2011:17 Effekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar

Om publikationen

Löpnummer: 2011:17

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2011

Sidantal: 26

Publikationstyp: Rapport

Vattenkemiska resultat från nio sjöar kalkade med grovkalk, GX-kalk och Bulltofta-kalk.

Problemen med damning och vindavdrift vid helikopterkalkning med torrt kalkstensmjöl är väl kända inom kalkningsbranschen. Redan 1992 beskrevs i en rapport att så mycket som 50 % av den spridda kalken kan driva iväg och inte komma det avsedda kalkningsobjektet tillgodo. Vindavdriften orsakar estetiska problem i omgivningen och påverkan på vegetation men innebär också en ekonomisk förlust då kalkningens effekt blir lägre.

I syfte att finna en alternativ produkt för att eliminera damningen kalkades 2004 tre sjöar på försök med granulerad kalk och tre sjöar med (våtmarks-) grovkalk, två produkter vilka dammar obetydligt vid spridning. År 2006 utökades försökskalkningarna med ytterligare sex sjöar i vilka ytterligare två grova kalkprodukter spreds, GX grovkalk och utfällningskalk från Bulltofta vattenverk.

Föreliggande rapport behandlar effekterna under 4-6 år efter kalkning med de grova kalkprodukterna (våtmarks-) grovkalk, GX-kalk och Bulltofta-kalk. Resultaten visar att de grova kalkprodukterna löste sig långsammare och något sämre än kalkstensmjöl. Kalkningseffekten med avseende på pH och alkalinitet var jämnare och uppvisade en bättre varaktighet än i mjölkalkade sjöar. Modellsimuleringar visar att grova kalkprodukter ger jämnare neutralisationseffekter än kalkstensmjöl och att de periodvis höga halttillskotten reduceras i jämförelse med kalkstensmjöl.

Vid övergång från spridning av kalkstensmjöl till grovkalkmedel rekommenderas årlig kalkning med oförändrad giva. Eventuellt kan dock en extra årsgiva kalk spridas för att erhålla effektneutralitet under de första åren. Kommentar:
Länkar till filer

Kontakt