2019:11 Analys av bostadssituationen i Jönköpings län 2019

Om publikationen

Löpnummer: 2019:11

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2019

Sidantal: 60

Publikationstyp: Rapport

2019:11 Analys av bostadssituationen i Jönköpings län 2019

Alla länets kommuner, förutom en, ökade i befolkning under 2018. Jönköpings län fick ca 3600 nya invånare. Enligt kommunernas bedömning är det underskott på bostäder i 11 av 13 kommuner vilket är en allvarlig situation. Jämfört med för ett år sedan är det dock något bättre. Då bedömde samtliga kommuner att det rådde underskott på bostäder.

Bostadsbyggandet ökade inte längre på samma sätt 2018 som de senaste åren, men det kan ändå konstateras att bostadsbyggandet ligger på en relativt jämn nivå. Under 2018 färdigställdes 1135 bostäder men hela 1455 bostäder påbörjades. Knappt hälften av de nybyggda bostäderna var hyresrätter, en tredjedel var äganderätter och resterande bostadsrätter. Hyrorna för de nybyggda hyresrätterna är höga, ca 6 300 kronor per månad i medelhyra för en nybyggd etta jämfört med 3 400 kronor i det befintliga beståndet. För en trea är månadshyran nästan 10 000 kronor i ett nybyggt hus. Inom allmännyttan byggdes det ungefär 300 nya bostäder under 2018 och dessa byggdes i tio av länets kommuner.

Underskottet på bostäder slår särskilt hårt mot hushåll som är nya på bostadsmarknaden och hushåll med lägre inkomster. Länsstyrelsens bedömning är att de satsningar som lanserats på lokal och nationell nivå för att få fram fler och billigare bostäder inte är tillräckliga. Ett marknadsorienterat byggande klarar inte av att lösa bostadsförsörjningsfrågan för hushåll med lägre inkomster. Med hänsyn till FN:s globala mål i Agenda 2030 och till EU:s sociala pelare om rättigheter för boende och hemlösa är det angeläget att hitta lösningar för de som inte har råd eller möjlighet att köpa eller hyra en nyproducerad bostad. Länsstyrelsen bedömer därför att det långsiktiga arbetet med att klara en bostadsförsörjning för alla kommer att kräva stor ansträngning från såväl kommuner och verksamma aktörer på bostadsmarknaden som från staten.

Länsstyrelsen har tittat särskilt på boendesituationen för äldre personer. Bostadsbehovet förändras genom livets olika skeden, från flytten till den första egna bostaden till livet som pensionär. Förutsättningarna kan förändras vad gäller ekonomi, storleken på hushållet, sociala kontakter och fysisk rörelseförmåga. Flera av länets kommuner uppger att det finns en oro hos den äldre delen av befolkningen vad gäller deras framtida boendesituation. Kommunerna lyfter särskilt behovet av att kunna erbjuda trygghetsboende som ett alternativ för den som vill flytta från sin villa. Behovet är extra stort i mindre orter som oftast har ett mycket litet utbud av lägenheter överlag. Det finns goda exempel från länet där kommunala bostadsbolag har byggt trygghetsboenden på mindre orter, men det är inte vanligt i länet. En lyckad bostadsplanering för äldres bostadsbehov innehåller flera perspektiv och kunskap behöver inhämtas på olika sätt. Exempel är att ha dialog med invånarna för att synliggöra önskemål och behov, att utveckla det befintliga bostadsbeståndet och genomföra åtgärder som t.ex. att installera hiss, att ta reda på serviceutbudet i kommunens olika tätorter och på landsbygden och att skapa varierade boendeformer i mindre orter för att möjliggöra en flytt till ett mer passande alternativ inom orten.

Kontakt