Vattenverksamhet

Här är en lista med vad som är vattenverksamhet, samt exempel på sådana vattenverksamheter.

En fullständig definition av vattenverksamhet finns i 11 kap 3 § miljöbalken.

Här förklaras några grundläggande begrepp och grundförutsättningar för att få bedriva vattenverksamhet.

Vattenområde

Vattenområde definieras enligt miljöbalken som ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Det innebär i de flesta fall det högsta kända vattenståndet på den aktuella platsen som har inträffat, eller det högsta vattenstånd som med någon sannolikhet kan förutses för framtiden.

Högsta förutsebara vattenstånd

Vad som kan räknas som högsta förutsebara vattenstånd kan tas fram på flera sätt:

• De nivåer som uppkommer vid ett 100-årsflöde kan användas som utgångspunkt.
• På plats kan man studera strandzonens utseende, avtryck på brofundament/kajer eller så vet man hur det har sett ut längre tillbaks i tiden.

Hämta data från SMHI om:

• havsvattenstånd
• historiskt högsta uppmätta havsvattenstånd
• vattenståndsmätningar i de stora sjöarna
• Leta efter uppgifter i vattendomar eller vattenförrättningar som finns för sjöregleringar eller andra tillståndsprövade vattenföretag.

Vattenanläggning

En vattenanläggning är en sådan anläggning som har kommit till genom en vattenverksamhet, tillsammans med manöverordningar som hör till en sådan anläggning. Exempel på vattenanläggningar är dammar, vägbankar, broar och bryggor.

Vattentäkt

Vattentäkt avser bortledande av ytvatten eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning.

Vattenreglering

Vattenreglering avser ändring av vattenföringen i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet.

Markavvattning

Markavvattning är en åtgärd som antingen utförs för att avvattna mark, (när det inte handlar om avledande av avloppsvatten), eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten. Syftet med åtgärden ska vara att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål.

Allmänna och enskilda intressen

Vid prövning av vattenverksamhet ska både allmänna och enskilda intressen beaktas. Begreppet intresse kan användas för att peka ut sakägare.

Allmänt intresse

Som allmänt intresse räknas sådant som exempelvis berör stora grupper i samhället, samhällets förutsättningar eller naturen i stort. Exempel på allmänna intressen är bland annat miljöintressen, växter och djur, naturreservat, kulturlämningar, riksintressen, grundvatten, allmänna badplatser, framkomligheten för friluftslivet, och farleder.
För att vara säker på att vattenverksamhet inte skadar allmänna intressen behöver du ta reda på vilka allmänna intressen som finns i omgivningen.

Enskilt intresse

Som enskilt intresse räknas sådant som berör någon eller några enskilda privatpersoner, till exempel fastighetsägare, grannar, fiskerättsinnehavare eller andra nyttjanderättshavare. Exempel på enskilt intresse är vattentillgång, vattenupptag (exempelvis brunn), fiskemöjlighet, vattenkvalitet lokalt, mindre badplats, båtplats, småbåtshamn, och ägor.

Om någon enskild hävdar att deras enskilda intresse skadas och länsstyrelsen bedömer att det finns skäl för detta, så kan vattenverksamheten inte hanteras inom ramen för anmälan hos länsstyrelsen utan tillstånd måste istället sökas hos Mark- och miljödomstolen.

Rådighet (förfoganderätt)

För att få bedriva vattenverksamhet ska du ha rådighet (det vill säga förfoganderätt) över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Bestämmelser om rådighet finns i 2 kap. lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rådighet kan till exempel grundas på äganderätt, servitut, nyttjanderätt eller annan rätt. Verksamhetsutövaren ansvarar själv för att se till att ha rådighet över vattnet där åtgärderna ska utföras.

Några grundförutsättningar för att få bedriva vattenverksamhet

För att få bedriva vattenverksamhet behöver till exempel följande krav uppfyllas:

• Nyttan av verksamheten från allmän och enskild synpunkt ska överväga kostnaderna, skadorna och olägenheterna av den.
• Verksamheten får inte försvåra annan verksamhet som i framtiden kan antas beröra samma vattentillgång och som främjar allmänna eller enskilda intressen av vikt.
• Miljöbalkens 2 kap. med de allmänna hänsynsreglerna ska följas.
• Verksamhetsutövaren måste ha rådighet (förfoganderätt) över vattnet där verksamheten ska bedrivas.

• Om vattenverksamheten kan skada fisket (inklusive blötdjur och kräftdjur) är verksamhetsutövaren skyldig att utan ersättning vidta de skyddsåtgärder som behövs. Dessutom ska verksamhetsutövaren underhålla de anordningar som behövs för fiskens framkomst (framkomlighet) eller fiskets bestånd m.m.

För att begränsa negativ påverkan på vattenmiljön vid arbeten i vatten behövs olika försiktighetsmått. Försiktighetsmått innefattar olika skyddsåtgärder, begränsningar och förbud som ska gälla för den specifika åtgärden/verksamheten.

I anmälan eller tillståndsansökan ska försiktighetsmått för verksamheten beskrivas. I en anmälan om vattenverksamhet kan Länsstyrelsen också förelägga verksamhetsutövaren att vidta de försiktighetsmått som behövs enligt miljöbalken (23 § punkt 2a förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.).

Här är några exempel på vanliga försiktighetsmått:

Tillstånd för vattenverksamhet

Tillståndsprocessen för vattenverksamhet omfattar flera steg. Den börjar med ett samråd och därefter prövas ansökan. Processen går till så här:

1. Ett Undersökningssamråd genomförs för att bedöma om verksamheten kan innebära betydande miljöpåverkan eller inte. Vid Undersökningssamrådet ska du ta fram ett samrådsunderlag och samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan bli särskilt berörda. Du sammanställer inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse, och därefter beslutar länsstyrelsen om det är betydande miljöpåverkan eller inte. (OBS: Om verksamheten per automatik innebär betydande miljöpåverkan, eller om du som verksamhetsutövare bedömt att den gör det, behövs inget Undersökningssamråd.)
2. Om det inte är betydande miljöpåverkan tas en liten miljökonsekvensbeskrivning (MKB) fram. Kraven på underlaget är då lägre. Ansökan, samrådsredogörelse och MKB lämnas till Mark- och miljödomstolen.
3. Om det är betydande miljöpåberkan genomförs ett Avgränsningssamråd, för att bestämma MKB:ns innehåll och omfattning. Kraven på underlaget är högre. Du tar fram ett samrådsunderlag och samråder med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt med de övriga statliga myndigheter, kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda. Därefter upprättas en MKB som skickas tillsammans med ansökan och samrådsredogörelsen till Mark- och miljödomstolen.
4. Tillståndsprövning vid Mark- och miljödomstolen: Domstolen kan fråga efter kompletteringar. Därefter kungörs ansökan, och Länsstyrelsen, sakägare och andra berörda får yttra sig. Du kommer att få bemöta detta.
5. Huvudförhandling och syn: Domstolen ordnar en huvudförhandling och vid behov genomförs platsbesök. I vissa fall avgör domstolen ärendet på handlingarna.
6. Dom och beslut från Mark- och miljödomstolen: Ansökan om tillstånd resulterar i en dom där det framgår om vattenverksamheten får bedrivas eller inte och vilka villkor som gäller för tillståndet.
7. Överklagan: Domen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen av dig eller andra som är berörda. Sista datum för överklagan framgår av domen.
8. Mark- och miljööverdomstolen (MÖD): Om de som överklagar får prövningstillstånd kommer MÖD att gå igenom alla handlingar, och eventuellt kalla till huvudförhandling innan de tar beslut.

Enligt 24 kap 5 § miljöbalken, får Mark- och miljödomstolen ompröva tillstånd till vattenverksamhet och meddela nya villkor. Detta kan ske när tillståndet är mer än 10 år gammalt eller till exempel om verksamheten inte följer de villkor som följer med tillståndet.

Kostnader för tillståndsprövningen

• Utredningar, framtagande av ansökan och konsulters eller ombuds deltagande i domstol
• Domstolens prövningsavgift
• Motparters kostnader för deltagande i tillståndsprocessen och vid förhandling i domstolen

Undantag från anmälnings- och tillståndsplikt

För vissa vattenverksamheter behöver man varken anmäla eller ansöka om tillstånd. Några exempel på sådana undantag är:

• Vattenverksamheter där det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Det är du som verksamhetsutövare som har ansvaret att visa om denna undantagsmöjlighet kan användas. Om skador skulle uppkomma på allmänna eller enskilda intressen kan länsstyrelsen komma att vidta tillsynsåtgärder och ställa krav på rättelse Detta undantag gäller inte markavvattning.
• Rensning för att bibehålla vattnets djup eller läge, eller för att återställa vattendrag som har förändrat sitt lopp. Men, om fisket kan påverkas negativt ska anmälan göras till länsstyrelsen innan arbetena påbörjas. Observera att fördjupning och breddning av vattendrag räknas som tillståndspliktig markavvattning.
• Vattentäkt för en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning.
• Anläggningar för odling av fisk, musslor eller kräftdjur. Dessa omfattas av andra bestämmelser.
• Vid akuta situationer får vissa tillståndspliktiga åtgärder vidtas utan föregående tillstånd, om det är nödvändigt att utföra ändrings- eller lagningsarbeten genast på grund av skada eller för att förebygga skada, eller för att hålla kvar eller tappa vatten för att avvärja fara för liv eller hälsa, rädda värdefull egendom eller någon annan sådan orsak. Ansökan om godkännande av de tillståndspliktiga åtgärderna ska göras i efterhand.

Avgift för anmälan

Länsstyrelsen tar ut en avgift för prövningen av en anmälningspliktig vattenverksamhet. Avgiften, som regleras i två avgiftsförordningar, är idag 1350 kr. Meddelande om inbetalning av avgift skickas från länsstyrelsen efter att din anmälan har inkommit till oss.

Anmäl i god tid innan

En anmälningspliktig vattenverksamhet får påbörjas tidigast 8 veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte Länsstyrelsen bestämmer något annat. Ibland kan handläggningstiden för anmälan om vattenverksamhet vara lång. Tänk därför på att anmäla i god tid innan du behöver vidta åtgärden.

Invänta länsstyrelsens beslut

När anmälningsärendet är tillräckligt utrett, ska tillsynsmyndigheten:

1. besluta om de förbud för verksamhetsutövaren som behövs enligt miljöbalken,
2. förelägga verksamhetsutövaren att
   • vidta de försiktighetsmått som behövs enligt miljöbalken, eller
   • ansöka om tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken, om det behövs med hänsyn till verksamhetens påverkan på miljön eller enskilda intressen, eller
3. om det inte behövs något förbud eller föreläggande enligt 1 och 2, underrätta den som har gjort anmälan om att ärendet inte föranleder någon åtgärd från myndighetens sida.

Om du påbörjar en anmäld åtgärd innan du har fått ett beslut från Länsstyrelsen (även om 8 veckor har passerat) kan du bli ansvarig för eventuell återställning eller annan rättelse i de fall som Länsstyrelsen bedömer det nödvändigt enligt miljöbalken. Du rekommenderas därför att invänta Länsstyrelsens beslut innan du startar arbetena.

Enskilda intressen - civilrättsliga frågor

Enskilda intressen och civilrättsliga frågor behandlas inte i anmälningsärenden. Det han handla om frågor om ersättning på grund av intrång, oförutsägbar skada eller skadeförebyggande åtgärder som eventuellt uppkommer i ett anmälningsärende.

Dessa frågor måste verksamhetsutövaren och berörd sakägare komma överens om utanför anmälningsförfarandet. Om parterna inte kommer överens kan ärendet inte hanteras som en anmälan utan kräver istället ett tillstånd.

Andra dispenser och tillstånd kan behövas

Området där vattenverksamheten ska bedrivas omfattas ofta av strandskydd men kan även omfattas av andra skydd, exempelvis naturreservat, Natura 2000-område eller vattenskyddsområde. För att få vidta åtgärder i skyddade områden krävs ofta olika dispenser eller tillstånd.