Vattenverksamhet

Ska du anlägga en brygga, leda bort vatten eller utföra någon annan vattenverksamhet? Då kan du behöva anmäla åtgärden till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd för den.

För att få bedriva vattenverksamhet behöver du oftast göra en anmälan till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. För mindre omfattande vattenverksamheter räcker det med en anmälan. Det finns också vattenverksamhet som varken kräver anmälan eller tillstånd.

Här är en lista på vad som är vattenverksamhet enligt 11 kap. 3 § miljöbalken, samt exempel på sådana vattenverksamheter. Du hittar den fullständiga definitionen av vattenverksamhet i miljöbalken.

Miljöbalken på Riksdagens webbplats

Exempel på vattenverksamhet
Vattenverksamhet enligt miljöbalken	Exempel
1. Uppföra, ändra, laga eller riva ut en anläggning i ett vattenområde	• Anlägga eller ta bort: brygga, pir, damm, vägtrumma, bro eller bropelare. • Dra kabel- och ledning, lägga rör eller göra kulvert.
2. Fylla ut eller påla i ett vattenområde	• Anlägga: vägbank, pir, tryckbank, erosionsskydd eller andra förstärkningsåtgärder. • Utöka land. • Påla för anläggningar eller förtöjning.
3. Leda bort vatten från ett vattenområde	• Ta ut vatten för dricksvatten, bevattning eller kylning.
4. Gräva, spränga eller rensa i ett vattenområde	• Gräva, muddra, underhållsmuddra eller rensa dike.
5. En annan åtgärd i ett vattenområde som syftar till att förändra vattnets djup eller läge	• Reglera vattennivån (till exempel via regleringsmagasin) • Gräva om vattendrag. • Anlägga våtmark
6. Leda bort grundvatten eller utföra en anläggning för detta	• Leda bort grundvatten tillfälligt under byggnation eller kontinuerligt från undermarksbyggen (garage, källare). • Gräva eller borra brunn. • Ta ut vatten för dricksvatten, bevattning eller kylning, samt tillhörande pumpanordningar.
7. Tillföra vatten för att öka grundvattenmängden eller en anläggning eller en annan åtgärd för detta	• Anlägga infiltrationsdamm eller infiltrationsbrunn med tillhörande pumpverk och intagsledningar.
8. Markavvattning	• Dika ut, valla in eller sänka av ett vattenområde för att varaktigt skydda mot vatten

Vad krävs för att få bedriva vattenverksamhet?

För att få bedriva vattenverksamhet behöver en del krav uppfyllas. Du behöver också vidta vissa försiktighetsmått för att begränsa negativ påverkan på miljön.

För att få bedriva vattenverksamhet behöver bland annat följande krav uppfyllas:

Verksamheten får inte försvåra annan verksamhet som i framtiden kan antas beröra samma vattentillgång, och som främjar allmänna eller enskilda intressen av vikt.
Miljöbalkens 2 kap. med de allmänna hänsynsreglerna ska följas.
Om vattenverksamheten kan skada fisket (inklusive blötdjur och kräftdjur) är verksamhetsutövaren skyldig att utan ersättning vidta de skyddsåtgärder som behövs. Dessutom ska verksamhetsutövaren underhålla de anordningar som behövs för fiskens framkomst (framkomlighet) eller fiskets bestånd med mera.
Nyttan av verksamheten från allmän och enskild synpunkt ska överväga kostnaderna, skadorna och olägenheterna av den.
Verksamhetsutövaren måste ha rådighet (förfoganderätt) över vattnet där verksamheten ska bedrivas.

Vid prövning av vattenverksamhet ska man ta hänsyn till både allmänna och enskilda intressen. Begreppet intresse kan användas för att peka ut sakägare.

Allmänt intresse

Som allmänt intresse räknas sådant som exempelvis berör stora grupper i samhället, samhällets förutsättningar eller naturen i stort. För att vara säker på att vattenverksamhet inte skadar allmänna intressen behöver du ta reda på vilka allmänna intressen som finns i omgivningen.

Exempel på allmänna intressen:

miljöintressen
växter och djur
naturreservat
kulturlämningar
riksintressen
grundvatten
allmänna badplatser
framkomligheten för friluftslivet
farleder.

Enskilt intresse

Som enskilt intresse räknas sådant som berör någon eller några enskilda privatpersoner, till exempel fastighetsägare, grannar, fiskerättsinnehavare eller andra nyttjanderättshavare.

Exempel på enskilda intressen:

vattentillgång
vattenupptag (exempelvis brunn)
fiskemöjlighet
vattenkvalitet lokalt
mindre badplats
båtplats
småbåtshamn
ägor.

Om någon enskild hävdar att deras enskilda intresse skadas, och Länsstyrelsen bedömer att det finns skäl för detta, så kan vattenverksamheten inte hanteras genom en anmälan till oss. Du måste då istället söka tillstånd hos Mark- och miljödomstolen.

För att få bedriva vattenverksamhet ska du ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Rådighet innebär att ha förfoganderätt.

Bestämmelser om rådighet finns i 2 kap. lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rådighet kan till exempel grundas på äganderätt, servitut, nyttjanderätt eller annan rätt. Verksamhetsutövaren ansvarar själv för att se till att ha rådighet över vattnet där åtgärderna ska utföras.

Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet på Riksdagens webbplats

För att begränsa negativ påverkan på vattenmiljön vid arbeten i vatten behövs olika försiktighetsmått. Försiktighetsmått innefattar olika skyddsåtgärder, begränsningar och förbud som ska gälla för den specifika åtgärden eller verksamheten.

När du anmäler eller söker tillstånd för vattenverksamhet ska du beskriva försiktighetsmått för verksamheten. I en anmälan om vattenverksamhet kan Länsstyrelsen också förelägga verksamhetsutövaren att vidta de försiktighetsmått som behövs enligt miljöbalken 23 § punkt 2a förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.

Förordning om vattenverksamhet m.m. på Riksdagens webbplats

Exempel på försiktighetsmått
Typ av skyddsåtgärd	Exempel på försiktighetsmått
Arbeten genomförs enbart under de tidsperioder som meddelats i Länsstyrelsens beslut för vattenverksamheten.
Åtgärder vidtas för att motverka grumling.	• Skyddsskärmar av geotextil eller spånter av metall eller plast ska användas. • Sedimentationsfällor eller slamfällor ska användas nedströms.
Åtgärder vidtas för att motverka spridning av föroreningar.	• Uppställning av arbetsmaskiner och förvaring av kemikalier får inte ske i närheten av vattenområdet. • Biologiskt nedbrytbar hydraulolja bör användas. • Material ska väljas med omsorg för att inte bidra till spridning av miljögifter. Fyllnadsmassor ska till exempel vara fria från föroreningar, och kreosotimpregnerade stolpar ska inte användas. • Om sedimenten är förorenade ska mudderverk särskilt anpassat för förorenade sediment användas, till exempel miljöskopa.
Värdefulla miljöer sparas.	• Ålgräsängar ska bevaras. • Hårdbottnar av sand, grus och sten ska sparas i möjligaste mån.
Rensning av vattendrag sker vid lågvatten samt varsamt.	• Träd och buskar längs vattendraget ska sparas för att motverka igenväxning samt bibehålla viktiga strukturer, skuggning och tillförsel av dött växtmaterial som gynnar faunan.
Arbeten utförs varsamt och med bästa möjliga teknik.	• Vägtrummor ska anläggas så att de inte utgör vandringshinder för fisk. • Miljöskopa ska används vid grävning i förorenat sediment eller för att minska påverkan av grumling.
Återställning av vattenområdet sker enligt överenskommelse.	• Återställning ska ske enligt en fastställd återställningsplan. • Återställning ska ske enligt överenskommelse (samråd) med Länsstyrelsen.
Befintliga vattenlevande organismer skyddas.	• Ridåer av luftbubblor eller repellerande ljud ska användas vid sprängning för att skrämma bort akvatiska organismer från sprängningsområdet. • Innan en bäckfåra läggs igen ska den fiskas ut och fisken flyttas till annan lämplig plats i vattendraget. • Arbeten får enbart ske vid anvisade tider.
Hinder åtgärdas.	• Ledningar i farled ska läggas vid sådant djup att ledningarna inte skadas vid ankring. • Betongvikter på ledningar ska utformas så att inte fiskredskap fastnar. • Befintliga anläggningar som inte ska användas ska avlägsnas och omhändertas. Det kan till exempel vara gamla kablar och bryggor.
Godkänd deponeringsplats finns före muddring påbörjas.

Tillstånd för vattenverksamhet

För vattenverksamhet av större omfattning behöver du ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen, efter att du har haft samråd med Länsstyrelsen och andra som kan vara berörda.

Du kan behöva ansöka om tillstånd även för en vattenverksamhet av mindre omfattning. Det gäller till exempel om åtgärderna kan påverka värdefull natur eller om någon enskild påverkas och inte samtycker. Du får också ansöka om tillstånd även om det bara krävs en anmälan.

Tillståndsprocessen för vattenverksamhet omfattar flera steg. Du ska först hålla ett undersökningssamråd och sedan ta fram en miljökonsekvensbeskrivning. Därefter prövas din ansökan om tillstånd i Mark- och miljödomstolen.

Undersökningssamråd: Du ska genomföra ett undersökningssamråd för att bedöma om verksamheten kan innebära betydande miljöpåverkan. Vid samrådet ska du ta fram ett samrådsunderlag och samråda med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan bli särskilt berörda. Observera att om verksamheten per automatik innebär betydande miljöpåverkan, eller om du som verksamhetsutövare bedömt att den gör det, behövs inget undersökningssamråd.
Samrådsredogörelse: Du ska sammanställa inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse, och därefter beslutar Länsstyrelsen om det är betydande miljöpåverkan eller inte.
Liten miljökonsekvensbeskrivning: Om vi bedömer att verksamheten inte innebär betydande miljöpåverkan ska du ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan, samrådsredogörelse och MKB lämnas till mark- och miljödomstolen.
Avgränsningssamråd: Om vi bedömer att verksamheten innebär betydande miljöpåverkan ska du genomföra ett avgränsningssamråd, för att bestämma miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och omfattning. Kraven på underlaget är då högre. Du ska ta fram ett samrådsunderlag och samråda med: Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt de övriga statliga myndigheter, kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörd.
Miljökonsekvensbeskrivning: Du ska upprätta en miljökonsekvensbeskrivning, som skickas till mark- och miljödomstolen tillsammans med ansökan och samrådsredogörelsen.
Tillståndsprövning: Mark- och miljödomstolen kan fråga efter kompletteringar. Därefter kungörs ansökan, och Länsstyrelsen, sakägare samt andra berörda får yttra sig. Du kommer att få bemöta detta.
Huvudförhandling och syn: Domstolen ordnar en huvudförhandling och vid behov genomförs platsbesök. I vissa fall avgör domstolen ärendet på handlingarna.
Dom och beslut: Ansökan om tillstånd resulterar i en dom där det framgår om vattenverksamheten får bedrivas eller inte, samt vilka villkor som gäller för tillståndet.
Eventuell överklagan: Domen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) av dig eller andra som är berörda. Sista datum för överklagan framgår av domen. Om den som överklagar får prövningstillstånd kommer Mark- och miljödomstolen att gå igenom alla handlingar, och eventuellt kalla till huvudförhandling innan de tar beslut.

Följande kostnader kan uppkomma när du ansöker om tillstånd:

Utredningar, framtagande av ansökan och konsulters eller ombuds deltagande i domstol.
Domstolens prövningsavgift.
Motparters kostnader för deltagande i tillståndsprocessen och vid förhandling i domstolen.

Enligt 24 kap 5 § miljöbalken får Mark- och miljödomstolen ompröva tillstånd till vattenverksamhet och meddela nya villkor. Detta kan ske när tillståndet är mer än 10 år gammalt eller till exempel om verksamheten inte följer de villkor som följer med tillståndet.

Anmälan om vattenverksamhet

Mindre omfattande vattenverksamheter behöver inte tillstånd utan kan istället anmälas till Länsstyrelsen. Gör det i god tid innan åtgärderna påbörjas.

Exempel på vattenverksamheter som inte kräver tillstånd, utan bara behöver anmälas till Länsstyrelsen:

Anlägga våtmark där ytan understiger 5 hektar
Uppföra en anläggning eller fyllning i ett vattenområde, om den bottenyta som berörs är högst 500 kvadratmeter i vattendrag eller högst 3000 kvadratmeter i andra vattenområden
Gräva, schakta, muddra eller spränga i ett vattenområde, om den bottenyta som berörs är högst 500 kvadratmeter i vattendrag eller högst 3000 kvadratmeter i andra vattenområden
Bygga en bro, anlägga en trumma eller byta en trumma i ett vattendrag med en medelvattenföring som är högst 1 kubikmeter per sekund
Gräva om ett vattendrag med en medelvattenföring som är högst 1 kubikmeter per sekund, om åtgärden inte är markavvattning
Leda bort högst 600 kubikmeter ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst 100 000 kubikmeter per år
Leda bort av högst 1 000 kubikmeter ytvatten per dygn från ett annat vattenområde än vattendrag, dock högst 200 000 kubikmeter per år
Lägga ner eller byta en kabel, ett rör eller en ledning i ett vattenområde

En komplett lista på vilka vattenverksamheter som kan anmälas till Länsstyrelsen hittar du i 19 § i förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.

Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. på Riksdagens webbplats

Avgift för anmälan

Länsstyrelsen tar ut en avgift för prövningen av en anmälningspliktig vattenverksamhet. Avgiften regleras i två avgiftsförordningar och är idag 1 350 kronor. Länsstyrelsen skickar meddelande till dig om betalning av avgift efter att din anmälan har kommit in till oss.

Anmäl i god tid innan

Anmäl verksamheten i god tid innan du behöver vidta åtgärden. En anmälningspliktig vattenverksamhet får påbörjas tidigast åtta veckor efter att anmälan har gjorts, om inte Länsstyrelsen bestämmer något annat. Ibland kan handläggningstiden för anmälan om vattenverksamhet vara lång.

Invänta Länsstyrelsens beslut

Om du påbörjar en anmäld åtgärd innan du har fått ett beslut från Länsstyrelsen kan du bli ansvarig för eventuell återställning eller annan rättelse i de fall som Länsstyrelsen bedömer det nödvändigt enligt miljöbalken. Det gäller även om det har gått 8 veckor sedan anmälan. Vi rekommenderar därför att du inväntar Länsstyrelsens beslut innan du startar arbetet.

När ärendet är utrett

När anmälningsärendet är tillräckligt utrett, ska tillsynsmyndigheten:

besluta om de förbud för verksamhetsutövaren som behövs enligt miljöbalken,
förelägga verksamhetsutövaren att
- vidta de försiktighetsmått som behövs enligt miljöbalken, eller
- ansöka om tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken, om det behövs med hänsyn till verksamhetens påverkan på miljön eller enskilda intressen, eller
om det inte behövs något förbud eller föreläggande enligt 1 och 2, underrätta den som har gjort anmälan om att ärendet inte föranleder någon åtgärd från myndighetens sida.

Enskilda intressen - civilrättsliga frågor

Enskilda intressen och civilrättsliga frågor behandlas inte i anmälningsärenden. Det han handla om frågor om ersättning på grund av intrång, oförutsägbar skada eller skadeförebyggande åtgärder som eventuellt uppkommer i ett anmälningsärende.

Dessa frågor måste verksamhetsutövaren och berörd sakägare komma överens utanför anmälan. Om parterna inte kommer överens kan ärendet inte hanteras som en anmälan utan kräver istället ett tillstånd från Mark- och miljödomstolen.

Anmäl vattenverksamhet i vår e-tjänst

De flesta vattenverksamheter av mindre omfattning kan anmälas i vår e-tjänst.

En anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar, kartor, tekniska beskrivningar och fotografier av platsen som behövs för att vi ska kunna bedöma verksamhetens omfattning, och påverkan på miljön och närliggande fastigheter.

I enskilda fall kan vi begära att anmälan ska kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Anmälan om vattenverksamhet

Hjälp vid användandet av e-tjänster

Så hanterar vi dina personuppgifter

Undantag från anmälnings- och tillståndsplikt

Vissa vattenverksamheter behöver du varken anmäla, eller ansöka om tillstånd för. Du kan också få utgöra vissa åtgärder vid akuta situationer, utan att ansöka om tillstånd i förväg.

Vattenverksamheter där intressen inte kommer skadas

Du behöver inte anmäla eller ansöka om tillstånd för vattenverksamheter där det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena.

Det är du som verksamhetsutövare som har ansvaret att visa om denna undantagsmöjlighet kan användas. Om skador skulle uppkomma på allmänna eller enskilda intressen kan Länsstyrelsen komma att vidta tillsynsåtgärder och ställa krav på rättelse.

Detta undantag gäller inte markavvattning.

Rensning med vissa syften

Du behöver inte anmäla eller ansöka om tillstånd för rensning som görs i syfte att

bibehålla vattnets djup eller läge, eller
återställa vattendrag som har förändrat sitt lopp.

Om fisket kan påverkas negativt ska anmälan göras till Länsstyrelsen innan arbetet påbörjas. Observera att fördjupning och breddning av vattendrag räknas som tillståndspliktig markavvattning.

Vattentäkter för vissa fastigheter och syften

Du behöver inte anmäla eller ansöka om tillstånd för vattentäkter för en- eller tvåfamiljsfastighets, eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning.

Anläggningar för odling av fisk, musslor eller kräftdjur

Anläggningar för odling av fisk, musslor eller kräftdjur omfattas av andra bestämmelser.

Vid akuta situationer får du utföra vissa tillståndspliktiga åtgärder utan först ansöka om tillstånd. Det gäller om det är nödvändigt att genast utföra ändrings- eller lagningsarbeten i följande syften:

på grund av skada
för att förebygga skada
för att hålla kvar eller tappa vatten för att avvärja fara för liv eller hälsa, rädda värdefull egendom eller annan liknande orsak.

Ansökan om godkännande av de tillståndspliktiga åtgärderna ska göras i efterhand.

Grundläggande begrepp för vattenverksamhet

Här beskrivs några grundläggande begrepp som kan kopplas till vattenverksamhet.

Här förklaras några grundläggande begrepp som kan kopplas till vattenverksamhet.

Markavvattning är en åtgärd för att avvattna mark, för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten. Syftet med åtgärden ska vara att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål.

Att avleda avloppsvatten räknas inte som markavvattning.

Vattenreglering är att ändra vattenföringen i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet.

Vattentäkt är det ytvatten eller grundvatten som leds bort för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning.

En vattenanläggning är en anläggning som har kommit till genom en vattenverksamhet, tillsammans med manöverordningar som hör till en sådan anläggning. Exempel på vattenanläggningar är dammar, vägbankar, broar och bryggor.

För att ta reda på vad som kan räknas som högsta förutsebara vattenavstånd kan du som utgångspunkt använda de nivåer som uppkommer vid ett 100-årsflöde. På plats kan du studera strandzonens utseende eller avtryck på brofundament/kajer. Du kan också titta på hur det har sett ut längre tillbaka i tiden.

SMHI har data om vattenstånd och vattenståndsmätningar.

Havsvattenstånd på SMHI:s webbplats

Rekord: vattenstånd på SMHI:s webbplats

Vattenståndsmätningar i de stora sjöarna på SMHI:s webbplats

Det går också att leta efter uppgifter i vattendomar eller vattenförrättningar som finns för sjöregleringar, eller andra tillståndsprövade vattenföretag.

Vattenområde definieras enligt miljöbalken som ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Det innebär i de flesta fall det högsta kända vattenståndet på den aktuella platsen som har inträffat, eller det högsta vattenstånd som med någon sannolikhet kan förutses för framtiden.

Andra dispenser och tillstånd kan behövas

Området där vattenverksamheten ska bedrivas omfattas ofta av strandskydd. De kan även omfattas av andra skydd, exempelvis naturreservat, Natura 2000-område eller vattenskyddsområde. För att få vidta åtgärder i skyddade områden krävs ofta olika dispenser eller tillstånd.