2010:16 Försurning och kalkning i Jönköpings län

Om publikationen

Löpnummer: 2010:18

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2010

Sidantal: 35

Publikationstyp: Rapport

Vädret är en viktig faktor för att förstå förhållandena i miljön. 2009 var det sol- och värmerekord i april men som helhet var årets medelnederbörd och medeltemperatur nära det normala för länet. Vattenflödena var låga under nästan hela året.

Svavelnedfallet har minskat kraftigt i länet. Senaste årens mätningar visar värden i nivå med vad som kan vara långsiktigt hållbart. I markvattnet saknas dock tydliga tecken på bättre förhållanden.

Störst omfattning av kalkning har de sydvästra delarna av länet. Under 2009 spreds cirka 11 800 ton kalk, vilket är en minskning med 5,6 % jämfört med året innan. Den genomsnittliga prisökningen var cirka 3 % för kalken.

Biologisk återställning görs för att arter som har gått tillbaka eller försvunnit på grund av försurning ska kunna återkomma i livskraftiga bestånd. Under 2009 åtgärdades Knipån vid Skårhult genom att dammen muddrades och ett <st1:metricconverter w:st="on" ProductID="600 meter">600 meter</st1:metricconverter> långt omlöp byggdes. I Nissan vid Spafors genomfördes biotopvård, samtidigt byttes två dåliga vägtrummor ut i Krakhultabäcken som är ett biflöde till Nissan. Återintroduktion av mört har utförts i fem sjöar och flodkräfta har antingen återintroducerats eller förstärkts i fem sjöar.

Den vattenkemiska måluppfyllelsen har undersökts på 343 lokaler i länet. Målet var uppfyllt för 86 % av vattendragens längd och i 98 % av den sjöyta som undersökts. Målsättningen för biologisk effektuppföljning var uppnådd i 59 % av vattendragens längd och 87 % av sjöytan. Under 2009 har totalt 43 bottenfaunalokaler, 12 kräftlokaler, 100 elfiskelokaler och 19 nätprovfiskelokaler undersökts.

Fiskeriverket har tillsammans med Naturvårdsverket tagit fram ett åtgärdsprogram som bygger på så kallade skyddsområden för flodkräftan. Flodkräftan är akut hotad (CR) enligt rödlistan. Ett skyddsområde utgörs av sjöar eller vattendrag med bestånd av flodkräfta eller med förutsättningar för framtida bestånd. Till skyddsområdet hör omgivande buffertzon, även kallat hänsynsområde. Syftet med dessa skyddszoner är att skydda, bevara och om möjligt stärka de spridda bestånd av flodkräfta som fortfarande finns i länet. I dagsläget finns totalt 17 föreslagna skyddsområden och tio återintroduktionsobjekt.

Den så kallade målsjöinventeringen håller på att utvärderas. Preliminära slutsatser visar att vissa av målsjöarna skulle uppnå pHmålet även utan kalkning och att MAGICbiblioteket behöver utvecklas med fler försurade sjöar för att öka säkerheten i försurningsbedömningarna.

Kalkning av kärr är en effektiv metod för att åtgärda försurade vatten. Kalkningen leder dock till att vitmossorna försvinner och ersätts av högväxande gräs och halvgräs. För att följa vegetationens utveckling genomförs regelbundna undersökningar.

Naturvårdsverket har gett ut en ny handbok i kalkning av sjöar och vattendrag. De största förändringarna mot den tidigare handboken är hur man ska bedöma försurning, när man ska sluta kalka och nya pHmål. Fokus är att anpassa kalkningen till den minskande försurningen.

Öringbestånden i Nissans övre delar har inte återhämtat sig efter försurning och annan påverkan trots kalkning och biologisk återställning. En ny analys, av orsaken, är genomförd och förslag på åtgärder är framtagna.

Kontakt