2010:18 Plan för bevarande av flodkräftan i Jönköpings län

Om publikationen

Löpnummer: 2010:18

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2010

Sidantal: 195

Publikationstyp: Rapport

Jönköpings län har historiskt sett varit landets viktigaste flodkräftområde, men under de senaste 50 åren har flodkräftan gått tillbaka kraftigt inom länet. Detta beror främst på spridningen av svampsjukdomen kräftpest samt försurning. Försurningen motverkas sedan början på 1980-talet genom kalkning, men eftersom spridningen av kräftpest framförallt beror på signalkräftans utbredning har tillbakagången ej kunnat hejdas.

Idag är situationen för flodkräftan mycket bekymmersam och ett flertal nya populationer av signalkräfta påträffas vid provfisken varje säsong. Situationen är likartad i hela södra Sverige, men är sannolikt värst i Jönköpings län som i dagsläget bedöms ha landets högsta produktion av signalkräfta samtidigt som produktionen av flodkräfta är en av landets lägsta. Betydande insatser i form av återintroduktioner av flodkräfta har gjorts i flera sjöar och vattendrag, men endast ett fåtal vatten inom varje avrinningsområde hyser idag bestånd av flodkräfta.

Situationen har medfört att flodkräftan förts upp på listan över hotade arter (rödlistan) under hotkategori akut hotad (CR) och att Fiskeriverket tillsammans med Naturvårdsverket tagit fram ett åtgärdsprogram som bygger på bildandet av så kallade skyddsområden. Denna rapport ligger till grund för bildandet av formella skyddsområden inom Jönköpings län och redogör för de sjöar och vattendrag som innefattas av det nya regelverket.

Skyddsområdena i Jönköpings län utgörs av sjöar eller vattendrag med bestånd av flodkräfta eller med förutsättningar att hysa framtida bestånd inom Motala ströms, Emåns, Lagans och Nissans vattensystem (se karta ovan). Till skyddsområdena hör omgivande buffertzoner, även kallade hänsynsområden, vilka vanligen avgränsas nedströms av vandringshinder för signalkräfta och i övrigt följer gränsen för respektive avrinningsområde. Syftet med inrättandet av skyddsområdena är att skydda, bevara och om möjligt stärka de spridda bestånd av flodkräfta som fortfarande finns i Jönköpings län.

Skyddsområdena är vanligen belägna högt upp i respektive vattensystem där bestånd av signalkräfta saknas uppströms och där nedströms avgränsning i form av vandringshinder finns. Vandringshindren kan vara såväl artificiella som naturliga. I vissa fall kan det även bli aktuellt med tillskapande av vandringshinder. För respektive skydds- och hänsynsområde har åtgärdsplaner, baserade på områdenas specifika förutsättningar, upprättas. Åtgärderna syftar till att skydda och gynna flodkräftpopulationen genom återintroduktioner av flodkräfta, förbättringar av vattenkemin, biotopvårdande åtgärder, inventering och eventuellt anläggande av vandringshinder, undersökningar av kräftbestånd med mera.

Föreskrifterna som gäller i hänsynsområdena som helhet omfattar dels de allmänna bestämmelserna enligt förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen (SFS 1994:1716), dels det för skyddsområden särskilt anpassade regelverket (SFS 2005:462).

Många arter hotas av störning, insamling eller förföljelse. Spridning av detaljerad information om arternas förekomst kan därför medföra att arterna hotas. Artdatabanken har tagit fram en nationell klassning av hotade arter vilket innebär att de delas in i olika skyddsklasser. Urvalet av arter som berörs av skyddsklassningen är framför allt de i rödlistekategorierna Akut hotad (CR) och Starkt hotad (EN), en del arter i hotkategorierna Sårbar (VU) och Missgynnad (NT). Skyddsklassningen anger med vilken noggrannhet Länsstyrelsen aktivt offentliggör uppgifter om arternas geografiska förekomst.

Bedömningen av arternas indelning i skyddsklasserna grundar sig på hot som enligt Artdatabanken kan förekomma mot arterna. På grund av att flodkräftan förts upp på listan över hotade arter (CR) och tilldelats hotfaktor B med en diffuseringsgrad på 5 x 5 km har Länsstyrelsen valt att inte publicera rapporten i sin helhet. En fullständig rapport kommer dock att förmedlas till bland annat berörda markägare med anknytning till skyddsområdena. Övriga intressenter kan beställa rapporten genom att kontakta Länsstyrelsens fiskefunktion.

Kontakt