Invasiva arter

Invasiva främmande arter (IAS) räknas globalt som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. IAS kan också få stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa.

Problemet ökar i takt med att vi blir fler och fler människor, att vi reser mer och med ökad världshandel eftersom vi då både medvetet och omedvetet flyttar arter mellan ekosystem. I Sveriges natur finns idag över 2000 främmande arter och drygt 400 av dessa räknas som invasiva. Många av dessa, till exempel; spansk skogsnigel, jätteloka, parkslide och vresros orsakar redan nu stora skador och kostnader i form av årlig bekämpning.

Vägledning och regler om invasiva arter på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Artfakta om invasiva arter på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Spridning av främmande arter och stammar kan innebära en stor risk för att inhemska arter och deras livsmiljö påverkas negativt. De nya arterna kan vara konkurrenter eller predatorer till våra inhemska arter och introduktion innebär en risk för spridning av smittsamma sjukdomar. Av denna anledning krävs tillstånd från länsstyrelsen vid all utplantering av fisk, musslor och kräftor. 
Trots tillståndsplikten hittas främmande arter allt oftare i naturvatten runt om i landet.

EU:s förordning om invasiva främmande arter

Problemet har uppmärksammats av Europeiska unionen och för att skydda miljön och samhället mot utbredningen och skadorna av invasiva främmande arter finns sedan 1 januari 2015 EU-förordning (1143/2014) om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Enligt den är det förbjudet att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, släppa ut i naturen eller hålla levande exemplar av de arter som finns upptagna på den s.k. unionsförteckningen över invasiva främmande arter.

Förteckning över IAS

Den 3 augusti 2016 listades de första 37 arterna på unionsförteckningen. Förteckningen kommer att uppdateras med nya arter kontinuerligt. I augusti 2017 uppdaterades unionsförteckningen med ytterligare 12 arter. Dessa arter får därmed inte importeras, säljas, odlas, födas upp, transporteras, användas, bytas, släppas ut i naturen eller hållas som husdjur. Kommersiella aktörer får sälja eller överföra levande exemplar till icke kommersiella aktörer under ett år dvs. till och med 2 augusti 2018. För privatpersoner gäller förbudet från 2 augusti 2017.

Fler arter i Svensk förordning

Problemet med IAS är betydligt större än de 49 arter som finns på unionsförteckningen. Varje medlemsstat har därför möjlighet att skapa en egen lista med IAS av medlemsstatsbetydelse. För svensk del förväntas en nationell förordning som reder ut ansvarsområden och regelverk beslutas innan sommaren 2018. Denna kommer då att gälla från och med 1:a augusti 2018.

Främmande arter i Kalmar län

Signalkräfta

Ett exempel är förekomst av signalkräfta om den kan sprida sig upp till områden med flodkräfta och där konkurrera ut flodkräftan och/eller sprida kräftpest så att de svaga flodkräftbestånden minskar eller slås ut.

 

Kontakt

Vattenenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Handläggning av vattenverksamheter

Telefon: 010 223 85 86 (telefontider: måndag 13.00 -16.00, tisdag och torsdag 9.30 - 11.30)
Adress: Länsstyrelsen Kalmar län, 391 86 Kalmar