2010:06 Näringstillståndet i sjöar och vattendrag 2004-2008

Om publikationen

Löpnummer: 2010:06

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2010

Sidantal: 97

Publikationstyp: Rapport

Idag kommer en stor del av kvävet via luften, avloppsreningsverk och näringsläckage från jordbruksmark, medan enskilda avlopp samt jordbruket står för en stor del av fosfortillförseln till våra vatten. Sjösediment kan också vara en stor fosforkälla i näringsrika sjöar som tidigare haft stor tillförsel av fosfor. Avloppsreningsverken har genomfört många åtgärder för rening av fosfor och en del för rening av kväve vilket har lett till främst minskade fosforhalter i många vatten.

VATTENFÖRVALTNINGSARBETE
I den nya vattenförvaltningen är målet att alla sjöar och vattendrag ska uppnå god ekologisk och kemisk status senast 2015 och att inget vatten ska försämras. Arbetet är uppdelat i 6-års cykler, där den första cykeln avslutas i december 2009. I bedömningen om ett vatten har God status för näringsämnen används förutom data på fosforhalt även klorofyllhalt, växtplankton och vattenväxter i sjöar, eller kiselalger (påväxt) i vattendrag. I tabellerna a och b nedan visas statusklassningen avseende näringsämnen för sjöar och vattendrag uppdelat på länets huvudavrinningsområden. De vatten som inte når god status ska åtgärdas. I den 38-punktslista med åtgärder som tagits fram av Vattenmyndigheterna listas vilka åtgärder nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner behöver göra (Förvaltningsplan för Västerhavet, in press).

MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING
Miljömålet ”Ingen övergödning” handlar om näringstillståndet i sjöar och vattendrag. Miljömålet ”Ingen övergödning” fastslår bl.a. att vi inom en generation ska ha sjöar och vattendrag med naturliga näringshalter och god ekologisk status. De delmål som redovisas i den här rapporten är:
- Fram till år 2010 ska transport av fosforföreningar till sjöar och vattendrag ha minskat med 10 % från 1995 års nivå.
- Senast år 2010 ska vattenburen transport av kväve per avrinningsområde ha minskat med 15 % jämfört med medel för 1991-1995.

Fosfortransporten i Nissan och Tidan visar en liten minskning på ca 0,1 ton eller 4 % vardera medan Lagan och Motala Ström ökar med 4-5 % vilket motsvarar 1,4 respektive 0,8 ton. För Emån saknas transportvärden för de senaste åren, men trenden är att transporten ökar. För länet som helhet är det alltså en bit kvar till miljömålet för fosfortransport. Även kvävetransporterna är högre jämfört med medel för 1991-1995.

Kontakt