2020:01 Åtgärdsplan 2019-2023 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten

Om publikationen

Löpnummer: 2020:01

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2020

Sidantal: 56

Publikationstyp: Rapport

2020:01 Åtgärdsplan 2019-2023

Länsstyrelserna har fått i uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten att ta fram en regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten 2019-2023. Planen beskriver försurningsläget i Jönköpings län, kalkning och uppföljning som genomförs för att åtgärda och mildra försurningens effekter.

Jönköpings län är och har varit hårt drabbat av försurning. Orsakerna till försurningen är utsläpp av framförallt svavel i utlandet och från den internationella sjöfarten. Värst drabbat är länets sydvästra delar där en kombination av högt nedfall och marker med liten motståndskraft mot försurning har gjort att biologiska skador var mycket vanliga innan kalkningsåtgärderna startade. Nedfallet av försurande svavel har minskat mycket kraftigt sedan början av 1980-talet. Detta har lett till att försurningen av sjöar och vattendrag har minskat. Trots den stora minskningen i nedfall kan inte kalkningen minska i samma omfattning. Detta beror på att markerna utarmats efter en lång tid med högt nedfall och ett allt intensivare skogsbruk. Modellberäkningar visar att det i länets sydvästra del kommer att behövas fortsatt kalkning i lång tid framöver. Oroväckande är att ingen generell förbättring sker i försurningsstatusen i markvatten eller i skogsmark och det mesta talar för att förbättringen framöver i våra ytvatten kommer att vara blygsam.

Målsättningen med länets kalkningsverksamhet är att motverka försurningens negativa inverkan på det naturliga djur- och växtlivet i väntan på att vattenkvaliteten återhämtar sig samt att säkerställa ett långsiktigt nyttjande av vattnen.

I Jönköpings län är våtmarkskalkning den vanligaste kalkningsmetoden. Detta är ett effektivt sätt att åtgärda främst rinnande vatten men också sjöar med korta omsättningstider. Ofta används våtmarkskalkning i kombination med kalkning av sjöar. 2020 planeras cirka 9 000 ton kalk att spridas, vilket är knappt 50 % mindre än under perioden 1997-1999, då kalkbehovet var som störst.

Inom vattenförvaltningen har flera vattenförekomster bedömts ha måttlig försurningsstatus i cykel 3. För att uppnå god försurningsstatus för vattenförekomster inom befintliga åtgärdsområden måste nya kalkmetoder, såsom skogsmarkskalkning alternativt doserarkalkning, användas. För de förekomster som inte ingår i något åtgärdsområde måste detaljplan tas fram. För två vattenförekomster gör länsstyrelsen bedömningen att skogsmarkskalkning måste till för att nå målen.

Ungefär 35 % av länets yta är indelat i 101 åtgärdsområden för kalkning. Inom dessa finns det 206 sjöar och 140 vattendrag med särskilda målsättningar för vattenkemi och biologi. Alla dessa så kallade målområden har minst vattenkemisk uppföljning och de flesta har även biologisk uppföljning i form av elfiske, nätprovfiske, kräftprovfiske, bottenfaunaprovtagning eller inventering av flodpärlmussla.

Kontakt