2020-11 Båtelfisken i Jönköpings län 2019

Om publikationen

Löpnummer: 2020:11

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2020

Sidantal: 32

Publikationstyp: Rapport

2020:11 Båtelfisken i Jönköpings län 2019

Under juli månad år 2019 genomfördes båtelfiske i sex olika sjöar som ingår i Jönköpings läns kalkeffektuppföljning. I varje sjö utfördes elfiske vid 1-2 sträckor metodiskt där olika parametrar registrerades och samtliga observerade fiskar försökte fångas. Detta fiske utfördes både under dag och natt (mörker). I de sjöar som man inte fångat årsungar av mört vid tidigare nätprovfisken, genomfördes ett utökat fiske över stora områden för att fånga målarten (årsungar av mört) och nya arter.

Nässjö, Rannäsa sjö, Illeråsasjön, Stora Vällingen och Stora Iglasjön bedöms inneha ett självreproducerande bestånd av mört. I Stora Vällingen fångades dock inga årsungar av mört, i övrigt hade sjön ett relativt stort mörtbestånd av övriga årsklasser. Avsaknaden av mörtungar bedöms bero på att de inte nått fångstbar storlek (~30 mm). I Örsjön bedöms det kunna föreligga en reproduktionsstörning då inga års- eller fjolårsungar av mört fångades. I övriga sjöar fångades ett flertal mörtungar.

Jämförelser mellan tid på dygnet och med nätprovfiske, som utfördes under 2019 eller föregående år i samma sjöar, visar att båtelfisket är mer effektivt under natten. Detta beror på att fisk går in mot land i större utsträckning samt att det är lättare att observera fisk med hjälp av lampor som är monterade på båten. Mört fångades i mycket större utsträckning under natten vilket påvisar att fisket bör utföras även i mörker om man ska kunna få en uppfattning av beståndet. Jämförelser med nätprovfisket visar att denna metod fungerar signifikant sämre efter mört och gädda, speciellt mindre storlekar som nästan helt saknas i fångsten. Nätprovfisket fångar däremot mer och signifikant större individer (fiskätande) då nätprovfisket även utförs i djupare områden där större fisk befinner sig.

Ett test att mata in fångstresultatet i en mall för att beräkna fram ekologisk status (EQR8) visar att det fungerar tillfredställande och beroende på hur man omvandlar båtelfiskeinsatsen till nätansträngningar varierar resultaten men skillnaderna är små. Båtelfiskedata fungerar som ett bra komplement för expertbedömning (ev. justering) av ekologisk status. I Stora Vällingen kunde båtelfisket påvisa att nätprovfisket fångat mört i en betydligt mindre omfattning än förväntat (slumpvis fel) på grundare områden. Detta medförde att man kunde justera ingångsvärdena och på detta sätt få en mer rättvisande bedömning av sjöns ekologiska status.

Sammantaget visar resultaten att båtelfisket har flera fördelar i jämförelse med nätprovfiske på djup mellan 0-2 meter. Detta beror främst på att inventeringsmetoden är aktiv, man letar upp fisken i relativt stora områden till skillnad från nätprovfiske som är en passiv metod. Vidare kan man fiska av betydligt grundare områden och ytor med tät övervattensvegetation där fiskungar ofta befinner sig. Dödligheten var mellan 0-2 % att jämföra med nätprovfiskets 100 %. Nackdelen är att metoden endast fungerar bra på djup upp till omkring två meter till skillnad mot nätprovfiske. Båda metoderna har således fördelar och kompletterar varandra.

Kontakt