2016:09 Kalkningar i Lagan och Helgeå

Om publikationen

Löpnummer: 2016:09

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2016

Sidantal: 36

Publikationstyp: Rapport

Denna utvärdering gäller Lagans och Helgeås vattensystem för perioden 2012-2014. Åtgärdsområden som kalkas i området är 30 stycken. Ytterligare 12 åtgärdsområden har vilande kalkning men följs upp med provtagning (två av dessa lades vilande i samband med denna utvärdering). Kalkmängderna i Lagans och Helgeås vattensystem har minskat med drygt 40 % sedan millennieskiftet.

Utvärderingen visar att det bör vara möjligt att revidera kalkmängderna i 11 av åtgärdsområden inom Lagan och Helgeå. Förslagen genomfördes redan till kalkningen år 2015. Troligtvis kommer möjligheten att minska kalkmängden i samma omfattning som innan att plana ut Lagans och Helgeås avrinningsområden ligger i en del av länet där försurningsproblemen är stora. En näringsfattig berggrund och en rik nederbörd bidrar till problemen. Även om nedfallet av försurande svavel i området har minskat kraftigt sedan slutet på 80-talet, visar provtagningar i trendsjöar och referensvattendrag att försurningssituationen fortfarande är allvarlig. De västra delarna av Lagans avrinningsområde är värst drabbade av försurning, medan huvudfåran och delar öster om huvudfåran inte är lika försurningspåverkade. 2011- 2014 pågick provtagningar i målvattendrag i Lagans vattensystem för att kunna göra ytterligare försurningsbedömningar i området.

Syftet med effektuppföljningen är bland annat att följa upp effekter av genomförd kalkning och restaurering och ge underlag för planering. Även vid vilande kalkning följs effekterna upp tills kalkeffekten ebbat ut och det inte längre finns någon risk för återförsurning. För att effektivisera provtagningen samordnas kalkeffektuppföljningen med exempelvis recipientkontroll
och regional och nationell miljöövervakning. Vattenkemi undersöks på cirka 190 lokaler och biologiska undersökningar görs på 115 lokaler inom kalkningsverksamheten. De biologiska undersökningarna är bottenfauna, fisk, flodkräfta och flodpärlmussla. I takt med minskade kalkmängder blir uppföljningen allt viktigare.

Det övergripande motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurning. Arter som påverkas direkt såväl som indirekt kan vara motiv för kalkning. De vanligaste motiven till kalkning i Lagans och Helgeås vattensystem är mört lake och upplåtet fiske.

Kontakt