2005:11 Tjädern i Jönköpings län

Om publikationen

Löpnummer: 2005:11

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2005

Sidantal: 40

Publikationstyp: Rapport

Tjädern är något av en symbolart för de vida barrskogarna. Dessvärre har den minskat mycket på senare år och ett av syftena med denna studie var att utreda utvecklingen för tjäderpopulationen i Jönköpings län.

Det andra syftet var att undersöka om det är möjligt att urskilja tjädergynnsamma marker med hjälp av satellitbilder. Satellitbilders kapacitet har ökat drastiskt på senare och i denna studie når man en upplösning på 25 meter.

Inventeringen av lekande tjäder som gjordes 2003 i Jönköpings län visar att tjädern med cirka 70 % de senaste 30 åren. Det är emellertid troligen en överskattning eftersom lekplatser kan ha flyttats och lekbeteendet förändrats. Dessutom var vädret ogynnsamt under inventeringarna. Minskningen av tjäder antas i första hand bero på mänskliga miljöförändringar, men det är oklart hur mycket en ökande räv- och vildsvinsstam samt storskaliga förändringar påverkar tjäderbeståndet.

Enligt preliminära beräkningar behövs det mellan 75 och 475 kvadratkilometer tjädergynnsamt habitat för att långsiktigt hålla en tjäderpopulation. Det innebär att det krävs mer yta än vad som ryms inom skyddade områden och tjädern är således beroende av generell hänsyn i skogsbruket för att kunna överleva.

Vid analys av lekplatserna och deras omgivningar framkom att sumpskog är den viktigaste miljön för tjäder i Jönköpings län. Få andra markklasser visade på tydliga samband mellan antalet lekande tuppar och mängden areal av en viss markklass. Det visade sig emellertid att lekplatser med fler än 3 tuppar hade betydligt mer av de teoretiskt gynnsamma markklasserna i sin omgivning än vad övriga lekplatser hade och tydliga tendenser till brytpunkter för olika markklasser framkom. Den fjärranalys som använts i denna studie verkar därför kunna fungera för att sortera ut områden som är potentiellt tjädergynnsamma i södra Sverige. Med tanke på att man här inte kunnat skilja på 60-årig skog och äldre skog har barrskogskvaliteten ej kunnat bedömas tillfredsställande och det är därför önskvärt att förbättra detta i framtida studier.

Med de nya kNN-data (satellitdata) och kommande satellitdata är förutsättningarna att via satellitbilder identifiera tjädergynnsamma områden goda och dessutom under ständig förbättring. Vidare analys av satellitdata (inklusive kNN-data) skulle sannolikt leda till identifikation av tjädergynnsamma områden med ännu bättre precision. Tjädergynnsamma områden skulle i så fall kunna fungera som underlag för ökad hänsyn i skogsbruket och för områdesskydd. Kanske kan tjäderns behov som numera är så väl kartlagda fungera som ett av flera underlag för till exempel gröna skogsbruksplaner, certifiering och kanske kan också tjädern fungera som symbolart för den långsiktigt hållbara skogen.

Kontakt