar, interna och externa, utöver som remissinstans i planeras samråd- och granskningsskede.

Bidraget för sanering i samband med bostadsbyggande har skapat en samverkan mellan samhällsbyggnadsenheten och efterbehandlingsgruppen. Flera instanser på kommunerna, plan- och byggavdelning, mark- och exploaterings avdelning samt miljö- och hälsoskyddsavdelning blir inkopplade i samband med bidraget. Både handläggare
från samhällsbyggnadsenheten och efterbehandlingsgruppen informerar om bidraget i olika forum och samverkar för att få ut informationen på bästa sätt.

I Länsstyrelsens arbete med bidragsfinansierade åtgärdsprojekt inom förorenade områden, deltar personer från efterbehandlingsgruppen som kontaktpersoner respektive adjungerade kontaktpersoner i de projekt- och styrgrupper som bildas för varje projekt. I de fall Länsstyrelsen har tillsynsansvaret vid en åtgärd deltar
miljöskyddshandläggare som tillsynsansvariga i projekten.

Samverkan

Samverkan med länets kommuner

Vid plansamråd informerar Länsstyrelsen om identifierade förorenade eller potentiellt förorenade områden för det aktuella området.

Flera instanser på kommunerna, plan- och byggavdelning, mark- och exploaterings avdelning samt miljö- och hälsoskyddsavdelning blir inkopplade i samband med bidraget för sanering i samband med bostadsbyggande.

Kommunerna översänder anmälningar om efterbehandlingsåtgärder enligt 28 § Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd i enlighet med miljöbalkens rutiner för anmälningsärenden.

De kommunala kontaktpersonerna när det gäller frågor om förorenade områden får information från Länsstyrelsen.

Samverkan med Miljösamverkan Sydost

Kommunförbundet Kalmar län driver projektet Miljösamverkan Sydostlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, där syftet är att driva projekt för samverkan mellan miljöhandläggare i Kalmar och Gotlands län inom olika miljö- och hälsoskyddsområden. Projektet finansieras ekonomiskt av samtliga kommuner i länen, Länsstyrelserna och Kommunförbundet. Miljöbalkens syfte att tillförsäkra alla invånare och kommande generationer en hälsosam och god miljö vilket kräver att tillsynsmyndigheterna i länet samverkar.

Samverkan med vattenförvaltningen

Vattenmyndigheten för Södra Östersjön i samarbete med Länsstyrelsen Kalmar län har tagit fram ett åtgärdsprogram för åren 2016–2021 med åtgärder riktade till myndigheter och kommuner samt konsekvensanalys. Av de 12 åtgärder som är listade för länsstyrelsen är det främst åtgärd 10 som gäller efterbehandling av förorenade områden.

Länsstyrelsens arbete med åtgärder vid glasbruken och objekt på värdefulla grundvattentillgångar är i linje med detta. Att komma till undersökningar och åtgärder vid brandövningsplatserna där PFOS, högflourerande ämnen, använts prioriteras. Fortsatt kartering av möjliga källor till PFOS i vattendrag blir också angeläget då överskridande av EU:s gränsvärde för ytvatten är vanligt. Detta gäller även förekomst av PAH och TBT i vattendrag även om det inte är lika utbrett.

Kontakt