Ensamkommande barn i kommunen

Ansvaret för ensamkommande barn delas mellan olika myndigheter, kommuner och landsting och regioner. Länsstyrelsens roll är att samordna kommunernas mottagande av ensamkommande barn.

Varje år kommer barn till Sverige för att söka asyl. De flesta anländer i sällskap med sina föräldrar men det finns även de som saknar medföljande vårdnadshavare. Dessa barn och ungdomar räknas som ensamkommande. Barnens levnadsöden och bakgrund är olika, men gemensamt för alla är att de befinner sig i en utsatt situation.

Staten, myndigheter, kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för mottagandet av ensamkommande barn i Sverige.

Hur är ansvaret fördelat?

Ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar delas mellan kommuner, Länsstyrelsen, Migrationsverket och flera andra myndigheter. 

Migrationsverket har det övergripande ansvaret för mottagandet av ensamkommande. Deras uppgifter är bland annat att:

  • anvisa en kommun till barnet
  • utreda och fatta beslut i asylärendet
  • betala ut ersättningar och särskilt bidrag till barnet.
  • betala ut ersättningar till kommunen.

Om ensamkommande barn och ungdomar på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Länsstyrelsen har en samordnande roll avseende kommunernas mottagande av ensamkommande barn med fokus på utveckling av regional samverkan.

Länsstyrel­sen ska:

  • Verka för att i det finns beredskap och kapacitet i kommunerna att ta emot ensamkommande barn.
  • Föra dialog med kommunerna om tillgång på boendeformer, utbildning, hälsa, fritid och gode män.
  • Utöva tillsyn över överförmyndarnas verksamhet.

Uppdraget ska genomföras med utgångspunkt i barnkon­ventionen.

Kommunerna ansvarar för det praktiska mottagandet av ensamkommande barn:

  • boende (placering)
  • annat stöd som barnet kan behöva
  • skolgång

Kommunen har det långsiktiga ansvaret för barnets boende, stöd och skydd enligt socialtjänstlagen. Överförmyndaren i kommunen där barnet befinner sig utser en god man som företräder barnet i en förälders ställe under asylprövningstiden.

Om barnet beviljas uppehållstillstånd har kommunen ett ansvar för barnets fortsatta omsorg och etablering i Sverige och utser då även en särskilt förordnad vårdnadshavare (SFV).

Kommunen har samma ansvar för ensamkommande barn som för andra barn i kommunen.

Läs mer om kommunernas roll.

Landstingen och regionerna ansvarar för att ensamkommande barn och unga får den hälso- och sjukvård och tandvård som de är i behov av. Asylsökande barn har rätt till vård i samma omfattning som barn som är bosatta i landet. När en person söker asyl i Sverige erbjuds en hälsoundersökning som syftar till att ge en medicinsk bedömning av hälsan och uppmärksamma eventuella behov av vård och smittskyddsåtgärder.

Anvisningsmodell för ensamkommande barn

Mottagandet av ensamkommande ska vara jämnt fördelat över landet. Därför sker anvisningarna enligt ett fördelningssystem. Varje kommun tilldelas en viss andel.

Andelen är uträknad utifrån kommunens:

  • folkmängd
  • mottagande av nyanlända
  • mottagande av ensamkommande barn och antalet dygn i Migrationsverkets mottagningssystem inom kommunens gränser under föregående kalenderår.

Om ett ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har en nära anhörig i någon viss kommun i landet sker anvisningen till den kommunen. Om barnet inte har någon nära anhörig anvisas barnet istället till den kommun som står näst på tur att utifrån sin andel ta emot en ny anvisning.

Anvisningskommun på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Statliga ersättningar till kommuner på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Ensamkommande barn som försvinner

Under 2016-2017 hade Länsstyrelsen ett uppdrag som bland annat bestod i att genomföra en nationell kartläggning av ensamkommande barn som försvinner samt att föreslå åtgärder för att förebygga försvinnanden. Uppdraget samordnades av Länsstyrelsen Stockholm. Enligt den nationella kartläggningen På flykt och försvunnen hade 1 829 barn registrerats som avvikna i Migrationsverkets statistik under perioden 2013 till och med maj 2016. Rapporter visar också att ensamkommande barn är överrepresenterade bland polisanmälningar om människohandel med barn och löper stor risk att utsättas för människohandel och exploatering.

För 2018 har länsstyrelserna uppdraget att ta fram enhetliga regionala rutiner för arbetet med ensamkommande barn som försvinner. Länsstyrelsen Stockholm ska fortsätta att samordna uppdraget, stötta länens arbete och förvalta materialet som togs fram 2016–2017.

Regional samverkansgrupp för arbetet med ensamkommande barn som försvinner

I Kalmar län bildas under året en samverkansgrupp kring ensamkommande barn som försvinner. Syftet med samverkansgruppen är att sammanställa rutiner som tydliggör ansvar och roller när ett barn försvinner samt att koordinera och förstärka aktörernas förebyggande arbete med de ensamkommande barnen för att förhindra att de försvinner. Samverkansgruppen består av representanter från Migrationsverket, Polismyndigheten, Länsstyrelsen Kalmar län, Mönsterås kommun, Oskarshamns kommun, Högsby kommun, Kalmar kommun och Hultsfreds kommun.

Barnens bästa

Länsstyrelsens ska i sitt arbete ta särskild hänsyn till barns bästa. Barnkonventionens fyra grundprinciper är viktiga utgångspunkter:

  • Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras
  • Artikel 3: Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet
  • Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling. För att utvecklas behöver barn trygghet och möjlighet till lek.
  • Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet.

Så här arbetar vi i Kalmar län

Den länsövergripande integrationsstrategin omfattar mottagandet av ensamkommande barn. Kopplat till strategin finns ett Integrationsråd där aktuella frågor lyfts och beslut om prioriterade gemensamma insatser fattas.

Integrationsstrategi för Kalmar länPDF

Länsstyrelsen Kalmar län arbetar även för att främja kommunal beredskap och kapacitet genom att bistå med informationsspridning. Detta görs genom nyhetsbrev samt genom utbildningsdagar och nätverksträffar.

Beviljade insatser riktade till mottagandet av ensamkommande barn och unga

Utveckla beredskap och kapacitet – årets beviljade § 37 medel för insatser riktade till mottagandet av ensamkommande barn och unga

Under 2018 har medel beviljats till Kalmar kommun för insatsen "Ungdomskoordinator för att etablera och integrera ensamkommande barn och unga". Insatsen sker i samverkan med det privata näringslivet, föreningslivet, utbildningsanordnare, privata aktörer på bostadsmarknaden samt övriga förvaltningar inom Kalmar kommun. Syftet är att genom samverkan och samarbete effektivisera etableringen och därmed ge möjlighet till självförsörjning för ensamkommande barn och unga. Insatsen pågår under perioden 1 september 2018 till den 31 december 2019.

Flyktingguider och familjekontakter – årets beviljade § 37a medel för insatser riktade till ensamkommande barn och unga

Oskarshamns kommun har beviljats medel för insatsen "Förstudie relations – och tillitbaserad integrering av nyanlända ungdomar, unga vuxna och ensamkommande barn". Syftet med insatsen är att skapa en känsla av sammanhang, relationer, meningsfullhet, tilltro till sina egna möjligheter och tillit till det svenska samhället. Tillsammans med de unga och ungdomar ska aktiviteter, metoder och insatser tas fram. Insatsen pågår under perioden 1 augusti 2018 till den 31 januari 2019.


Medel har beviljats till Borgholms kommun för insatsen "Språk och jämställdhet – vägen till inkludering i samhället". Insatsen innehåller en del där ensamkommande unga som återförenats med sina föräldrar ges stöd i studier och samhällsvägledning samt stöd till föräldrar där familjeåterförening har skett. Insatsen innehåller bland annat läxläsningscafé, mentorskap och samtalsgrupper. Insatsen pågår under perioden 1 augusti till den 31 december 2019.

Kontakt