2011:11 Översiktlig inventering av storsvampar, mossor och lavar i östra delen av Vetlanda kommun

Om publikationen

Löpnummer: 2011:11

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2011

Sidantal: 30

Publikationstyp: Rapport

Totalt påträffades 66 rödlistade arter och 48 signalarter under inventeringen hösten 2010. Flest rödlistade arter noterades i Sällevadsån, Lillån/Djupaskuran och på Sundsängen, medan flest signalarter noterades i Sällevadsån, Djupaskuran och Gnyltån (Tabell 1). 8 av arterna berörs av de nationella åtgärdsprogrammen för hotade arter (Tabell 2.). Violgubbe Gomphus clavatus, sammetstaggsvamp Sarcodon martioflavus, bitter taggsvamp Sarcodon fennicus, koppartaggsvamp, Sarcodon lundellii, granformen av blåfotad taggsvamp här kallad Sarcodon ”modestum”, hårklomossa Dichellyma capillaceum samt de bägge ängsmarksarterna praktvaxskivling, Hygrocybe splendidissima och fager vaxskivling Hygrocybe aurantiosplendens. Antalet åtgärdsprogram som berörs är 4. Åtgärdsprogramsarter hittades i 5 av de totalt 8 besökta områden. I presentationen bifogas ytterligare tidigare opublicerade fynd av 8 rödlistade svampar lavar och mossor med aktuell förekomst på de presenterade lokalerna. Av de totalt 74 rödlistade svampar, lavar och mossor som presenteras i sammanställningen från lokalerna betraktas 4 som starkt hotade (EN), 21 som sårbara (VU) och resterande 49 som nära hotade (NT).

Inventeringen visar att sprickdalarna i östra Smålands skogsbygder, de så kallade skurorna, utgör kärnområden för många av de rödlistade lav-, moss- och svamparterna i regionen. Troligen har detta sin grund i att dessa utgör utlöpare av naturligt uppkommen granskog. Skurorna har troligen också genom sin förmåga att bibehålla hög luftfuktighet och genom att fungera som brandrefugier utgjort en säker tillflyktsort för arter kopplade till gran och andra arter beroende av skoglig kontinuitet. Resultatet visar att regionen troligen är den absolut viktigaste när det gäller bevarandet av ett marksvampsamhälle knutet till äldre grönstenspåverkad barrskog i södra Sverige.

Även andra trädslag än gran har mycket höga naturvärden knutna till sig. I flera av de inventerade områdena finns äldre lövbrännor med gamla senvuxna aspar som hyser en mycket intressant moss- och lavflora. Många av de mest intressanta bestånden återfinns i svårbrukade branter där träden uppnått ansenlig ålder. Höga värden knutna till äldre tallved återfanns primärt i Sällevadsområdet.

När det gäller hagmarksobjekten visade sig ek vara det viktigaste trädslaget. De inventerade hagmarksobjekten (Sundsängen/Vallby, Karintorp, Torpa Emhultatorp), hyser höga värden. Både med avseende på lavar, vedlevande svampar knutna till ek och svampar knutna till ängs- och betesmarker.

Samtliga besökta områden, inklusive de två besökta extralokalerna (Holsby och Tolja) har höga naturvärden. I flera fall är naturvärdena att betrakta som mycket höga, det vill säga att de är av nationellt intresse. Lillån/Djupaskuran, Sällevadsåns dalgång och Sundsängen/Vallby är de tydligaste exemplen på objekt med mycket höga naturvärden. Det bör betonas att föreliggande inventering i ljuset av lokalernas storlek och den korta inventeringstiden är att betrakta som ett ytligt stickprov och åtskilliga fler arter står säkerligen att finna.

Kontakt