Fågelinfluensa
Sverige har under de senaste åren drabbats av ett flertal utbrott av fågelinfluensa hos vilda fåglar. För att minska risken för smittspridning är det viktigt att ha kunskap om viruset och hur du ska bete dig om du hittar en död eller sjuk fågel. Här har vi samlat vanliga frågor och svar om fågelinfluensa.
Stora delar av Kalmar län klassat som högriskområde
Den 27 oktober 2025 beslutade Jordbruksverket att upprätta ett högriskområde i stora delar av södra Sverige. I Kalmar län ingår följande kommuner i högriskområdet:
- Kalmar
- Mörbylånga
- Borgholm
- Mönsterås
- Torsås
- Oskarshamn
- Västervik
I högriskområdet finns särskilda regler som du behöver följa för att minska risken för att dina fåglar ska smittas och dö.
Följ utvecklingen och läs om restriktioner hos Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Om du hittar en död fågel
Om du hittar en död eller sjuk fågel kan du rapportera in fyndet till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) via deras digitala formulär:
Rapportera vilt på sva.se Länk till annan webbplats.
Beroende på var fågeln ligger kan du också göra något av följande:
- Låt helst fågeln ligga kvar och rör den inte. Att vilda fåglar dör är en naturlig företeelse.
- Om fågeln ligger olägligt, gräv ner den minst 70 centimeter djupt så att inga andra djur kommer åt den. Du kan även förpacka fågeln i dubbla plastpåsar som är väl tillknutna och lägga dem i vanliga soporna för brännbart avfall.
- Kontakta din kommun om du bedömer att kropparna bör samlas in men du inte kan göra det själv.
- OBS! Om du hanterar döda fåglar ska du använda handskar och tvätta händerna efteråt!
Smittskyddsrekommendationer
Även om risken är liten för människor att smittas av fågelinfluensa, ska du undvika direktkontakt med fåglar och fågelspillning. Det är alltid viktigt med god handhygien speciellt efter kontakt med djur. Husdjur bör inte vistas i närheten av döda eller sjuka fåglar.
- Folkhälsomyndigheten bedömer risken för smitta till människa som mycket låg, men som en generell regel bör du ändå undvika kontakt med sjuka eller döda fåglar samt fågelspillning. Hindra också barn från att röra vid dem.
- Du som ändå behöver hantera döda fåglar uppmanas att använda handskar och att tvätta händerna efteråt.
- Hundar och katter bör inte komma i kontakt med sjuka eller döda fåglar. Håll din hund i koppel i högriskområden med omfattande sjuklighet och dödlighet hos vilda fåglar.
- Fortsätt rapportera in fynd av sjuka eller döda fåglar till Statens veterinärmedicinska anstalt.
- Du som är hobbyhönsägare eller fjäderfäproducent bör gå igenom dina smittskyddsrutiner för att förhindra smitta från vilda fåglar eller deras avföring.
- Ge dina fåglar foder och vatten inomhus eller under tak. Du som säljer kött, ägg, kycklingar eller andra produkter från fjäderfän ska ge mat inomhus.
- Om dina fåglar visar tecken på sjuklighet eller ökad dödlighet är det viktigt att du kontaktar en veterinär.
Fågelinfluensa, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.
Sjukdomsinformation om fågelinfluensan, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.
Frågor och svar
Fågelinfluensa orsakas av influensavirus typ A. Virusets varianter kan vara både låg- och högpatogena. Den högpatogena formen leder till mycket hög dödlighet hos fåglar och kan orsaka epidemier som kan spridas snabbt. Den lågpatogena formen av virus orsakar vanligen endast milda symtom. Det virus som konstaterats i Sverige är en högpatogen virusvariant som kallas H5N1.
Symptomen kan vara allt från att fåglarna är dämpade till att de uppvisar tecken på neurologiska störningar som kroppsryckningar och bakåtvänt huvud. Fåglar som drabbats av fågelinfluensan kan exempelvis simma eller gå i cirklar och bete sig onormalt.
Förutom lidande hos enskilda fåglar som smittas av viruset så skulle influensautbrottet kunna få konsekvenser för den biologiska mångfalden.
Om smittan tar sig in bland tamfåglar eller kommersiella djurbesättningar så kan det få stora konsekvenser. Den drabbade anläggningen blir spärrad och inga djur, produkter eller gödsel får lämna anläggningen. Anläggningens fjäderfän måste avlivas och ägg destrueras, därefter ska anläggningen saneras. Runt den smittade anläggningen inrättas en skyddszon och en övervakningszon med särskilda restriktioner.
Vid fågelinfluensa samarbetar olika myndigheter och aktörer för att skydda både djur, människor och samhället.
Jordbruksverket ansvarar för att förebygga, hantera och motverka djursjukdomar, medan Folkhälsomyndigheten och regionernas smittskyddsläkare ansvarar för människors hälsa. Vid ett fågelinfluensautbrott på tamfågel är det Jordbruksverket som tar beslut om eventuella restriktioner och hur smittan ska hanteras.
Länsstyrelsen har ett regionalt ansvar för att samverka mellan länets olika aktörer och sprida information till djurägare och allmänheten. Länsstyrelser genomför åtgärder lokalt, som till exempel kontroller och sanering.
SVA diagnostiserar fågelinfluensan, övervakar och bedömer smittläget samt ger expertstöd och rådgivning.
På Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats kan du hitta aktuella lägesbilder över fågelinfluensautbrott och annan viktig information.
Det finns en risk att fågelinfluensa smittar människor, men Folkhälsomyndigheten bedömer den risken som låg. Symtomen för fågelinfluensa hos människa har varierat mellan olika utbrott. En del varianter har enbart orsakat mild sjukdom med exempelvis ögoninfektion medan andra har drabbats av milda till allvarliga influensaliknande symtom.
I de få fall som en människa blivit smittad av viruset har det skett i samband med hantering av sjuka eller döda fåglar. Det är därför viktigt att vara försiktig vid kontakt med fåglar som misstänks vara sjuka i fågelinfluensa. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att man i områden med pågående utbrott av fågelinfluensa undviker direktkontakt med fåglar och fågelspillning. Det är även viktigt med god handhygien, speciellt efter djurkontakt.
Det är ingen skillnad i smittrisk mellan tama och vilda fåglar, det är graden av närkontakt som är avgörande.
Det största hotet mot människors hälsa är inte smitta av fågelinfluensa i sig, utan möjligheten att den ska ge upphov till en för människa helt ny influensavariant. I synnerhet en variant med en bättre förmåga att spridas mellan människor och mot vilken vi inte har skyddande antikroppar. Detta skulle kunna ske om en människa eller annat djur samtidigt var infekterad av både fågelinfluensa och vanlig säsongsinfluensa.
Om du hittar en död eller sjuk fågel kan du rapportera in fyndet till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) via deras digitala formulär:
Rapportera vilt på sva.se Länk till annan webbplats.
Beroende på var fågeln ligger kan du också göra något av följande:
- Låt helst fågeln ligga kvar och rör den inte. Att vilda fåglar dör är en naturlig företeelse.
- Om fågeln ligger olägligt, gräv ner den minst 70 centimeter djupt så att inga andra djur kommer åt den. Du kan även förpacka fågeln i dubbla plastpåsar som är väl tillknutna och lägga dem i vanliga soporna för brännbart avfall.
- Kontakta din kommun om du bedömer att kropparna bör samlas in men du inte kan göra det själv.
Om du får syn på en sjuk fågel ska du låta den vara. Det kan kännas sorgligt och svårt, men om fågeln är smittad av fågelinfluensa går sjukdomsförloppet snabbt och tyvärr går fågeln inte att rädda. Vilda fåglar med misstänkt fågelinfluensa ska inte tas till veterinär då det kan bidra till ökad smittspridning.
Om du hittar en död eller sjuk fågel kan du rapportera in fyndet till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) via deras digitala formulär:
Det är mycket ovanligt att människor smittas med fågelinfluensa, men om du haft nära kontakt, till exempel hållit i en sjuk eller död fågel, bör du vara uppmärksam på symtom i cirka tio dagar.
Du bör kontakta vården, helst via telefon, om du utvecklar något av följande symptom:
- feber
- luftvägssymptom
- inflammation i ögonen
- dålig mage.
Berätta att du har haft nära kontakt med en sjuk, död eller misstänkt smittad fågel. Då kan vårdpersonalen bedöma behovet av vård och vidare utredning. Det finns också andra sjukdomar som kan smitta från fåglar.
Det finns inga rapporter som tyder på att fågelinfluensa smittar via badvatten, men om du befinner dig i ett område där det finns döda fåglar ska du undvika kontakt med de döda djuren.
I regel ska man låta döda fåglar vara. Om det skulle uppstå större ansamlingar av döda fåglar på platser där många människor vistas, kan fåglarna behöva samlas in.
Om fåglarna ligger på kommunal mark gäller miljöbalken; att det är kommunens ansvar att samla in fåglarna om de blir en sanitär olägenhet.
Om det ligger döda fåglar på privat mark är de markägarens ansvar.
Om fåglarna ligger i ett naturreservat kan det bli aktuellt att länsstyrelsen medverkar i insamlingen tillsammans med kommunen, då länsstyrelsen har ansvar för naturreservaten i länet.
Det är mer ovanligt, men det finns rapporter om smitta till däggdjur både i Europa och runt om i världen. För att förhindra att andra djur såväl som människor blir smittade av fågelinfluensa är det viktigt att undvika direktkontakt med sjuka och döda fåglar.
Statens veterinärsmedicinska anstalt har under våren 2023 bekräftat fågelinfluensa hos rävar i samband med utbrottet vid Råstasjön i Stockholm. Detta kan innebära en förhöjd risk att exempelvis hundar, men även katter, smittas. Som djurägare rekommenderas du att hålla din hund eller katt under uppsikt i områden där fågelinfluensa misstänks finnas.
Tamfåglar kan smittas av vilda fåglar genom både direkt och indirekt kontakt. Var uppmärksam på dina fåglar och håll dem borta från vilda fåglar. Var även noga med att rengöra exempelvis skor, redskap, foder eller strömedel så att du inte riskerar att ta med smittan hem.
Om du har andfåglar som till exempel ankor och gäss på samma anläggning som du har dina fjäderfän, ska du förhindra att de har direkt eller indirekt kontakt med varandra. Håll dem i olika byggnader eller på olika delar av anläggningen. Andfåglar kan sprida fågelinfluensa utan att de har symptom eller är sjuka.
Fler smittskyddsåtgärder, Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Om Kalmar län ingår i ett så kallat Högriskområde för fågelinfluensa gäller specifika restriktioner. Ta del av vad som gäller i länet på Jordbruksverkets webbplats:
Symptomen kan variera beroende på vilken typ av fågelinfluensa det är. Det är därför viktigt att du är uppmärksam på både små och stora tecken på sjukdom. Vanliga symptom är diarré, försämrat allmäntillstånd och plötslig död.
Om du misstänker att dina fåglar är sjuka ska du genast kontakta din veterinär. Eftersom sjukdomen är oerhört smittsam bör du även försöka begränsa smittan genom att stänga in det sjuka djuret och övriga djur som ingår i flocken. Inga personer, ägg eller djur som haft kontakt med misstänkt smitta får lämna anläggningen förrän en veterinär har bedömt situationen och meddelat vad som gäller.
Jägare rekommenderas att inte jaga fågel i områden där vilda fåglar uppvisar en ökad dödlighet eller verkar sjuka. Det är viktigt att rengöra kläder och skor, samt tvätta hunden, om man besökt fågelrika områden med fågelinfluensa. Se också till att hunden inte kommer åt döda eller sjuka fåglar.
Jägareförbundet har bra information om vad du som jägare ska tänka på:
Information om fågelinfluensa på Jägareförbundets webbplats Länk till annan webbplats.