2018:19 Effekter på fisk i kalkade målvattendrag

Om publikationen

Löpnummer: 2018:19

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2018

Sidantal: 52

Publikationstyp: Rapport

2018:19

Denna rapport är en utvärdering av det kalkningsarbete som pågått i Jönköpings län sedan 1980-talet. Det huvudsakliga fokuset låg på kalkningens effekter på fisk i vattendrag, men berörde även förändringar i vattenkemin.

Sammanlagt ingick resultat från 20 550 vattenprover tagna vid 285 vattenprovtagningslokaler i kalkade målvattendrag. För analyser på fisk fanns resultat från 1 541 elfisken utförda vid 129 lokaler. Till den vattenkemiska datan kopplades även information om flödet vid provtagningstillfället, vilken erhölls från SMHI vattenwebb.

För vattenkemin påvisades förväntade effekter av kalkningen. I samband med att kalkningen startade steg årslägsta pH i länet och låg sedan på en stabil nivå runt 6,2. För konduktiviteten, alkaliniteten och kalcium steg halterna under den första perioden för att sedan minska som en följd av minskade kalkmängder. Färgtalet ökade utmed tidsgradienten, men snarare på grund av andra faktorer än kalkningen.

Flödets inverkan på pH analyserades och resultatet belyste vikten av att provta vid höga flöden för att träffa riktigt låga pH men också att vid jämförelser av pH se till att de härrör från samma flöde.

pH-värdets inverkan på fisk var i detta material problematiskt att analysera. Jämfört med liknande rapporter där tydliga responser förelåg kunde färre tydliga skillnader påvisas i denna studie. Anledningen var troligtvis en kombination av att pH inte nått några kritiska nivåer för fisk och att provtagningsstrategin vid pH mätning förändrats på senare tid, vilket försvårade jämförelserna.

Antalet arter var dock klart högre efter 25 års kalkning jämfört med tidigare, medan den totala individtätheten var oförändrad. Den ekologiska statusen, VIX, alltså sammanvägningen av fiskfaunans status ökade kort efter kalkningen startat upp från måttlig till god.

Förekomsten av öring ökade i medeltal med tiden sedan kalkstart och även andelen tillfällen då årsungar av öring fångats. Samma tendenser sågs även hos typiskt strömlevande arter som bergsimpa och elritsa. Gällande tätheter så visade elritsa på påtagligt högre tätheter efter 20 års kalkning, för simpor oförändrat. Öringtätheten verkade minska, kanske som en följd av nya levnadsförutsättningar och ökad konkurrens i och med kalkningen. Förekomst av signalkräfta ökade kraftigt, vilket troligen framförallt förklaras av den generella expansionen av arten snarare än en effekt av kalkningen. Gädda, som i regel endast uppehåller sig vid elfiskelokaler för att födosöka minskade i förekomst utmed tiden. Troligen ett resultat av att sjöar i och med kalkningen fått ökad produktion av för gäddan lämplig bytesfisk.

Sammanfattningsvis kan nämnas att arbetet med kalkningen i Jönköpings län givit resultat. De tidiga insatserna vände ett nedåtgående pH i tillräcklig tid för att fisken i vattendragen inte behövt starta om från extremt låga nivåer. Fortsatt uppföljning är naturligtvis nödvändig för att se till att de kemiska nivåerna hålls stabila.

Kontakt