2010:24 Kräftprovfiske i Jönköpings län 2008-2009

Om publikationen

Löpnummer: 2010:24

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2010

Sidantal: 11

Publikationstyp: Rapport

I utvärderingen presenteras resultat från kräftprovfisken gjorda i Jönköpings län under 2008 och 2009. Rapporten omfattar resultat från sammanlagt 29 kräftprovfiskade lokaler inom Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd, Vetlanda, Eksjö, Jönköping och Aneby kommuner. Syftet med de genomförda kräftprovfiskena var bland annat att följa upp utvecklingen av tidigare utsättningar,att inventera lokaler samt att undersöka inkomna uppgifter rörande utslagna flodkräftbestånd respektive nya förekomster av signalkräftor. Många av kräftprovfiskena görs inom ramen för kalkningseffektuppföljning.

Provfisket genomfördes under 2008 mellan 26 augusti och 12 september och under 2009 från 24 augusti till 10 september. Samtliga lokaler fiskades av personal från Länsstyrelsen, ibland tillsammans med medhjälpare från ideella föreningar. Under 2008 och 2009 års provfisken påträffades flodkräftor på 12 av de provfiskade lokalerna. Av dessa 12 lokaler, hyste 2 lokaler starka bestånd (på lokalen med högst täthet var fångsten per ansträngning 5,24 kräftor per mjärde), bestånden på 4 av lokalerna var påverkade eller visade spår av påverkan, medan övriga 6 lokaler hade mycket svaga bestånd. På 4 av de provfiskade lokalerna hittades signalkräftor, varav 1 av lokalerna bitvis hade gott om dem, medan resterande lokaler hade låga tätheter. På en lokal fanns vid kräftprovfisket 2009 ett blandbestånd av signalkräfta och flodkräfta som levde sida vid sida. De övriga 14 kräftprovfiskade lokalerna uppvisade inga tecken på någon kräftförekomst. Man kan emellertid inte helt utesluta att enstaka kräftor förekommer.

Nedan visas en tabell som redogör för bland annat provfiskets syfte, fångsten vid provfisket, bedömning av kräftbeståndets allmänna status och en bedömning av hur beståndet påverkats av försurning. Dessutom visas en karta över provfiskade lokaler.

Många arter hotas av störning, insamling eller förföljelse. Spridning av detaljerad information om arternas förekomst kan därför medföra att arterna hotas. Artdatabanken (www.artdata.slu.se) har tagit fram en nationell klassning av hotade arter, vilket innebär att de delas in i olika skyddsklasser. Urvalet av arter som berörs av skyddsklassningen är framför allt de i rödlistekategorierna Akut hotad (CR) och Starkt hotad (EN), en del arter i hotkategorierna Sårbar (VU) och Missgynnad (NT). Skyddsklassningen anger med vilken noggrannhet Länsstyrelsen aktivt offentliggör uppgifter om arternas geografiska förekomst.

Bedömningen av arternas indelning i skyddsklasserna grundar sig på hot som enligt Artdatabanken kan förekomma mot arterna. På grund av att flodkräftan förts upp på listan över hotade arter (CR) och tilldelats hotfaktor B med en diffuseringsgrad på 5 x 5 km har Länsstyrelsen valt att inte publicera rapporten i sin helhet. En fullständig rapport kommer dock att förmedlas till bland andra berörda markägare med anknytning till de provfiskade lokalerna. Övriga intressenter kan beställa rapporten genom att kontakta Länsstyrelsens fiskefunktion. Kommentar:
Länkar till filer

Kontakt