2019:02 Pilotprojekt Nissan - vattenkraft

Om publikationen

Löpnummer: 2019:02

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2019

Sidantal: 96

Publikationstyp: Rapport

2019:02 Pilotprojekt Nissan - vattenkraft

Sveriges vattenkraftsägare och berörda myndigheter står inför ett omfattande arbete med att ompröva miljövillkoren i vattenkraften. Ny lagstiftning gäller från och med 1 januari 2019, och en nationell plan ska tas fram, där miljönyttan av miljöåtgärder ska vägas mot kraftverkens bidrag till att bibehålla en hög och effektiv elproduktion i landet. Vid vattenkraftverk finns dessutom ofta kulturvärden av olika sort, som behöver beaktas i olika grad beroende på vilka miljöåtgärder som planeras.

Havs- och vattenmyndigheten har uppdragit åt Länsstyrelsen i Jönköping att utföra detta pilotprojekt i syfte att testa om det går att använda en metod för att väga de tre intressena energi, miljö och kultur mot varandra på ett effektivt och generellt sätt.

Vi har i detta arbete utfört en GIS[1]-analys där vi analyserat det vi kallar åtgärdspotentialen vid varje vattenkraftverk och övriga dammar i Nissan. Åtgärdspotentialen visar på huvudavrinningsområdesskala var miljöåtgärder bedöms göra störst nytta i avrinningsområdet. GIS-modellen grundas på nationella kartskikt, vilket gör att metoden skulle kunna användas i samtliga avrinningsområden. Resultaten från analysen av åtgärdspotentialen presenteras dels som en turordningslista, och dels i en karta, där fyra områden identifieras som de med högst total åtgärdspotential.

Parallellt med detta projekt har Riksantikvarieämbetet utvecklat en metod för att bedöma kulturmiljöns känslighet och tålighet mot ingrepp, särskilt inriktat på vattenanknutna kulturmiljöer. Metoden beskrivs i sin helhet i en särskild rapport av Riksantikvarieämbetet, men presenteras även i korthet i denna rapport.

En av slutsatserna i projektet är att det inte är möjligt att på övergripande nivå avgöra vilka åtgärder som ska vidtas vid respektive kraftverk. Dels behövs djupare underlag både avseende naturvärden och energivärden, och dessutom är dessa värden inte möjliga att bara väga mot varandra rakt av. Kulturmiljön behöver studeras på plats utifrån den åtgärd som planeras, för att kunna ta ställning till åtgärdens inverkan. För att komma lite närmare en vägning mellan de olika intressena har vi i projektet testat att i fyra ”pilotobjekt” utifrån åtgärdspotentialen, energivärden och kulturmiljöns känslighet och tålighet komma fram till en åtgärdsnivå/ -ambition vid kraftverken. Åtgärder som diskuteras i pilotobjekten är inga färdiga förslag, utan syftar till att visa hur resonemanget kan ske.

Resultaten från GIS-analysen visar att nedre delarna av Nissans huvudfåra har störst potential avseende att tillgängliggöra höga naturvärden. Även biflöden som Kilan/Västerån, Österån, Sennan, Klubbån visar på höga naturvärden och framför allt potentiella lek- och uppväxtområden för havsvandrande fisk. Det är viktigt att förstå att båda modellerna bygger mycket på tillgång till värdefulla vattendragsmiljöer uppströms, vilket gör detta utfall naturligt. Konflikten ligger i att det är även i samma område, dvs huvudfåran långt ned i systemet, som de största vattenkraftverken ligger, vilket gör avvägningen mellan miljö- och energiintressena svår

Vi har i projektet kommit fram till att det är mycket svårt att göra en generell vägning mellan de aktuella intressena. Väljer man att arbeta i skalan huvudavrinningsområde blir kartläggningen för översiktlig för att kunna föreslå konkreta åtgärder vid respektive kraftverk. Huvuddelen av avvägningen mellan de ingående värdena måste göras i prövningsfallet.

Modellen vi använt bedöms dock kunna användas just på avrinningsområdesskalan, för att få en bild av var miljövärdena är extra viktiga att ta hänsyn till. Resultatet kan ge vägledning i de samordningsgrupper som är tänkta att bildas när omprövningsplanen är igång, och tilldelning av produktionsbortfall i samband med miljöåtgärderna ska fördelas mellan kraftverken.

Viktigt att komma ihåg om man vill tillämpa metoden i andra avrinningsområden är att GIS-modellen kräver kvalitetssäkrade data, i synnerhet gällande vandringshinder. Stämmer inte uppgifter eller positioner för vandringshindren kommer modellen ge felaktiga resultat.

För det kommande arbetet med omprövningarna ser vi också att mer vägledning behövs kring hur energivärdena ska värderas, såväl nationellt som i andra skalor.



[1] Geografiskt InformationsSystem

Kontakt