Så mår miljön

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2015-2020.

Miljöövervakning i länet

Den regionala miljöövervakningen analyserar, beskriver och följer förändringar i miljösituationen i länet. Kunskapen ger underlag för att bedöma effekterna av genomförda åtgärder och behovet av ytterligare åtgärder för att nå uppsatta miljömål. Resultaten från miljöövervakningen är ett viktigt underlag när beslut ska fattas i olika typer av miljövårds-, naturvårds- och planeringsärenden.

Miljöövervakningen har en central roll i uppföljningen av regionala miljömål. Det är med denna utgångspunkt som programmet för regional miljöövervakning i Kalmar län 2015-2020, har tagits fram.

Program för regional miljöövervakning i Kalmar län 2015-2020PDF

Miljöövervakning i Kalmar län - en kort beskrivning av tillståndet i länet

Den regionala miljöövervakningen i Kalmar är indelad i följande programområden:

Luftföroreningar är ett lokalt men också gränsöverskridande problem. Sveriges luftkvalitet påverkas av lokala utsläppskällor, men även av långdistanstransport från stora emissionsområden i Europa. Det rör sig om försurande och övergödande ämnen, ämnen som bidrar till att marknära ozon bildas, organiska miljögifter samt partiklar. Även tungmetaller ingår i de luftföroreningar som transporteras in över länet. 

Miljöövervakning inom programområde LUFT

Inom programområdet LUFT ingår följande miljövervakningsprogram:

Krondroppsnätet (IVL-Svenska Miljöinstitutet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Syftet med Krondroppsnätet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader, utveckling i tiden samt effekter av försurande och gödande ämnen. Mätningarna har utförts sedan 1989 och pågår i stationerna Risebo, Rockneby, Alsjö och Ottenby. Länsstyrelsen bidrar genom sitt medlemskap i Kalmar läns Luftvårdsförbund till finansieringen.

Urbanmätnätet (IVL-Svenska Miljöinstitutet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Syftet med Urbanmätnätet är att kartlägga luftkvaliteten i tätorter för att möjliggöra jämförelse av uppmätta halter med gränsvärden och miljökvalitetsnormer. Mätningarna är samordnade mellan deltagande län över hela Sverige. 

Ozonmätnätet (IVL-Svenska Miljöinstitutet)
Mätprogrammets syfte är att på ett kostnadseffektivt sätt ge en heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljön i södra Sverige, där Kalmar län ingår. Undersökningen har pågått sedan 2009 och mätningarna bidrar till att tillsammans med instrumentberäkningar bättre kunna beskriva den geografiska variationen av marknära ozon i landskapet.

Metaller i mossa (IVL-Svenska Miljöinstitutet)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
I Sverige har nedfallet av metaller från luft undersökts genom analyser av mossa, vilka nästan enbart tar upp metaller från luften. Halterna av arsenik, bly, järn, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin och zink har på detta sätt följts sedan 1970-talet. Sedan 2010 koordineras mossundersökningarna av IVL. I Kalmar län genomförs provtagning på ca 120 lokaler, inom den regionala förtätningen. Numera ingår denna övervakning, på svenskt initiativ, i en internationell undersökning och rapportering via ICP Vegetation inom Luftkonventionen.

Statistik över luftkvalité och skadliga ämnen

Luftkvalitet (IVL-Svenska Miljöinstitutet)länk till annan webbplats

Luftövervakning (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats

Nedfall av kväve (Miljömål.se)länk till annan webbplats

Nedfall av svavel (Miljömål.se)länk till annan webbplats

 

Kontakt: Joel Eriksson
Telefon: 010-223 85 73

E-post till Joel Eriksson

Skogen har varit och är en viktig råvara i Sverige. Redan under 1800-talet hade Sverige en storskalig skogsexploatering och Sverige var en stor virkesexportör. Behovet av att ha ett uthålligt skogsbruk var grunderna att studera hur skogen såg ut och utvecklades. De första mätningarna gjordes under perioden 1923–1929. Från 1938 så har stickproven tagits årligen. Ursprungligen var mätningarna bara inriktade på skogen som råvara men har under senare tid kompletterats med variabler som är intressanta för biologisk mångfald.

Vad övervakar vi?

Miljötillståndet i skogen baseras på uppgifter från riksskogstaxeringen:

Riksskogstaxeringen (SLU)
länk till annan webbplats

Kontakt: Thomas Johansson
E-post till Thomas Johansson
Telefon 010-223 85 57

transport av kväve och fosfor från åkermark inom jordbruksområden bidrar till övergödning av vattendrag, sjöar och hav. Genom mätning och trendanalyser av närsaltshalter i vattendrag samlar vi kunskap om hur jordbrukets läckage varierar med odlingsåtgärder, klimat och jordart. I Kalmar län övervakas jordbruksmark ett avrinningsområde i detta syfte inom delprogrammet "Typområde för jordbruksmark". SLU är projektledare för delprogrammet och mer information finns på deras hemsida:

Miljöövervakning av växtnäringsförluster från jordbruksmark (SLU)länk till annan webbplats

Vad övervakar vi?

Ett mindre avrinningsområde på Öland övervakas genom vattenprovtagning och analys var 14e dag samt vattenföring kontinuerligt. Mätningarna används till att trenderanalys av näringshalter samt transporter av kväve och fosfor i vattendraget.

Den betade havsstrandängen utgör en fågelrik miljö och många av det öppna landskapets fåglar återfinns här. Antalet häckande fåglar på strandängar har minskat kraftigt i hela landet i takt med att strandängarna slutar att hävdas. I Kalmar län utgör de öländska strandängarna, de så kallade ”sjömarkerna” särskilt skyddsvärda miljöer med ett stort antal häckande strandängsfåglar däribland ca 15 rödlistade arter som sydlig kärrsnäppa, brushane och rödspov. Länsstyrelsen har sedan 2003 övervakat antalet häckande par på de öländska sjömarkerna i syfte att följa enskilda arters populationsutveckling.

Vad övervakar vi?

Fåglarna på Ölands sjömarker har inventerats heltäckande på samtliga strandängar 1988, 1998 samt 2008. Dessutom har delar av Öland inventerats årligen sedan 2003. De artgrupper som inventerats är vadare, änder, svanar och gäss samt tärnor och måsfågel. Vid inventeringarna har antalet häckande par bedömts genom parräkning, boräkning och revirkartering.

Naturvårdsverket arbetar just nu med en ny undersökningstyp för inventering av strandängsfåglar.

Resultat och rapporter

Fågelfaunan på Ölands sjömarkerPDF

Relaterad information

Åtgärdsprogram för sydlig kärrsnäppalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Kontakt: Thomas Johansson
E-post till Thomas Johansson
Telefon 010-223 85 57

Förändringar i landkskapet påverkar förhållanden och livsmiljöer för den biologiska mångfalden och de grundläggande biologiska processerna, Många arter och naturtyper följs därför bäst om miljöövervakningen görs på landskapsnivå.

Länsstyrelserna har sedan många år samarbetat med svensk fågeltaxering för att undersöka trender hos våra vanligaste fåglar. Arbetet är i huvudsak ideellt men sedan länsstyrelserna börjat ge ekonomiska bidrag har antalet inventerade rutter ökat. Övervakningen ger underlag till flera olika miljömål, och resultaten utgör viktigt underlag för den nationella rödlistningen av arter.

Vad övervakar vi?

Totalt i landet ingår 716 rutter i undersökningen. Av dessa finns 20 stycken, väl fördelade över Kalmar län. Rutterna besöks årligen av cirka 15 frivilliga fågelskådare. De insamlade siffrorna används för att beskriva hur det går för våra vanligaste fågelarter men också som indikatorer på miljöförändringar. När de används som indikatorer är det grupper av arter i samma livsmiljöer och geografiska områden som slås samman. Det är indikatorer för sjö-, våtmarks-, skogs- och fjällfåglar och de används som underlag vid uppföljning av flera av våra miljömål.

Resultat och rapporter?

En regional sammanställning av resultatet har gjorts tillsammans med Hallands, Jönköpings och Kronobergs län och återfinns i rapporten:

Hur går det för fåglarna? - 2002-2014PDF

Metodik och årliga sammanställningar av resultat finns på:

Svensk fågeltaxeringlänk till annan webbplats

Många dagfjärilsarter har speciella miljökrav och reagerar snabbt på förändringar i miljön. I södra Sverige har det registrerats stora minskningar bland dagfjärilarna, en trend som även observerats i stora delar av Europa. Orsaken anses vara en förändrad markanvändning där slåttermarker och mosaikartade betesmarker minskat kraftigt. Kalmar län är rikt på dagfjärilar med ca 90 arter. För att följa hur antalet fjärilar i landskapet förändras över tid påbörjades 2015 övervakningen av länets alla dagfjärilsarter inklusive bastardsvärmare, humlelik dagsvärmare och svävflugelik dagsvärmare.

Mer information om fjärilar:

Miljöövervakning av dagfjärilar i Skånelänk till annan webbplats

Vad övervakar vi?

I undersökningen ingår totalt 50 områden i Kalmar län. Varje område inventeras en gång vart femte år. Områdena har valts slumpmässigt och i varje område ingår både i ängs- och betesmarker och det närliggande landskapet i inventeringen. Varje område besöks tre gånger för att både vår-, midsommar- och högsommararter ska komma med. Samma typ av regionala stickprov görs även i Blekinge, Jönköping, Kronoberg, Skåne, Södermanland, Örebro och Östergötlands län.

Metodiken finns beskriven här:

Undersökningstyp Dagaktiva fjärilarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Grova och ihåliga träd är en av de artrikaste miljöerna i naturen. Av dessa träd återstår idag endast en bråkdel av vad som förr fanns i våra skogs- och jordbrukslandskap. De organismer som lever i grova och ihåliga träd är därför idag i hög grad hotade och många är upptagna på den nationella rödlistan. Detta är anledningen till att åtta länsstyrelser gick samman och startade en övervakning av dessa träd som här benämns ”Skyddsvärda” träd.

Vad övervakar vi?

Träd klassas som är 80 cm i diameter eller grövre eller har ihåligheter och är över 40 cm i diameter koordinatsätts. Totalt inventeras i cirka 90 områden i Kalmar län. Urvalet av områden har gjorts slumpmässigt i ett rutnät om 500 x 500 meters rutor. De rutor som slumpats ut har sedan flygbildstolkats varefter en viss andel trädområden inventeras i fält. För varje skyddsvärt träd registreras position och ett antal mätvariabler.

De län som deltagit i undersökningen är Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Östergötland, och Örebro (Figur 1).

Resultat och rapporter

Resultat för inventeringsperioden 2009–2012 har sammanställts gemensamt för länen. Utvärderingen visar att det vanligaste skyddsvärda trädet är ek. Totalt beräknas det finnas ca 580 000 skyddsvärda ekar inom det studerade området, vilket motsvarar sex träd per kvadratkilometer. Flest ekar finns i Kalmar, Östergötland och Blekinge.

Resultatet visar att nästan 60 % av de grova eller ihåliga ekarna är utsatta för betydande igenväxning av främst uppväxande lövträd. Problemet är som störst i Halland, Örebro och Kalmar län. Det finns ett stort behov av åtgärder för att minska igenväxningen runt skyddsvärda träd.

Generellt finns det fler yngre ekar, så kallade efterträdare, än grova och ihåliga ekar i landskapet. Detta innebär att om vi sköter om de träd vi har, kommer antalet gamla grova ekar öka i framtiden.

Tillståndet för skyddsvärda träd i sydöstra SverigePDF

 

Kontakt: Thomas Johansson
E-post till Thomas Johansson
Telefon 010-223 85 57

Miljöövervakning av sjöar och vattendrag syftar till att undersöka förhållanden och eventuella trender i länets vattenmiljöer. Resultaten är viktiga för bedömning av status, uppföljning av miljökvalitetsmålen samt utgör underlag för åtgärdsinriktade insatser.

Inom programområdet ingår fysikalisk-kemiska undersökningar i grundvatten, sjöar och vatten. Biologiska undersökningar av arter samt miljöer utförs även i sjöar och vattendrag.

Metoder och undersökningstyper som används för miljöövervakning inom programområdet Sötvatten finns att läsa på Havs och Vattenmyndighetens hemsida:

Undersökningstyper Sötvatten (HaV)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Miljöfarlig verksamhet med utsläpp till vatten är skyldiga att övervaka hur utsläppen påverkar sjön eller vattendraget . Detta sker genom övervakningsprogram som är utformade i förhållande till verksamhetens utsläpp. Både vattenkemiska och biologiska parametrar undersöks.

I Kalmar län bedrivs recipientkontroll i samordnad form (SRK) i Emån, Alsterån, Ljungbyån, Lyckebyån samt Stångån (inom Motala Ströms SRK).

Emåförbundetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Alsteråns Vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ljungbyåns kommitté för samordnad recipientkontrolllänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Lyckebyåns vattenförbundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Motala Ströms Vattenvårdsförbundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Recipientkontroll även i flera av länets kommuner samt av enskilda verksamhetsutövare

Trots att utsläppen av försurande ämnen minskat påverkas fortfarande många sjöar och vattendrag i länets östra del av försurning.

Vad övervakar vi?

Effekten av kalkningen följs upp med vattenkemiska och biologiska provtagningar som elfiske, nätprovfiske, bottenfaunaundersökningar och uppföljning av flodpärlmussla. Uppföljningen utgör planeringsunderlag för kommande omkalkningsinsatser och för att kontrollera om uppsatta kemiska och biologiska mål är uppfyllda.

Rapporter och resultat

Utvärdering av kalkning i Kalmar läns målvattendragPDF

Elprovfiske i Kalmar län 2015PDF

Nätprovfiske i Kalmar län 2015öppnas i nytt fönster

Nätprovfiske i Kalmar län 2016 öppnas i nytt fönster

Bottenfauna i Kalmar län 2015

Bottenfauna i Kalmar län 2016öppnas i nytt fönster


Kontakt: Ann-Eva Zidén
E-post till Ann-Eva Zidén
Telefon 010-223 85 30

Vatten är en av våra viktigaste naturtillgångar och vårt viktigaste livsmedel. Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning men även bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Därför är det viktigt att kontinuerligt övervaka grundvattnets kvalitet och kvantitet.

Bekämpningsmedel från både industri och jordbruk påträffas i allt högre grad i grundvattnet. Även förhöjda nitrathalter förekommer inom jordbruksområden och har negativa hälsoeffekter vid dricksvattenuttag. Vägar och trafik samt läckande avloppsledningar utgör ytterligare hot mot grundvattenkvaliteten samt naturlig förekomst av radon, uran och flourid. Det finns många anledningar att skydda och övervaka Kalmar läns värdefulla grundvattenförekomster.

Vad övervakar vi?

Miljöövervakningen av länets grundvattenresurser är indelad i två delar; kvantitet och kvalitet. Länsstyrelsen övervakar i samarbete med länets kommuner sedan 2010 grundvattenförekomster. Provtagning och analyser har i huvudsak varit inriktad mot rester av bekämpningsmedel.

Rapporter och resultat

Hittills har 43 av 93 grundvattenförekomster provtagits. Rester av bekämpningsmedel har påträffats i nio av förekomsterna. I huvudsak rör det sig om låga halter av sedan länge förbjudna bekämpningsmedel. Under 2017 genomfördes en screening av ett stort antal ämnen i grundvattenförekomster med potentiell påverkan  av tätorter, industrier och infrastruktur.

I Kalmar län finns vattendrag med rödlistade och nära eller starkt hotade arter som äkta målarmussla, tjockskalig målarmussla, flat dammussla och flodpärlmussla.

Vad övervakar vi?

Länsstyrelsen deltar i en nationell övervakning av musslor, där kända bestånd av flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla övervakas vart 6:e år. Vart 12:e år genomförs dessutom så kallade "screening" av kända lokaler med flodpärlmusslor. Tillståndet för flodpärlmusslor övervakas också inom kalkeffektuppföljningen, vart sjätte år räknas antalet flodpärlmusslor på kända lokaler i utvalda vattendrag.

 

Rapporter och resultat

Resultat från inventeringarna rapporteras till:

Musselportalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Utterns förekomst minskade drastiskt i Sverige med början under 50-talet på grund av bl.a. miljögifter, biotopförstöring och jakt. Uttern fredades i stora delar av landet. Uttern har återhämtat sig sedan dess och resultat från övervakningar i länet från 2007/2008 samt 2014 visar på en stor ökning av uttern i länet. Utterns krav på rika vattenmiljöer och dess känslighet för miljögifter gör att det är viktigt att följa dess status

Vad övervakar vi?

Övervakningen av utter utgår från barmarksinventering som genomförs inom Emåns, Alsteråns, Botorpsströmmens och Snärjebäckens avrinningsområden. Inventeringarna utförs vart sjätte år och nästa gång är 2020.

I Kalmar län och Emåns vattensystem finns ett av de tre områden som fortfarande har ett livskraftigt malbestånd med naturligt ursprung. Malen är fridlyst och klassad som sårbar i Artdatabankens rödlista 2015. Det är därför viktigt att bestånden övervakas kontinuerlig för att följa dess utveckling.

Vad övervakar vi?

Malen övervakas med avseende på reproduktion och beståndsutveckling. Detta görs genom provfisken i augusti varje år där antal malar, storlek och andra fiskarter registreras. Under sommaren inleddes ett samarbete med Linnéuniversitet för att ännu mer ingående studera malen bland annat födoval, migration, lek, övervintringshabitat m.m.

Trendsjöar och trendvattendrag ingår i den nationella miljöövervakningen och syftet är att beskriva tillstånd och storskaliga förändringar i vattenmiljön. (samt referensstationer) Sjöarna och vattendragen är valda så att de inte påverkas av lokala aktiviteter eller av kalkning och speglar främst effekterna av försurning. I Kalmar län övervakas 6 sjöar och 1 vattendrag.

Trendsjöar, Sveriges Lantbruksuniversitetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Trendvattendrag, Sveriges Lantbruksuniversitetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vad övervakar vi?

I trendvattnen undersöks vattenkemi, bottenfauna och fisk. I sjöarna undersöks även växt- och djurplankton

Med påväxtalger menas de alger som växer på olika substrat i sjöar och vattendrag. Bland påväxtalger är ofta kiselalger den dominerande gruppen och därigenom spelar de en viktig roll som primärproducenter i vattenmiljöer. Kiselalger är utmärkta indikatorer på vattenkvaliteten och används därför inom miljöövervakningen.

Vad övervakar vi?

Inom den regionala övervakningen provtas kiselalger på 30 lokaler runt om i länet i ett omdrevsprogram där varje lokal undersöks vart tredje år. 

Rapporter och resultat

Kiselalger i Kalmar län 2015öppnas i nytt fönster

Kiselalger i Kalmar län 2016PDF

Kontakt: Maria Hauxwell
E-post till Maria Hauxwell
Telefon 010-223 85 25

Kalmar läns övervakning inom detta programområde syftar till att få en tillståndsbeskrivning av kustvattnet och kustmiljön. Övervakningen bygger i stor utsträckning på nationella program och den verksamhet som bedrivs inom ramen för den samordnade recipientkontrollen, vilken samordnas genom Kalmar läns Kustvattenkommitté.

Kalmar läns Kustvattenkommittélänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vad övervakar vi?

Metoder och undersökningstyper som används för miljöövervakning inom programområdet Kust och hav finns att läsa på Havs och Vattenmyndighetens hemsida:

Undersökningstyper Kust och Havlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Östersjöns ekosystem, liksom ekosystemen i många hav, innanhav och insjöar, är i dag i ett stressat tillstånd. Östersjön med dess skärgårdar utsätts för övergödning, överfiskning, bekämpningsmedel, miljögifter, avfall, oljeutsläpp, hårt tryck från det rörliga friluftslivet och nu inte minst för förändringar i klimatet. Ett sätt att få ett mått på miljöpåverkan är att studera fågelpopulationernas storlek och utveckling.

Vad övervakar vi?

Inventeringen av häckande fåglar i ytterskärgården har gjorts av Tommy Larsson under 1984 och 1990–2016 för den regionala miljöövervakningen. Under inventeringsåren räknades antalet häckande par av svanar, gäss, simänder, dykänder, doppingar, skarv, vadare, måsfåglar, tärnor, alkor och skärpiplärka på totalt 73 kala öar och skär i ytterskärgården i Oskarshamns, Mönsterås och Västerviks kommun. Inventeringsmetoden har anpassats till respektive art och inkluderat räkning av par och bon samt i vissa fall även revirkartering.

Resultat och rapporter

Ejder, gråtrut och roskarl är ett par av de fåglar som verkligen förknippas med skärgården och som uppvisar en kraftig tillbakagång de senaste åren. I mitten av nittiotalet fanns det ca 2 500 par gråtrutar inom undersökningsområdet medan det 2016 endast fanns till 544 par. Rapporter av minskningar hos ejder kom först från Stockholms skärgård och det är först på senare år som minskningarna slagit igenom i länets ytterskärgård. Som mest har strax över 1 000 par räknats men de sista åren är antalet par nere på 300–400. Roskarlen har varit en karaktärsart i ytterskärgården men som drabbats hårdast och 2016 noterades endast ett par. Fortsätter trenden så kommer den att försvinna inom de närmsta åren. Storskarv är en fågel som vållat stor debatt. I det undersökta området har antalet varierat stort över åren. Som mest har det räknats till 2 758 par inom området men med succesiva minskningar sedan 2006 återstod, 2016, 220 par. Skräntärna har minskat i hela Östersjön men glädjande nog har de två kolonier som finns i länet ökar och 2016 räknades 96 par. Snatterand är art som huvudsakligen föredrar skyddade vikar längre in i skärgården samt i vassrika insjöar. I undersökningsområdet registrerades den första häckningen 1998 och den har under de senaste åren etablerat sig som häckfågel.

Totalt sett är det ungefär lika många arter som minskar jämfört med antalet som ökar, 12 respektive 11 arter. Det är naturligt att arter fluktuerar men är förändringarna kan det vara indikationer på allvarliga förändringar i ekosystemen. Tyvärr är de bakomliggande orsakerna till de stora minskningar som bland annat ejder och gråtrut uppvisar inte klarlagda och forskarna är delvis oense.

Häckfågelfaunan i Östra Smålands ytterskärgård 1990-2008PDF

Sammanställning trender för kustfåglarPDF

Kontakt: Thomas Johansson
E-post till Thomas Johansson
Telefon 010-223 85 57

Den regionala övervakningen syftar till att på ett övergripande sätt följa upp användning och flöden av kemiska ämnen i miljön.

Övervakningen bedrivs huvudsaklingen inom delprogrammet "screening". För många kemiska ämnen saknar vi kunskap om spridning förekomst och risker i miljö och hälsa. Screeningen fyller sitt syfte som en första kartering för att identifiera de kemiska ämnen som kan medföra hälso-miljöproblem. Sedan införlivandet av vattenförvaltningen i Sverige har insatserna riktats mot EUs prioriterade ämnen då det förväntas att ta reda på tillståndet i miljön för dessa ämnen. En utökad lista över gränsvärden för dessa finns i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift:

HVMFS 2015:4länk till annan webbplats  

I övrigt sker även miljögiftsövervakning inom programområdena Sötvatten, Kust- och Hav samt Grundvatten och ofta som en del av recipientkontrollen.

Naturvårdsverket om nationell övervakning av miljögiftssamordninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vad övervakar vi?

De senaste åren har medel använts för att följa upp tidigare mätningar på platser där det funnits tecken på att det kan finnas miljöproblem. Man har även gjort undersökningar för att ta reda på om problemet beror på en lokal punktkälla som behöver undersökas grundligare och åtgärdas. Miljögifterna är ofta diffust spridda vilket kan göra det svårt att hitta källan. I de screeningar som gjorts har problem med PAH, nonyl- och oktylfenoler konstaterats i flertalet ytvattenförekomster.

Kvicksilver i gädda analyseras med jämna mellanrum som stöd till livsmedelsverkets rekommendation om förtäring av insjöfisk.  Kvicksilver i gädda har undersökts vid fyra tillfällen; 1990/1991, 1996/1997, 2006/2007 samt 2017.

Resultat och rapporter

Undersökningen av kvicksilver i gädda gjordes 2017 i ett urval av sjöar i Kalmar län som tidigare undersökts i samma syfte. I majoriteten av de undersökta sjöarna var halterna oförändrade jämfört med senaste undersökning. Resultaten visar att det fortfarande finns så pass höga halter av kvicksilver i gäddor från sjöar i Kalmar län att Livsmedelsverkets rekommendationer bör följas.

Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 2017öppnas i nytt fönster

Kontakt: Anders Svensson
E-post till Anders Svensson
Telefon 010-223 85 94

Inom hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) utförs undersökningar av faktorer i den omgivande miljön som kan påverka människors hälsa. Det kan till exempel handla om luftföroreningar, buller, miljögifter och tillgång till grönområden.

Undersökningar inom HÄMI omfattar framförallt exponeringsmätningar, omgivningsmätningar och enkätstudier. Resultaten kan användas för att beskriva tillståndet i miljön (t.ex. genom miljömålsuppföljning), bedöma hotbilder, visa på trender i människors exponering och avgöra om åtgärder för att begränsa exponering får avsedd effekt.

Planerade och genomförda aktiviteter

Större delen av den hälsorelaterade miljöövervakningen sker på nationell nivå och omfattar bland annat:

  • trendstudier av kvicksilver i hår
  • kadmium i urin
  • organiska miljögifter i bröstmjölk
  • exponeringsmätningar gällande buller
  • hälsofarliga luftföroreningar.

Vart fjärde år genomförs en nationell miljöhälsorelaterad enkätstudie för att få en uppfattning om vilken betydelse olika miljöfaktorer har för svenska befolkningens hälsa. Det är Naturvårdsverket som genomför studien.

Hälsorelaterad miljöövervakning (Naturvårdsverket)länk till annan webbplats

Kontakt: Joel Eriksson
E-post till Joel Eriksson
Telefon 010-223 85 73


Övrig miljöövervakning

I länet sker även övervakning av arter och artgrupper som inte ingår i programmet för regional miljöövervakning. Arternas utveckling ger oss information om hur de eller deras livsmiljöer påverkas och utvecklas.

Groddjur är känsliga för förändringar och förhållandevis många arter har minskat jämfört med andra djurgrupper. Långbensgrodan klassas som sårbar på den svenska rödlistan och omfattas av ett eget åtgärdsprogram. I Mittlandet, på mellersta Öland, finns Sveriges största bestånd av långbensgroda och det är en karaktärsart för området. Ingemar Ahlén inledde uppföljningen av populationen 1988 som sedan dess fortsatt varje år. I början av 2000-talet inleddes samarbete med miljöövervakningen på Länsstyrelsen i Kalmar. Vi känner inte till någon annan studie av groddjur som utförts årligen i 30 år och serien torde därför vara världsunik.

Vad övervakar vi?

Under de 30 åren som miljöövervakningen bedrivits har reproduktion noterats i över 300 kärr i Mittlandets södra del på Öland. Från och med 2018 sker inte längre någon årlig övervakning från länsstyrelsen men långbensgrodan följs via ett annat upplägg inom biogeografisk inventering. Det är en nationell uppföljning som avser att rapportera tillståndet för växter, djur och livsmiljöer till EU vart sjätte år.

Resultat och rapporter

En beskrivning av övervakningen och resultat finns i broschyren:

Miljöövervakning i Kalmar län - en kort beskrivning av tillståndet i länetPDF

Kontakt: Thomas Johansson
Telefon: 010-2238557

E-post till Thomas Johansson

Kontakt