2008:04 Skyddsvärda arter och biotoper i kraftledningsgator

Om publikationen

Löpnummer: 2008:04

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2008

Sidantal: 60

Publikationstyp: Rapport

En studie av Svenska Kraftnäts stamledningsnät i Sverige.
Kraftledningsgator har på senare tid uppmärksammats inom naturvården för deras betydelse för hävdberoende växt- och djurarter. Den störning och öppna miljö som skötseln av kraftledningsgatorna innebär skapar refuger och spridningskorridorer för de arter som är beroende av regelbunden hävd. Syftet med projektet har varit att formulera en strategi för kartläggning och övervakning av naturvärden i kraftledningsgator i hela Sverige. Informationen kan användas för att skapa möjligheter till riktade skötselinsatser för att optimera skötseln av naturvärdena i kraftledningsgatorna.

I Sverige är 3563 arter rödlistade och av dessa är 318 styck observerade och registrerad i venska Kraftnäts kraftledningsgator. Genom GIS-analyser av Svenska kraftnäts stamledningsnät och rödlistade arter som är inrapporterade till OBS-databasen och Artportalen kunde arterna sorteras ut. Genom urvalet av dessa arter identifierades värdefulla sträckor och biotoper i kraftledningsgatorna. Även sträckor av kraftledningsgator som korsar eller på något sätt överlappar formellt skyddade/utpekade och värdefulla naturområden valdes genom GIS-analyser ut, mättes och har klassats som värdefulla.

En art som sedan tidigare är känd i kraftledningsgator och som fick ett stort antal träffar i analyserna var väddnätfjärilen (Euphydryas aurinia) som tillhör hotkategori Sårbar (VU). På fastlandet finns den nästan enbart i kraftledningsgator. Andra arter som fick ett stort antal träffar var till exempel bastardsvärmare (Zygaena filipendulaae, Z. osterodensis, Z. viciae, Z. lonicerae) och mosippa (Pulsatilla vernalis). Även arter som inte är beroende av kraftledningsgatans skötsel fick stora utfall i analyserna till exempel lunglav (Lobaria pulmonaria), det beror med stor sannolikhet på att kraftledningsgatorna skär genom ett stort antal värdefulla skogsmiljöer.

Kraftledningsgatorna löper genom många olika miljöer och genom urvalet av arter kunde också biotoper/strukturer som arterna är mer eller mindre beroende av väljas ut och beskrivas närmare. Sandiga miljöer fick ett stort genomslag, bland annat är sandödlan (Lacerta agilis) och väddsandbi (Andrena hattorfiana) beroende av dessa. De utvalda arterna och miljöerna är eroende av skötsel för att fortsätta existera och i rapporten finns det förslag på hur dessa ska skötas för att må så bra som möjligt. De sandiga miljöerna med utpekade arter skulle gynnas av störningar i markskiktet så att sand eller grus blottas. De flesta arter knutna till ängsmiljö skulle gynnas av tätare röjningar och i många fall även av störningar i markskiktet i olika grad.

Projektet har goda förutsättningar att fortsätta med analyser och praktiska försök av kraftledningsgatornas betydelse för den biologiska mångfalden. Lämpligt fälttest skulle kunna innebära studier av sandiga miljöer i kraftledningsgator. Ett annat exempel är tplacering av så kallade mulmholkar i ledningsgatorna för att gynna spridningen av läderbagge (Osmoderma eremita). Uppföljning och övervakning av naturvärdena som hittats är en viktig del av projektets fortsättning. Av de utpekade arterna följs nästan alla upp idag genom miljöövervakning, inom ramen för åtgärdsprogrammen för hotade arter och genom floraväkteri. Genom samordning med länsstyrelser och andra aktörer som är involverade i detta skulle en uppföljning av naturvärdena kunna ske smidigt och effektivt.

Kontakt