2013:28 Kalkningar i Nissan, Vätterns tillflöden, Huskvarnaån och Tidan

Om publikationen

Löpnummer: 2013:28

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2013

Sidantal: 35

Publikationstyp: Rapport

Denna utvärdering gäller Nissans, Vätterns tillflöden, Huskvarnaåns och Tidans vattensystem för perioden 2010-2012. Åtgärdsområden som kalkas i området är till antalet 44. Ytterligare 2 åtgärdsområden har vilande kalkning och följs upp med provtagning. Under perioden 2010-2012 spreds det 27 % mindre kalk än åren 1997-1999.

Utvärderingen visar att i 13 av 44 åtgärdsområden har det föreslagits minskade kalkmängder. De flesta förslagen genomfördes till kalkningen år 2013. Exempel på övriga förslag var att inventera efter flodpärlmussla, justering av vattenprovtagning och motiv som utgått på grund av signalkräfta.

Nissans avrinningsområde är det området i Jönköpings län som är värst drabbat av försurning. Läget på västsidan av det småländska högandet gör att nederbördsmängden och därmed avrinningen är hög. Detta tillsammans med närheten till kontinenten har gjort att nedfallet av försurande ämnen har varit mycket högt. Vätterns tillflöden, Huskvarnaåns och Tidans avrinningsområden har inte lika stora försurningsproblem. Nedfallet av försurande ämnen har här varit lägre. Lokala försurningsproblem förekommer dock högt upp i avrinningsområdena där markerna kan vara magra och liknar de som finns inom Nissans avrinningsområde. Även om nedfallet av försurande svavel i området har minskat kraftigt sedan slutet på 80-talet, visar provtagningar i trendsjöar och referensvattendrag att försurningssituationen fortfarande är allvarlig.

Effektuppföljningen i Nissans, Vätterns tillflöden, Huskvarnaåns och Tidans vattensystem är omfattande. Syftet är bland annat att följa upp effekter av genomförd kalkning och restaurering och ge underlag för planering. Även vid vilande kalkning följs effekterna upp tills kalkeffekten ebbat ut och det inte längre finns någon risk för återförsurning. För att effektivisera provtagningen samordnas kalkeffektuppföljningen med exempelvis recipientkontroll och regional och nationell miljöövervakning. Vattenkemi undersöks på 177 lokaler och biologiska undersökningar görs på 247 lokaler. De biologiska undersökningarna är bottenfauna, fisk, flodkräfta och flodpärlmussla. I takt med minskade kalkmängder blir uppföljningen allt viktigare.

Det övergripande motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurning. Arter som påverkas direkt såväl som indirekt kan vara motiv för kalkning. De vanligaste motiven till kalkning i Nissans, Vätterns tillflöden, Huskvarnaåns och Tidans vattensystem är upplåtet fiske och lake.

Återställandet av vattenmiljöer är en stor del av restaureringsarbetet. Eftersom vi har väldigt lite vatten som är opåverkat av människan så finns det mycket kvar att återställa. Under 2010-2012 genomfördes eller påbörjades 22 åtgärder, de flesta låg i Nissans avrinningsområde. Exempel på åtgärder var biotopvård, fiskvägar och att upprätta fiskevårdsplaner.

Kontakt