2006:22 Lokalisering och inventering av rikkärr i Jönköpings län 2005

Om publikationen

Löpnummer: 2006:22

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2006

Sidantal: 82

Publikationstyp: Rapport

Med rikkärr menas kärrmiljöer som via vatten tillförs mineraler från intilliggande kalkhaltig berggrund eller jord. Rikkärr har en speciell växtlighet knuten till sig och hyser ofta mycket höga naturvärden. Bakgrunden till denna undersökning är ett behov av mer information om rikkärrens antal, karaktär, status och utbredning i Jönköpings län.

Under åren 1999, 2003 och 2004 har rikkärr kartlagts och inventerats i Jönköpings län. Under sommaren år 2005 genomfördes en fjärde omgång. Totalt besöktes 21 potentiella rikkärrslokaler. Syftet var att undersöka om platserna verkligen var lokaler för rikkärr och - om så var fallet - bedöma kärrens karaktär samt notera eventuellt behov av skötselåtgärder. Rikkärren skulle även avgränsas geografiskt.

Av de 21 besökta lokalerna visade sig åtta vara rikkärr. Tre av dessa har klassats i den högsta naturvärdesklassen. I alla påträffade rikkärr utom ett krävs någon form av åtgärder för att de höga naturvärdena inte ska riskera att försvinna. Åtgärderna omfattar allt från informationtill omfattande restaureringsprojekt och inköp av skogsmark.

På en lokal hittades dunmossa. Dunmossa är en sällsynt levermossa som finns upptagen på Sveriges nationella rödlista i kategori missgynnad. Bland de mindre vanliga kärlväxter som påträffades kan nämnas brunstarr och kärrvial.

Sammanlagt, fram till och med år 2005, har 84 stycken potentiella rikkärrsområden besökts. Av dessa har totalt 56 stycken visat sig vara rikkärr. De flesta har klassats som medelrikkärr, vilket betyder att de inte är lika kalkhaltiga som extremrikkärren på till exempel Gotland. Det är viktigt att samtliga berörda markägare får information om de rikkärr som påträffats på deras marker, så att hänsyn till rikkärren kan tas vid framtida markanvändning.

Eftersom så få av de områden som i år besöktes visade sig vara rikkärr, dras slutsatsen att listan över potentiella rikkärrsområden inte längre är lika tillförlitlig som tidigare. Efterhand som inventeringarna fortskridit, har de lokaler som med störst sannolikhet är rikkärr betats av. Kvar på listan finns nu mindre sannolika rikkärrslokaler.

De besökta lokalerna som inte varit rikkärr har varit av olika typ: intermediära kärr med lågt kalkinslag, järnockrakärr, svagt källpåverkade områden och fattigkärr/mossar. Cirka 25% av de besökta lokalerna har utgjorts av sönderdikade områden som tidigare kan ha varit rikkärr.

Kommentar: Fältarbetet i rikkärrsinventeringen år 2005 utfördes Eva Götbrink för Kråkfot HB. Rapporten har skrivits av Eva Götbrink för Kråkfot HB. Undersökningen finansieras av den regionala miljöövervakningen i Jönköpings län.

Kontakt