Horns Kungsgård

Klosterholmen och Hornsjön

Fotograf: Josefine Östangård

Vid Horns Kungsgård finns i stort sett samtliga öländska naturtyper representerade. Hagmarker, lövskogar, enbevuxna alvarmarker och torrängar, lövängar och klintkust. Dessutom är insjön och kärret representerade.

Mellan kusten och Hornsjön sträcker sig vida betesmarker. På försommaren blommar de med bland annat gullvivor och orkidéer. Längs den karga klippkusten är vegetationen sparsam. Här växer grusslok, tulkört, gul fetknopp och gulmåra mellan enbuskar och åldriga oxelträd. Utsikten över Kalmarsund med nationalparken Blå Jungfrun i profil är storslagen.

Blomstrande slåtteräng

I reservatet södra del finns en trädbärande slåtteräng. Den karaktäriseras av den typiska växlingen mellan öppna gräsytor och smala ridåer av träd på stensträngar. I ängen finner man bland annat höskallra, brudbröd, gökblomster, rosettjungfrulin, darrgräs och ett stort antal orkidéer som exempelvis tvåblad, jungfru Marie nycklar, krutbrännare och brudsporre.

Lummiga skogar

Längs Hornsjöns västra strand breder lummiga ädellövskogar ut sig. Ek och ask är de vanligaste trädslagen men det finns även björk, al och hassel. På marken finner man skogskovall, liljekonvalj, tandrot och blåsippor. Hornsjön var tidigare en del av Östersjön men sjön sänktes med en meter i början av 1900-talet och snörptes då av. Idag är hornsjön en utmärkt fågelsjö. Här häckar skäggdopping, brun kärrhök, sothöna och vattenrall. Samtliga tärnarter kan ses födosöka i sjön.

Horns udde

Horns udde norr om Alvedsjö utgörs av en 6-7 meter hög, överhängande strandklint med lossbrutna grova block i strandlinjen. Under den överhängande klinten finns en hussvalekoloni. Mot norr är klinten bevuxen med nypon, björnbär, slån, oxel, try och benved. Ovan klinten i norr finns en sluttning med ett snårigt buskskikt av en, nypon, slån med inslag av oxel, getapel, ask, oxbär och try. I övrigt är marken öppen med glest buskskikt. Den övre, östra delen av området är relativt plan med svagt utbildade strandvallar och några mindre, nakna klapperstensfält. Torrängsfloran med bland annat backtimjan, spåtistel, väddklint, gul och vit fetknopp, färgmadra, fältvädd, gulsporre, tulkört, gräslök och fårsvingel har, genom att området inte längre betas, börjat ändra karaktär. Särskilt öster om vägen och i lä av buskar har högväxande örter och gräs börjat vandra in. Av dessa kan nämnas blå- och gulluzern, ängssyra, oxtunga samt vid vägkanterna knylhavre. 

Hornsjön - Ölands enda insjö

Hornsjön var tidigare en vik av Östersjön. Genom landhöjningen har viken blivit avsnörd. Sjön sänktes drygt en meter i början på 1900-talet. Tidigare sjöbotten är nu igenväxt av vass och buskar. Över stora arealer av Hornslöns botten växer täta mattor av kransalger, vilket är typiskt för sjöar i extremt kalkrika områden. Hornsjön är en utmärkt fågelsjö. Här häckar slättsjöfåglar som brun kärrhök, sothöna och vattenrall. Karaktärsarten är skäggdoppingen som genom sitt öppna och ljudliga beteende helt dominerar sjön. Samtliga landets tärnarter kan ses proviantera i sjön vissa dagar. Om våren svarar bland annat näktergal, grönsångare och rosenfink för en intensiv konsert i strandskogen. Halsbandsflugsnapparen har ett av sina säkraste tillhåll i området.

Forna tider

Reservatet är rikt på fornlämningar; gravfält, skeppssättningar, bautastenar och husgrunder. På Klosterholmen finns resterna av en medeltida befästning benämnd den helige Ottos kapell. På Klosterholmen finner man idag även resterna av en medeltida storgård. Gården har varit omgiven av vallgravar som numera är torrlagda eftersom Hornsjöns yta har sänkts. Gården har troligen sysslat med handel och man kan idag se rester efter kajplats, bebyggelse och vallgraven.

Kungsladugården

Kungsladugården grundades på 1500-talet av Gustav Vasa och skulle fungera som mönstergård för traktens jordbruk. Bönderna var ålagda att utföra dagsverken på kungsladugården. Horns kungsgård levererade kött, fläsk, fårost och honung till det kungliga förrådet i Stockholm. Övriga kungsladugårdar på Öland var Borgholm, Gärdslösa, Rälla och Ottenby. Horns kungsgård var i kronans ägo fram till 1937. Efter en tid i privat ägo inköptes den 1971 för att avsättas som naturreservat. Idag arrenderar staten ut gården. Markerna sköts med hjälp av 450 nötboskap och 20 hästar, samt även genom lieslåtter och hamling av träd.

Föreskrifter

Inom naturreservatet är det inte tillåtet att:

  1. skada eller bortta fasta naturföremål eller ytbildningar
  2. skada eller bortta växande träd, buskar eller andra växter, blomplockning härunder inbegripen
  3. medvetet störa djurlivet t ex genom att klättra i boträd, från nära håll fotografera fågelbo, lya eller annan boplats eller borttaga eller skada ägg eller bon
  4. medföra okopplad hund
  5. skada eller bortta hägnadsanordningar
  6. framföra motorbåt eller annan motordriven farkost inom till naturreservatet hörande del av Hornsjön
  7. framföra motordrivet fordon, cykel eller annat transportmedel annorstädes än på därför anvisade vägar
  8. parkera annorstädes än på för ändamålet avsedda platser
  9. göra upp eld
  10. tälta eller uppställa husvagn
  11. på störande sätt använda radio, grammofon, bandspelare e d.
  12. skada eller bortta döda träd, stubbar, bark eller ris
  13. bryta loss bitar från berggrunden
  14. skada fasta fornlämningar
  15. sätta upp tavla, skylt, plakat, affisch eller liknande anordning eller göra inskrift
  16. utnyttja området för tävlings- eller övningsändamål samt
  17. utan länsstyrelsens tillstånd bedriva kommersiell verksamhet.

Undersökningar eller forskning skall utföras i samråd med länsstyrelsen.

Serviceinformation

  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering
  • Rastplats Rastplats
  • Toalett Toalett
  • Utsiktstorn/fågeltorn Utsiktstorn/fågeltorn
  • Vandringsled Vandringsled

Kontakt

Naturskötselenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Telefon 010-223 80 00 (växeln)

Fakta

Beslutsår: 1979
Areal: 829,9 hektar varav 284,7 hektar vatten
Kommun: Borgholm
Markägare: Naturvårdsverket
Förvaltare: Länsstyrelsen Kalmar län