Karum

Området är ett ålderdomligt och småskaligt odlingslandskap med en mosaik av lövskogar, betesmarker och slåtterängar, kärr och åkermarker. Här ligger också Karums alvar, ett av de fåtaliga alvaren på mellersta Öland. Rik svampflora.

Historia

Odlingslandskapet i Karum kan till större delen betraktas som ett reliktområde. Det landskap vi ser idag bär spår från många olika tidsskeden, allt från järnålder och framåt. Förhistoriska husgrunder och hägnader både från järnålder och historisk tid, odlingsrösen, brukningsvägar och uppodlade områden är exempel på lätt uppfattade element i landskapet. Genom kartor kan man följa byns utveckling från slutet av 1600-talet fram till idag. 1680-talets lantrevisionskarta visar hur de små, oregelbundet formade åkrarna ligger i anslutning till bebyggelsen. Storskifteskartan från 1777 visar att små områden har odlats upp i ängen. Detta märks särskilt i byns södra, mellersta och västra del. Storskiftet kom aldrig att fastställas. Utmarksdelningen som gjordes under tidigt 1800-tal innebar för Karums del att alvarmarkerna söder om byn kom att läggas till byn. De 458 tunnlanden som tillföll Karum bestod till stor del av torra och skarpa betesmarker och på flera ställen låg kalkstensflisan i dagen. Knappt 40 år efter storskiftet påbörjades enskiftet. Oenigheterna mellan gårdsägarna i byn var stor och inte heller detta skifte kom att genomföras. Kartan som upprättades 1817 ger oss dock en mycket god bild över byns odlingslandskap. År 1839 fastställdes laga skiftet för Karum som inte genomfördes helt ut. Anledningen till oenigheten om skiftesgenomförandet känner vi inte till. Kanske ansåg man att nackdelarna övervägde fördelarna, kostnaderna för skiftena var kanske högre än de vinster man kunde tänkas göra.

Fornminnen och Noaks ark

I nästan hela detta område finns lämningar efter järnåldersgårdar som sammanbinds av stensträngar. Området sträcker sig även utöver gränserna för byn. Genom att skiftena inte genomförts i byn kan man se många samband mellan järnålderns odlingslandskap och den historiska bebyggelsen. 1800-talets stenmurar sammanfaller ofta med tidigare gränser som kanske är nästan 2000 år äldre. Lövskogarna har en rik flora, särskilt vad gäller svampar. Ett tjugotal sällsynta arter har observerats. Bland dessa märks lilanopping, olivbrun spindling, musseronvaxskivling, stjälkröksvamp och rottryffel. Skugglosta, luden johannesört och strävlosta är några ovanliga kärlväxter som växer i skogarna.

Noaks ark

I områdets sydvästra del ligger ett av Ölands mer kända gravfält, helt nära den ålderdomliga och slingrande vägen mellan Högsrum och Gärdslösa. Gravfältet benämns ibland Noaks ark, men egentligen åsyftar detta namn endast den stora skeppssättning, som man först lägger märke till. Sammanlagt innehåller gravfältet ett 70-tal gravar. Merparten utgörs av stensättningar i olika former, ibland högliknande. Ett 25-tal gravar har undersökts, däribland fyra rektangulära stensättningar, som visade sig utgöra vapengravar från förromersk järnålder. Gravfältet har anlagts under bronsålder och troligen utnyttjats under stora delar av järnålder.

Åkrarna och betesmarkerna

Karums by ligger i den centrala delen av Mittlandsskogen. Byn består av tre gårdar: Östergården, Mellangården och Västergården. Åkrarna i byns gärde är små och omges av stenmurar. De brukas på gammalt sätt enligt en treårig växtföljd, så kallat tresäde. Första året skördas råg, andra året korn och det tredje ligger åkern i träda. På mindre delar odlas gamla lantsorter som exempelvis gotlandsråg. Åkrarnas ogräsflora blir som en följd av det ålderdomliga åkerbruket mycket rik. Exempel på några av de sällsyntare växterna är klätt, råglosta, åkermadd, småfruktig jungfrukam, luddvicker, korndådra, sommarklynne och åkerranunkel. I Karums inägomark har ett flertal mindre och helt öppna slåtterängar restaurerats. Här återfinner man små rester av den gräsmarksflora som tidigare varit dominerande i landskapet. Större delen av ängarna består av friska och fuktiga ängsmarker.

Betesmark

På den gamla utmarken dominerar fortfarande betesmarker. Längst i söder ligger Karums alvar, ett av de få alvaren på mellersta Öland. Arealen hällmark och gruslavar är ganska liten. Vanligast är en mellanform av grusalvar och örtrika torra gräsmarker med uppbrutet och relativt glest fältskikt. Den centrala delen av Karums alvar har ett lite tjockare jordtäcke. Denna del var tidigare kraftigt igenvuxen men har på senare år öppnats upp och den ursprungliga gräsmarksfloran har successivt börjat vandra in igen. I de låglänta delarna av alvaret finns välutbildade, fuktiga gräsmarker med en artrik flora där älväxing dominerar. Inslaget av örter är ställvis rikligt med bland annat arter som majviva och honungsblomster. I norra delen av alvaret ligger två mindre kärr som större delen av året håller klarvatten. Kärren är viktiga lekplatser för långbensgroda.

Vegetation

Omgivningarna karaktäriseras av stora lövskogsområden med liten andel odlad åkermark. Vegetationen i området är starkt präglad av tidigare markanvändning. Marken i gärdet består främst av lövskogar och åkermarker. Lövskogarna har en viss variation till såväl artinnehåll som täthet. Den vanligaste skogstypen är ek/hasselskog med ett fältskikt av ädelörttyp. Skogsbingeln är en av de vanligaste kärlväxterna. Många av ekarna är mycket gamla och har stått här sedan dessa marker hävdades som slåtterängar. Även andra lövträd förekommer i de lundartade ekskogarna, främst ask, alm och lind. Ibland är buskskiktet tätt och hasseln är då uppblandad med hagtornsbuskar. I fuktiga delar ökar inblandningen av ask; fältskiktet övergår i högörttyp med örter som älgört och humleblomster. I de fuktigaste partierna övergår skogen i ren askskog. Längs markerade fuktdråg är inslaget av sälgbuskage stort. Tidigare helt öppna delar domineras idag av björk. Även i dessa delar är hasseln vanlig, men här finns även inslag av hagtorn och nypon.

Flora och fauna

I anslutning till gravfältet vid Noaks ark finns en örtrik, torr gräsmarksflora med flera sällsynta arter som hylsnejlika, fågelarv, alvarveronika och stor sandlilja. Alvarsnäckan har förekommit i området och det går fortfarande att påträffa skal, men det är osäkert om den fortfarande lever kvar. På Karums alvar gjordes 1998 det första svenska fyndet av ängsvägstekel på 25 år. Arten samlades på Öland senast på 1930-talet bland annat i Ekerum och Halltorp. Bland rödlistade fjärilar på alvaret kan blekgult lavfly, streckad hedspinnare, vitgul lövängsbrokmal och klubbsprötad bastardsvärmare nämnas. Flera intressanta skalbaggar förekommer bland annat blank skulderlöpare, alvarfallbagge, månhornbagge, azurlöpare, viveln Lepyrus capucinus och tordyveldyngbagge. En raritet är kortvingen Chennium bituberculatum som i hela Nordeuropa bara är påträffad på Karums alvar samt ett enstaka fynd på Greby alvar strax nordväst om Karum. Första fyndet gjordes 1955 och sedan dröjde det ytterligare 25 år innan nästa exemplar hittades trots omfattande eftersök. Kortvingen lever tillsammans med grästorvmyran under stenar. Vilken roll skalbaggen spelar i myrsamhället är oklart, men troligen livnär den sig på myrägg och myrlarver. I gengäld förser den myrorna med ett sekret. Det märkliga är att myran är ganska vanlig på Öland och i östra Småland. I området påträffades 1989 en annan intressant myra, kvistsmalmyra, som ny för Nordeuropa. Arten har senare även upptäckts på en lokal på Gotland.

Det finns tre parkeringar inom reservatet. Den sydligaste ligger finns vid gravfältet och skeppssättningen Noaks ark. Norr därom finns en större bussparkering på vägen mot byn Karum. På samma väg framme vid byn finns en mindre bilparkering.

Det finns en informationsplats vid Kvarnkullen där du också kan sitta ner och äta medhavd matsäck om du vill. Utmed lederna finns bänkar och rastbord.

Inom reservatet finns att antal markerade leder att välja på, du når dessa bäst från parkeringen närmast byn. Längst vissa leder finns informationsskyltar uppsatta. Skyltarna beskriver Karum och dess marker, hur det såg ut förr och lite hur de sköts nu. Tre av skyltarna är speciellt framtagna för att visa på det tresäde som åkrarna i Karum brukas i. De står i anslutning till tre åkrar som befinner sig i olika år i odlingssystemet, råg korn och träda.

Inom reservatet finns 5 markerade leder. De nås lättast via bilparkeringen närmast byn Karum.

Karumleden (blå fyrkant med en vit prick) 2,7 km

Karumleden tar dig genom ett idyllisk odlingslandskap omslutet av berättelser från svunna tider. Du går genom åkrar som brukas med moderna maskiner men som ska efterlikna mer ålderdomliga redskap. Här tillåts även mer ogräs, vissa sås in tillsammans med utsädet och många av dem är riktigt sällsynta nu för tiden. Du går genom ädellövskog, ängar och betesmark. Strax utanför de välskötta stigarna finns många förhistoriska fornlämningar att upptäcka. Längst i norr går leden förbi resterna av ett långhus från järnåldern.

Stenängsåkersleden (röd fyrkant med två vita prickar) 2,4 km

Delvis går Stenängsåkersleden gemensamt med Karumleden. Längst leden kan du se många av de små åkrarna och ängarna som finns i Karum. På en del ställen ligger åker och äng tillsammans utan stenmur emellan så var det också förr i tiden då byns ägor var uppdelad i ut- och inäga. Byn betesdjur fick endast vara på inägan, eller gärdet, efter skörd och slåtter. Därför behövdes ingen hägnad.

Västra ängleden (lila fyrkant med fyra vita prickar) 1,6 km

Leden ansluter till Karum- och Stenänsåkersleden. Den går genom Mittlandets ädellövskog, mellan stock och sten, in i naturreservatet Västra äng med sina ängsmarker som översvämmas tidigt på året.

Genvägen (gul fyrkant med tre svarta prickar) 0,5 km

Leden leder tillbaka till bilparkeringen efter ungefär halva sträckan av Karumleden. Längs sträckan kan du hitta den sällsynta storviolen vid ett mindre dike. Du kan också se ut över brukade åkrar och ängar som slås på eftersommaren. Du går mellan raka långa skiftesmurar.

Mittlandsleden (orange markering)

I Karum finns Mittlandsledens nordligaste sträcka. Välja att gå en rundtur från bilparkeringen vid byn Karum ner till fornlämningarna vid Noaks ark och tillbaka till parkeringen igen via Karås naturreservat. Den sträckan är ungefär 4,8 km. Du kan också välja att fortsätta mittlandsleden längre söderut.

Betskogsåkern Pdf, 980 kB.

En bonde från järnåldern Pdf, 1.8 MB.

Karum på 1800-talet Pdf, 270.9 kB.

Karums gärde Pdf, 1.1 MB.

Karums utmark Pdf, 1.7 MB.

Strömmen och andra vatten Pdf, 2.5 MB.

Svältan - Karums malm Pdf, 2.2 MB.

Tomtängsbacken Pdf, 997.6 kB.

Tresäde - kornets år Pdf, 417.2 kB.

Tresäde - rågens år Pdf, 276.3 kB.

Tresäde - året i träda Pdf, 333.2 kB.

Träd och buskar Pdf, 1.2 MB.

Uppe på Svältbacken Pdf, 2.4 MB.

Ängen Pdf, 1.2 MB.

Österåkern Pdf, 1.5 MB.