2006:30 Varför minskar signalkräftan?

Om publikationen

Löpnummer: 2006:30

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2006

Sidantal: 23

Publikationstyp: Rapport

En utvärdering av kräftornas reproduktion 2000-2005.

Föreliggande rapport redovisar en hypotes om varför signalkräftan minskat i många vatten i södra Sverige under 2003-2005. Hypotesen bygger på författarens egna studier och observationer av kräftornas reproduktion och populationsutveckling. Studierna har huvudsakligen skett i fyra dammar belägna på småländska höglandet men innefattar även viss information från förhållandena i naturliga kräftvatten.

Slutsatsen är att de unga (en- till tvåsomriga), icke könsmogna, signalkräftorna bytt skal relativt sent på hösten under åren 2003 och 2004 till följd av att temperaturen varit hög. Temperaturen har därefter sjunkit till vinterförhållanden på mycket kort tid. Kräftorna har därför inte hunnit återhämta sig från skalbytet och bygga upp en tillräckligt god kondition inför vintern, vilket har lett till omfattande vinterdödlighet på icke könsmogna kräftor. De vuxna kräftorna har inte drabbats av detta fenomen då de inte byter skal på hösten eftersom parningen då pågår. Inte heller flodkräftor har drabbats eftersom de inte byter skal vid så låg vattentemperatur som signalkräftan.

Vinterdödligheten på signalkräftan har medfört olika effekter i olika bestånd beroende på hur förhållandena och bestånden såg ut före. I täta bestånd kan decimeringen av 2-3 årsklasser medfört bättre tillväxt för kvarvarande individer. I svaga bestånd kan vinterdödligheten i kombination med ett fortsatt fiske ha inneburit att bestånden idag är svaga och därför kan komma att behöva relativt lång tid för att återhämta sig. Rekommendationen är att endast provfiska när fångsten vid fiske understiger en kräfta per mjärde. Fisket kan därefter återupptas när bestånden återhämtat sig.

I rapporten framförs synpunkten att de teorier som presenterats det senaste året, som bygger på att kräftpest eller någon annan okänd sjukdom skulle vara orsaken till den allmänna nedgången i signalkräftbestånden, förefaller mindre sannolika. En sjukdom sprids sannolikt inte heller på en gång över så många vatten vid ett särskilt tillfälle och det förefaller inte heller direkt sannolikt att en sjukdom enbart skulle drabba vissa årsklasser. Den i rapporten presenterade förklaringen utesluter emellertid inte att bestånden i vissa vatten kan vara påverkade av andra faktorer, så som till exempel vattenkvalitet, höga flöden i vattendrag (påslamning) eller sjukdomar (kräftpest).

Kontakt