2005:37 Biotopkartering Vätterbäckar-Örebro län, del 5

Om publikationen

Löpnummer: 2005:37

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2005

Sidantal: 150

Publikationstyp: Rapport

I denna rapport redovisas resultatet från ett projekt benämnt Biotopkartering Vätterbäckar. Projektet har innefattat kartering av sammanlagt 46,2 mil fördelat på 91 vattendrag som mynnar i Vättern inom Jönköpings-, Västra Götalands-, Örebro och Östergötlands län. Biotopkarteringen har skett med en standardiserad metodik som innefattar beskrivningar av miljöerna både i vattnet och i strandområdena. Dessutom har en modell för beräkning av öringproduktion i bäckarna tagits fram.

Nedan följer en sammanfattning av resultaten:

I Jönköpings län rinner 39 stycken av de karterade vattendragen (26,2 mil), 1 vattendrag rinner både i Jönköpings län och i Östergötlands län (0,8 mil). 2 vattendrag rinner i både Jönköpings län och Västra Götalands län (2 mil). 14 stycken vattendrag rinner i vardera Östergötlands län (4 mil) och Örebro län (6,7 mil), 19 stycken i Västra Götalands län (5,8 mil) och 2 stycken i både Västra Götalands och Örebro län (0,5 mil).

Vätterbäckarna är överlag små vattendrag, de har en medelbredd på 3,9 meter. Medianlängden för vattendragen är 2,9 kilometer.

Medellutningen för Vätterbäckarna är 2,7 % vilket är en mycket hög siffra. I Emån, som används som jämförelsematerial då den sannolikt är relativt representativ för södra Sverige, är motsvarande siffra 0,28 %.

Det finns mycket god tillgång till strömmande vatten, som dominerar utefter 26 % av vattendragslängden. I Vätterbäckarna finns sammanlagt över 11,6 mil med strömmande vatten. I Emån utgör strömmande och forsande vatten tillsammans endast 10 %.

Påverkansgraden i form av fysiska ingrepp i vattendragen är måttlig till hög. Totalt är 13,9 % av sträckorna försiktigt rensad, 10,2 % är kraftigt rensad, 16 % är omgrävd, 5,4 % indämd samt 0,4 % kulverterad. Totalt 45,8 % av sträckan har påverkats av mänsklig aktivitet vilket är lägre än Emåns cirka 54 %.

Raviner har noterats i 44 olika vattendrag, vilket är mycket högt och ger en bild över vattendragens karaktär. Raviner har goda förutsättningar för höga naturvärden både på land och i vatten.

I närmiljön (0 - 30 meter från vattendraget) dominerar skogsmark (48 %) följt av våtmark (15 %), åkermark (13 %) och öppen mark (12 %). I närmiljön domineras skogen av lövskog (21 %), till skillnad mot i Emåns avrinningsområde där det är barrskogen som dominerar närmiljön. Detta är en indikation på att skogen i anslutning till Vätterbäckarna är mer naturlig än skogen i allmänhet i södra Sverige.

Anmärkningsvärt är den höga andelen skyddszoner vid åkermark, 40 % av åkermarken har en skyddszon på 30 meter eller mer. Som jämförelse kan nämnas att i Emåns avrinningsområde har endast 8 % av åkermarken en skyddszon på över 10 meter. De breda skyddszonerna i Vätterbäckarna kan förklaras av att bäckarna rinner i raviner där odling ej är möjligt. Vid kalhyggen är skyddszonerna däremot inte lika betydande, hela 60 % av skyddszonen är 3 meter eller mindre, det vill säga saknar fungerande skyddszon.

738 diken mynnar i Vätterbäckarna, i medel utgör detta 1,4 diken per kilometer vattendrag vilket är ungefär detsamma som i Emån (1,2 diken per kilometer vattendrag).

Vid föreliggande kartering har 469 vandringshinder för fisk dokumenterats vilket är väldigt mycket i förhållande till den karterade längden. 165 stycken är angivna som naturliga. Jämfört med andra områden är andelen naturliga vandringshinder mycket hög i Vätterbäckarna. I till exempel Emån hittades endast 9 vandringshinder som klassats som naturliga. Det är Vätterbäckarnas stora lutning som ger upphov till detta förhållande.

Sammanlagt har 423 skärningar mellan väg och vatten noterats. Medelvärdet för antalet korsande vägar per kilometer vattendrag är 0,9. Den väg som korsar vattendrag oftast är väg 195 med 35 korsningar. Vattendragen som korsar 195:an har höga fiske- och naturvärden och det finns mycket att vinna på att åtgärder sätts in här.

Öring produceras i sammanlagt 60 vattendrag men eftersom bäckarna är små blir produktionen per bäck låg. Den sammanlagda beräknade produktionen uppgår till cirka 24 000 öringsmolt.

Den sammanlagda siffran för antalet öringsmolt som skulle tillkomma om de artificiella vandringshindren nedan första naturliga definitiva hindret åtgärdades i alla bäckar är 23 400 stycken. Den totala siffran på hur många smolt som skulle vinnas om alla vattendrag återställdes från påverkan av rensning och onaturliga vandringshinder är närmare 27 000 smolt det vill säga över en fördubbling av den idag beräknade produktionen.

Kontakt