Vattenläget i länet

Kalmar län har en större risk att drabbas av vattenbrist och torka än många andra delar av Sverige. På denna sida hittar du en aktuell lägesbild över vattensituationen, information om eventuella bevattningsförbud, tips på hur du kan spara på vårt viktiga dricksvatten samt svar på vanliga frågor.

Lägesbild

(Uppdaterad 2023-11-10)

En sommar med varierande väder följdes av en torr och varm september samt en oktobermånad med temperaturer nära det normala men nederbördsmängder över det normala.

Grundvattennivåerna i små snabbreagerande magasin är nära medel i södra delen av länet samt på södra Öland. I den norra halvan är de ganska höga till höga. Det betyder att nivåerna är över det normala i den södra delen av länet och på södra Öland samt mycket över det normala i norra delen av länet och på norra Öland. Den kommande väderutvecklingen avgör hur nivåerna i de små magasinen kommer att se ut framöver. Enligt SGU:s prognoser kommer två månader med normala väderförhållanden resultera i ganska höga grundvattennivåer i södra delen av länet och på södra Öland. I den norra delen av länet och på norra Öland är det höga nivåer enligt prognosen.

Grundvattennivåerna för merparten av de stora långsamreagerande magasinen är låga i större delen av länet. Undantaget är den norra och sydvästra delen av länet där nivåerna är ganska låga. I den norra och sydvästra delen av länet är nivåerna normala för den här tiden på året och i resten av länet är de under det normala. Precis som för små magasin avgör kommande väderutveckling hur nivåerna kommer se ut. Enligt SGU:s prognoser kommer två månader med normala väderförhållanden resultera i grundvattennivåer nära medel i större delen av länet. Undantaget är den norra delen av länet där det kommer vara ganska höga nivåer.

Den senaste tidens nederbörd har ökat vattenföringen i länets åar och vattendrag och de är nu på det normala eller över för årstiden. De större åarna som Emån och Alsterån har fortsatt stigande flöde.

Ett par kommuner i länet har haft bevattningsförbud under våren och sommaren. Det sista upphävdes i början av oktober.

Det varierande vädret under sommaren har lett till att Lantbruket har haft stora problem. Det blöta vädret följdes av en torrare period vilket har lett till skördar av låg kvalitet. Det är dock inte unikt för Kalmar län utan problematiken finns i hela landet.

Varje tisdag klockan 12 uppdaterar Sveriges Geologiska undersökning de senaste 7 dygnens grundvattenmätningar utförda inom länets kommuner och Sveriges Metrologiska och Hydrologiska institut uppdaterar vattenbalansen.

Aktuella grundvattennivåer, Sveriges geologiska undersökning Länk till annan webbplats.

Kartvisare och diagram för beräknade nivåer (sgu.se) Länk till annan webbplats.

Sveriges vattenflöden | SMHI - Vattenwebb | SMHI Länk till annan webbplats.

Lite längre ner på denna sida finns tips på hur du kan spara vatten, samt ett beräkningsverktyg där du kan räkna ut hur mycket vatten du kan spara genom att ta vara på regnvatten från ditt tak.

Var vattensmart - behåll de goda vattenvanorna året om

Att vi kan vrida på kranen och få rent vatten är oftast självklart för oss i Sverige. Men de senaste årens vattenbrist har visat att obegränsad vattentillgång inte är helt givet. Vi vill fortsätta uppmana till sparsamhet med vårt värdefulla och livsviktiga vatten. Med vår Vattensmart-kampanj vill vi säga att det är viktigt att behålla de goda vattenvanorna året om för en mer hållbar vattenkonsumtion. Vi bor i en torr del av landet där det finns risk för låga grund- och ytvattennivåer.

Nedan hittar du Kamelen Törstens vattensmarta tips samt ett nytt verktyg för att beräkna hur mycket vatten du kan ta tillvara från dina takytor.

Vattensmarts logotyp

Vår kamel Törsten är vattensmart och klarar sig precis som alla andra kameler bra i torkan. Här är hans bästa exempel på enkla, vattensmarta tips:

  • Korta ner dina duschar. I genomsnitt sparar du 60 liter genom att minska duschtiden med fem minuter.
  • Stäng av vattnet i duschen när du tar i schampo/balsam och när du tvålar in dig.
  • Byt till snålspolande duschmunstycken, kranar och toalettstolar. Då sparar du fem liter per minut.
  • Undvik att bada i badkar helt och hållet. Ett badkar rymmer cirka 200 liter. Det är mer än en medeldygnsförbrukning för en person i Kalmar.
  • Diska inte under rinnande vatten! Du gör av med 120 liter på tio minuter.
  • Samla regnvatten i tunnor för att vattna i trädgården.
  • Gräsmattan klarar torka. Det går åt 150 liter om du har vattenspridaren eller vattenslangen igång i 20 minuter.
  • Organisera disken och skrapa av fett och matrester innan du diskar så går det åt mindre vatten för att få disken ren.
  • Fyll maskinen! Diskmaskinen drar tio liter per disk och tvättmaskinen behöver 50 liter för en tvätt.
  • Stäng av vattnet när du borstar tänderna. Då sparar du 48 liter medan du borstar.
  • Ha vatten i kylskåpet om du gillar kallt vatten. Du sparar 12 liter om du låter bli att spola vattnet under en minut.
  • Tvätta bilen i automattvätt.

Kampanjen Vattensmart, Facebook Länk till annan webbplats.

Beräkningsverktyg för vattensmarta

Spara dricksvatten genom att samla upp och återanvänd ditt regnvatten!

Med verktyget kan du själv testa hur mycket vatten just du kan spara genom att samla upp och återanvända ditt regnvatten! Många tror att det behövs stora tunnor och tankar för att man ska kunna spara stora mängder dricksvatten, men det behöver inte vara sant! Även en liten tunna, som fylls varje gång det regnar, kan hjälpa till att spara stora mängder dricksvatten.

Verktyget hittar du på länken nedan. Där kan du lägga in storleken på ditt tak, hur stor tunna eller regntank du kan tänka dig, samt vad du skulle vilja använda vattnet till. Du kan själv välja detaljnivå, och kan välja att använda default-värden eller egna värden beroende på just din situation. Använd användarguiden genom att trycka på info-knapparna till höger om respektive fält för hjälp med begrepp och lämpliga värden.

Länsstyrelsen Kalmar läns lodverktyg Länk till annan webbplats.

Frågor och svar kring vattenbrist och vattenförsörjning

Det är många som har frågor om vatten och den situation vi är i just nu. Här finns svar på några av dem.

Vad är grundvatten?

Grundvatten är det vatten i den del av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Vatten finns normalt på alla nivåer i jorden och i berggrunden. Med hänsyn till vattnets uppträdande kan man särskilja en övre zon, den omättade zonen eller markvattenzonen (där det även finns luft i porerna), och en nedre, den mättade zonen eller grundvattenzonen. Det mesta av vattnet i sjöar och vattendrag kommer från grundvatten.

Är vattenproblemet permanent?

Under de senaste åren har vi upplevt torka och vattenbrist i olika grad i olika delar av Sverige. Enligt de klimatanalyser som gjorts för Kalmar län kommer risken för vattenbrist under sommartid att öka i framtiden.

Globalt sett så är Sverige ett nederbördsrikt land och vattnet bör räcka om vi anpassar oss efter de nya förutsättningarna genom att till exempel lagra mer vatten i landskapet och anpassa våra tekniska lösningar.

Hur snabbt sjunker grundvattennivån under sommarmånaderna?

Grundvattennivån sjunker vanligtvis cirka 1 cm per dygn.

Vilka problem kan man få med vattnet i sin brunn i kustnära områden?

I kustnära områden kan det bli problem med saltinträngning av havsvatten och med grundvattentillgången. Salt vatten kan medföra angrepp på t ex ledningar och pumpar.

Kustnära områden har ofta problem med grundvattentillgång och saltrisk även om nivåerna är normala. Detta beror bland annat på att jordlagren är tunna, vilket innebär en liten magasinerande förmåga. Den magasinerande förmågan i berg är också mycket liten.

När under året brukar grundvattennivån vara som lägst?

I Götaland och större delen av Svealand brukar grundvattennivåerna vara som lägst under perioden augusti till september. I större delen av Norrland är nivåerna lägst i mars och april.

Varför är grundvattennivåerna så låga under sommaren?

Under våren och sommaren ökar avdunstningen av det vatten vi får genom nederbörden samtidigt som växterna är aktiva och tar upp stora mängder av markens vatten. Om växtligheten kommer igång tidigt på våren tas sammanlagt större vattenmängder upp av växterna vilket minskar grundvattenbildningen).

Hur mycket regn/nederbörd behövs det för att situationen ska förbättras?

Det skulle behöva regna betydligt mer än 200 mm för att få normala grundvattennivåer. När marken ovanför grundvattnet är torr behövs betydande nederbördsmängder för att marken ska bli tillräckligt fuktig för att det ska kunna bildas grundvatten. Grundvattnet i de stora, långsamreagerande grundvattenmagasinen i området har ett underskott på cirka 200 mm i förhållande till normala grundvattennivåer.

Det beror på vilken vattenhalt marken har och vilken jordart det är. Om marken är uttorkad behövs stora nederbördsmängder för att grundvatten ska bildas. I mark som är mättad med vatten, däremot, kan grundvatten bildas redan vid måttliga nederbördsmängder. Tiden på året har stor betydelse för grundvattenbildningen. Under en sommarmånad brukar det mesta av nederbörden avdunsta eller tas upp av vegetationen. Det kan då behövas dubbelt så mycket nederbörd som normalt för att det ska bildas grundvatten. Under hösten, däremot, brukar normala nederbördsmängder räcka.

Hur lång tid tar det från nederbörd tills att grundvattennivån höjs?

Det är svårt att säga då det beror på många faktorer som hur mycket det regnar, hur regnandet är fördelat över tiden, markens fuktighet före regnandet, geologiska förutsättningar, och topografiskt läge. Årstiden har stor betydelse eftersom merparten av grundvattenbildningen brukar ske under vår och höst då. Under den varma årstiden brukar merparten av nederbörden avdunsta eller tas upp av växterna.

Hur mycket vatten kan jag få om jag borrar en brunn?

Det är mycket svårt att ge ett exakt svar på hur mycket vatten du kan få i din brunn. Viss vägledning kan du få av informationen om vattenkapaciteten hos de brunnar som registrerats i SGUs brunnsarkiv. Informationen finns i kartvisaren ”Brunnar” på SGUs webbplats. Om information om en befintlig brunn finns i Brunnsarkivet får man ett mer exakt svar om vattenmängd.

Kartvisaren ”Brunnar”, Sveriges geologiska undersökning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Några råd:

Vattenmängden i urberg beror i första hand på förekomsten av vattenförande sprickor och brunnens tillrinningsområde. I kartvisaren ”Brunnar” kan du se om SGU har uppgifter om någon brunn i din närmaste närhet. Men även om en granne har gott om vatten det långt ifrån en garanti att man själv får mycket vatten.

Tänk på att det viktiga är att man får så mycket vatten att det räcker till hushållet och att vattnet är av godtagbar kvalitet. För ett normalt hushåll är 60–100 liter per timme oftast fullt tillräckligt, vilket kan jämföras med att mediankapaciteten för brunnar som är registrerade i Brunnsarkivet är 600 liter per timme. Det innebär att det i de flesta fall är fullt möjligt att få tillräcklig mängd vatten till en enfamiljsfastighet. Man bör dock alltid fråga om den brunnsborrare man anlitar lämnar kostnadsgaranti på vattentillgång.

Jag ska borra ny brunn – kan det påverka mina grannars brunnar?

Ja, det finns en viss risk, även om den är relativt liten. Det är viktigt att brunnen blir rätt utförd så att den inte orsakar problem på lång sikt. Om brunnsborraren följer kraven i "Att borra brunn för energi och vatten – en vägledning (Normbrunn -07)" minskar riskerna betydligt.

Att borra brunn för energi och vatten – en vägledning, Svenska geologiska undersökning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Exempel på oönskade effekter som kan uppstå:

I områden med saltvattenrisk, till exempel i kustnära områden, kan en djup brunn eller ett stort vattenuttag innebära att risken för saltvattenpåverkan ökar.

På grund av de stora luftmängder och det tryck som fordras vid dagens sänkhammarutrustningar kan borrningen i enstaka fall medföra att borrkax eller annan sprickfyllnad kommer in i grannens brunn. I de flesta fall räcker det med att du pumpar rent brunnen för att denna olägenhet ska upphöra. Det är också lämpligt att grannen har sin pump avstängd medan borrningen pågår. Då slipper grannen pumpa in grumligt vatten från din borrning.

Vattentillgången kan minska i brunnar i närheten av en ny brunn om vattentillgången är liten. Det är i de flesta fall mycket svårt att klarlägga om det är den nya brunnen som orsakat minskningen eftersom det oftast inte gjorts någon provpumpning innan den nya brunnen anlades.

Det kan vara bra att låta göra en analys av vattnet i grannens brunn innan borrningen genomförs. Om någon olägenhet med vattnet senare skulle uppstå kan en vattenanalys vara bra att ha för att reda ut orsaker och ansvar.

Varför har vi risk för vattenbrist just här?

Nationellt sett har Kalmar län en låg nederbörd, varma och torra somrar samt sparsamt med stora yt- och grundvattenmagasin. Kombinationen av dessa egenskaper bidrar till en risk för vattenbrist.

Kalmar län är nederbördsfattigt med en årsmedelnederbörd på 500-600 mm och som lägst cirka 300 mm, beroende på att länet ligger i regnskugga bakom det småländska höglandet.

De norra och södra delarna av Öland är bland de torraste platserna i Sverige. Vinden är ofta hård och ön ligger i solligans topp över sommarens soltimmar. Detta tillsammans gör ön väldigt torr och under normalår har ön närmast stäppklimat och under torrår tidvis ökenförhållanden.

Enligt de klimatanalyser som gjorts för Kalmar län kommer det generellt att bli torrare i hela länet i framtiden, framförallt under sommarhalvåret. Analyserna visar också att antalet skyfall, som orsakar höga flöden och översvämningar, kan komma att öka, samtidigt som det kommer att bli stor risk för brist på vatten under sommarhalvåret.

Vad innebär ett bevattningsförbud?

Kommunerna kan gå ut med ett förbud om att använda det kommunala dricksvattnet för bevattning. Reglerna kan se lite olika ut i olika kommuner. Under ett bevattningsförbud är det vanligen inte tillåtet att vattna med vattenslang eller vattenspridare samt fylla pooler med kommunalt dricksvatten. Däremot är det oftast godkänt att vattna med det kommunala vattnet med vattenkanna. Det är även tillåtet att vattna med vatten från egen brunn. Titta på din kommuns webbplats för att få reda på vad som gäller i just din kommun.

Länsstyrelsen kan gå ut med en uppmaning om att inte använda ytvatten för bevattning. Denna uppmaning utfärdas då det är låga flöden i länets vattendrag och det finns risk för skada på naturmiljön. När vattentillgången är begränsad är det inte tillåtet att utan tillstånd pumpa upp vatten från vattendragen. Vid låga flöden kan varje större vattenuttag orsaka skada, men även summan av många små uttag kan skada växt- och djurlivet i vattendragen.

För den som har tillstånd att ta ut vatten gäller de villkor som anges i tillståndet.

Vad händer om man inte följer ett bevattningsförbud?

Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Länge har vi tagit för givet att tillgången till bra dricksvatten i Sverige är oändlig. Den knappa nederbörden de två senaste åren och de låga grundvattennivåerna har förändrat situationen på många håll i Sverige på oväntat kort tid. Inga poliser åker dock ut och kontrollerar att ett eventuellt bevattningsförbud följs. Istället handlar det om förståelse och att var och en ska vara sparsam med vattnet.

Det stora problemet är bevattning med vattenspridare under långa tider. Det går åt mycket mer vatten med vattenspridare och slang än med vattenkanna. Vissa kommuner kan ha ett strängare regelverk och befogenheter, sök därför information på din kommuns webbplats.

Min granne följer inte bevattningsförbudet. Hur gör jag för att anmäla det? Var vänder jag mig?

Det är viktigt att vi alla hjälps åt att spara vatten. Bevattning förbrukar mycket vatten under varma somrar. Kanske är det så att din granne inte känner till bevattningsförbudet. Om du har möjlighet, prata gärna med din granne och informera denne om att bevattningsförbud råder.

När det gäller bevattning med kommunalt vatten under bevattningsförbud så är det kommunen du ska kontakta om du inte har möjlighet att prata med personen som inte följer bevattningsförbudet.

Om din granne nyttjar ytvatten för bevattning när det är låga flöden i vattendragen och det finns risk för skada på naturmiljön så kan du kontakta Länsstyrelsen. Det kan vara så att personen i fråga har tillstånd att ta ut vatten.

Försök alltid att prata med din granne i första hand för att försäkra dig om att hen inte nyttjar vatten från egen brunn eller har tillstånd för sitt uttag och uttaget därmed är tillåtet. Det kan även handla om okunskap och då kan det räcka med att upplysa personen om aktuella bevattningsförbud.

Jag ser att bönderna vattnar sina åkrar trots bevattningsförbud. Bryter de mot bevattningsförbudet?

Många lantbrukare har byggt egna bevattningsdammar som de hämtar vatten ifrån för att kunna vattna sina grödor. Bevattningsdammar är stora konstgjorda dammar som ofta fylls med vatten som rinner i diken under vinterhalvåret. När detta vatten används är det en vattenreserv som inte belastar vattendrag eller grundvattnet på samma sätt som exempelvis när ett hushåll vattnar gräsmattan. Många bevattningsförbud handlar om att inte vattna med kommunalt dricksvatten.

En bevattningsdamm är en stor investering. Under de senaste åren har därför stöd betalats ut för anläggning av bevattningsdammar för att ge möjlighet att säkra lantbrukens bevattningsbehov.

Både anläggandet och vattenuttaget i en bevattningsdamm prövas av domstol eller anmäls till länsstyrelsen. Att vattna från en sådan damm bryter alltså inte mot några bevattningsförbud.

Det finns även ett flertal lantbrukare som har tillstånd från en domstol för att göra vattenuttag ur antingen egna brunnar eller direkt ur vissa vattendrag. Det är villkoren i tillståndet som bestämmer när bevattning får ske.

Går det att få "dispens" från bevattningsförbudet för exempelvis att högtryckstvätta fasad inför målningsarbeten, att tvätta altaner - sten och trä, vattna nysådd gräsmatta eller nyplanterade träd och buskar?

Nej, det finns inga dispenser. Försök att spara regnvatten och skaffa gärna fler uppsamlingskärl.

Får man vattna med vatten från egen brunn eller med spillvatten från bergvärme om det är bevattningsförbud?

Ja, bevattningsförbud gäller endast kommunalt dricksvatten. Däremot är grundvattennivåerna på bland annat Öland och Gotland på flera ställen så låga att det handlar om att använda även det egna vattnet klokt. Däremot är det inte tillåtet att vattna med vatten från våra åar, eftersom flödena i vattendragen också är låga och hotar växt- och djurlivet i åarna.

Får man fylla på sin pool eller kan man hämta vatten för att fylla poolen?

Reglerna kring bevattningsförbud varierar, så titta på din hemkommuns webbplats. Men oftast får du inte fylla din pool med kommunalt vatten, utan får köpa ditt vatten via ett åkeri eller fylla det med havsvatten som flera campinganläggningar på Öland gör.

Hur vet vi när vattnet håller på att ta slut?

Har du kommunalt vatten blir trycket dåligt först och du bör få information från vattenleverantören om läget. Har du enskild brunn är det viktigt att mäta vattennivåerna ofta, innan det är tomt i kranen.

Att grundvattnet skulle ta slut är inte särskilt sannolikt. Ett vattenverk kan tillfälligt få problem med vattentillgången beroende på liten grundvattenbildning men även beroende på dimensioneringen av uttagsbrunnarna i kombination med grundvattenmagasinets egenskaper.

Vad gör jag när vattnet nästan är slut/helt slut i min brunn?

Titta på din kommuns webbplats om enskilda brunnar eller kontakta din kommuns miljöförvaltning. Här får du information om hur du kan hämta vatten.

Det är du som fastighetsägare som har ansvar för att det finns vatten i din brunn, och att den håller rätt kvalitet. Är det låga vattennivåer generellt behöver man vara sparsam med vattnet om man har egen brunn. Det kan behövas mycket nederbörd och kan ta lång tid innan nivåerna i grundvattnet är återställda. I extrema fall kan dock brunnen sina, och man behöver akut hjälp.

Vad ska jag tänka på när jag hämtar dricksvatten i dunkar så att det håller sig fräscht?

  • Fyll dunkarna med dricksvatten av bra kvalitet, till exempel kommunalt dricksvatten.
  • Använd väl rengjorda flaskor eller dunkar och förvara vattnet mörkt och så svalt som möjligt.
  • Glasbehållare eller plastflaskor/dunkar märkta med symbolen ”glas och gaffel” är utmärkta.
  • Rent dricksvatten i en ren behållare i kylskåp bör dock hålla minst lika länge som mjölk i kylskåp, det vill säga minst en vecka, troligen mycket längre tid.

Hur länge är vattnet i dunkarna fräscht?

Om du följer råden ovan så håller vattnet sig fräscht i minst en vecka.

Vattnet i dunken luktar illa – kan jag dricka det ändå?

Dricksvattnet i dunken kan lukta eller smaka illa, speciellt om det förvaras länge och varmt, till exempel i solen. Men det har mer att med lukt och smak att göra än hälsorisker. Det kan också bli färgat och det kan bildas en slemmig hinna på insidan av behållaren.

Du ska naturligtvis inte dricka vatten som smakar eller luktar illa, är grumligt eller kraftigt färgat.

Vilka krav ställer kommunen på näringslivet? Måste inte de också spara?

Kommunen har en ständig diskussion med de stora vattenförbrukarna inom näringslivet. Många verksamheter kräver stor vattenförbrukning i sina processer. Men de är medvetna om situationen.

Vi har fått information om att vi måste koka vårt vatten. Måste vi koka allt vatten? Till vad är det ok att använda okokt vatten?

På denna webbsida har Livsmedelsverket har samlat det mesta om hur du ska tänka när du fått information om att du bör koka ditt vatten. Informationen finns på faktablad på åtta språk:

När du måste koka dricksvattnet, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad händer om vattnet i min brunn sinar och jag inte kan tillgodose djurens vattenbehov? Hur regleras detta i djurskyddslagen?

Vatten är en förutsättning för att djur ska överleva och behöver ges i den mängd som djurslaget kräver. Djurskyddslagen specificerar att djur ska ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn. Lagen säger också att fodret och vattnet ska vara av god kvalitet och anpassat efter det djurslag som utfodras.

Vatten till husdjur, Jordbruksverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Korna går ute och betet är nästan slut på grund av torkan. Får jag ta in djuren och utfodra dem inne istället?

Djuren ska hållas på bete i den utsträckning som anges i regelverket. Reglerna hindrar dock inte att man utfodrar djuren inomhus, eller för den delen på betet (om det inte utgår miljöstöd för särskilda värden på den marken). Betet behöver alltså inte utgöra hela djurens foderstat under betesperioden. Läs mer om bete och utevistelse.

Bete och utevistelse, Jordbruksverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad gäller vid torka om jag fånggrödor inom miljöersättningen för minskat kväveläckage?

Om det råder torka och du odlar en fånggröda inom miljöersättningen för minskat kväveläckage ska grödan ha etablerat sig tillräckligt efter de lokala väderförhållandena.

Om det är mycket torrt ska en bedömning av grödans etablering göras i varje enskilt fall, men det är tillräckligt att grödan bara har kommit upp lite. 

Om det är så torrt att man vid en eventuell kontroll inte alls kan se grödan, kan det i vissa fall vara fullt tillräckligt med att du visar upp utsädes- eller maskinstationsfakturor som bevis på att du har sått.

Vad gör Livsmedelsverket med vattenbristen i Sverige?

Varje kommun har skyldighet att själv förse sina invånare med dricksvatten.
Livsmedelsverket följer situationen i Sverige genom att ha kontakt med MSB, SGU, HaV, berörda kommuner och länsstyrelser. Livsmedelsverket har undersökt och funnit att det inte finns några risker med att använda avsaltat vatten som komplement.

Livsmedelsverket har inget operativt ansvar vid kriser, men kan låta den nationella vattenkatastrofgruppen VAKA stötta kommunerna operativt.
Kommunerna har fått information om Livsmedelsverkets nödvattenutrustning.

Krisberedskap för dricksvatten, Livsmedelsverket Öppnas i nytt fönster. 

Vad är det för undersökningar SGU gör med helikopter?

Under tio dagar i september 2016 genomfördes flygningar med helikopter över Öland för att leta nya grundvattenförekomster. Undersökningarna gjordes på uppdrag av Sveriges geologiska undersökning (SGU) i syfte att öka kunskapen om grundvattenförhållandena och områden som kan vara av intresse för dricksvatten­försörjningen.

Totalt undersöktes cirka 800 kvadratkilometer. Data samlades in från över 100 000 punkter, vilket motsvarar lika många provborrningar.

Genom att jämföra den geofysiska data man får med data från borrhål och t.ex. kalkbrott och kustskärningar kommer den geofysiska modellen att översättas till en geologisk modell. Den geologiska modellen kommer att visa vilka jordlager och vilken berggrund som finns. Dessutom kan man se var det finns större respektive mindre möjligheter för större grundvattenuttag och på vilket djup det salta grundvattnet förekommer.

Vad gör SGU i hanteringen av vattenbrist?

SGU bedriver övervakning av grundvattnets kvalitet och kvantitet. Övervakning av kvantitet görs genom att mäta grundvattennivåer i cirka 300 observationsrör 1-2 gånger i månaden i SGUs grundvattennät. Nivåmätningarna tillgängliggörs via kartvisare och som öppna data på SGUs webbplats. Mätningarna sammanställs varje månad och publiceras genom kartor som visar magasinens fyllnadsgrad och grundvattennivåns avvikelse från den normala för månaden.

Nivåmätningar i kartvisare, Svenska geologiska undersökning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nivåmätningar som öppna data, Svenska geologiska undersökning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SGU ansvarar även för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet, dvs. att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Kontakt

Vattenenheten

Länsstyrelsen Kalmar län

Telefon till växeln: 010-223 80 00

Dela sidan:

Landshövding

Allan Widman

Besöksadress

Regeringsgatan 1, Kalmar

Postadress

391 86 Kalmar

Organisationsnummer

202100-2304

Följ oss