2004:17 Metaller i Anderstorpsån 2002 - tillstånd, trender och transporter

Om publikationen

Löpnummer: 2004:17

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2004

Sidantal: 107

Publikationstyp: Rapport

Fördjupade undersökningar av metallbelastningen i olika delar av Anderstorpsåns vattensystem visar att åtgärder bör prioriteras i fyra delområden. I framför allt Anderstorpsåns nedre delar behövs ytterligare förtätningar av undersökningar för att närmare identifiera källorna till de höga metallhalter som uppmätts.

Inom avrinningsområdet har funnits och finns rikligt med metallindustrier. Utsläpp och deponier i anslutning till dessa har under lång tid påverkat vattenkvaliteten i områdets sjöar och vattendrag. Det är främst förhöjda halter av miljöfarliga metaller som förekommer.

Metallutsläppen från pågående utsläpp har dock minskat betydligt under den senaste 10-årsperioden. Trots detta kvarstår problem med höga metallhalter i vattensystemet. Orsaken till detta är sannolikt förekomst av ett antal förorenade mark- och vattenområden. Åarna undersöks inom ramen för den samordnade recipientkontrollen (SRK) för Nissan. Härutöver finns ett omfattande lokalt datamaterial från såväl Gislaveds som Gnosjö kommuner.

I en tidigare rapport, "Anderstorpsån 1999 - tillstånd och åtgärdsförslag", gjordes en sammanställning av kunskapen om tillståndet i vattendraget. Det kunde konstateras att metallhalterna var höga på flera platser i området och att transporten av metallerna till Hären och Nissan var stor. Kunskap saknades dock från vilka delar av avrinningsområdet som de största mängderna av metallerna kom.

Ett projekt startade 2001 i syfte att kartlägga påverkan av metaller från avrinningsområdets olika delar. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Gislaveds och Gnosjö kommuner samt Länsstyrelsen och har till mål att förbättra vattenkvaliteten i Anderstorpsåns avrinningsområde enligt miljömålen "Levande sjöar och vattendrag" samt "Giftfri miljö". Projektet har finansierats via bidrag från Naturvårdsverkets rambidrag för utredning av förorenade områden kompletterat med kommunala medel.

Projektet innehåller följande delmoment:

-Förtätning av det undersökningsprogram för metaller i vatten som går inom ramen för den samordnade recipientkontrollen. Ett 15-tal provpunkter har lagts ut i huvudfåran och de större biflödena. Syftet har varit att beräkna transporten av metaller från olika delar av vattensystemet och på så sätt ringa in de delområden som har högst metallbelastning. Samtidigt utgör detta material också ett underlag för prioritering av sanering av förorenade områden.
-Undersökning av metaller i vattenmossa, sediment och fisk. Undersökningar i vattenmossa och abborre (lever) ger en bild av det biologiska upptaget av metaller under en längre tidsperiod. Även sediment ger en bild av en längre tids påverkan. Normalt tas prov av ytsedimentet (0-2 centimeter) vilket ungefär motsvarar den senaste 20-årsperioden.
-Undersökning av fiskens hälsa och kondition har på flera platser i vattensystemet.
-Undersökning av metallhalter i dagvatten har i tre olika typer av områden i respektive kommun; industriområde, centrumområde och bostadsområde. Det undersökta industriområdet i Gnosjö är relativt nyetablerat vilket förklarar de låga halter som uppmätts. Området hyser även få misstänkta förorenade områden.
-Inventering och kartläggning av misstänkta förorenade områden. Dessa karteringar resulterade i 74 nya misstänkta förorenade områden och redovisas i särskilda rapporter.

En sammanfattning av resultatet görs i tabell i. Denna visar påverkan i en femgradig skala. Av de undersökta metallerna är påverkan störst för koppar, krom, nickel och i viss mån zink. Den nuvarande påverkan av övriga metaller är mindre, dock finns tecken på tidigare utsläpp i flera av de undersökta sedimenten.

Störst påverkan förekommer i Anderstorpsåns nedre delar samt i Götarpsån-Marieströmsdammen. I Anderstorpsåns nedre delar klassas påverkan för koppar, krom och nickel som mycket stor i vattenfasen. Dessa metaller påträffas även i höga halter i sediment i Nennesholmsdammen. Orsaken till belastningen är oklar och området behöver utredas närmare.

I Götarpsån nedströms Götarpssjön är förutom nämnda metaller även zinkbelastningen mycket stor. Den stora påverkan återspeglar sig även här i undersökta sediment i Marieholmsdammen. Särskilt stor är nickelbelastningen från Götarpsån. Denna påverkan kan även spåras i abborrlever. Orsaken till den stora belastningen är förmodligen två förorenade områden. Åtgärder har påbörjats i dessa områden. Tidigare förekom även en påverkan av arsenik från Töllstorpsån som påträffas framför allt i sediment från Marieholmsdammens östra delar. Nuvarande arsenikbelastning från Töllstorpsån är dock låg.

Från Anderstorpsåns övre delar (Anderstorp - Hären) är belastningen något mindre. Påverkan inom detta område kommer troligtvis från de dagvattenledningar som mynnar i ån.

Inom Töråsbäckens delavrinningsområde är belastningen av koppar och krom stor. Inom området förekommer ett flertal misstänkta förorenade områden. Svarvaretorpasjöns sediment innehåller höga till mycket höga halter av kadmium, koppar, nickel, zink och arsenik. En viss uttransport av koppar förekommer från sjön medan uttransporten av övriga metaller verkar vara låg.

Belastningen av krom och nickel är tydlig från Skaftån. Tidigare var halterna av nickel i vattenmossa mycket stor i ån. Dessa halter har minskat. Dagens belastning härör sig troligen från förorenade områden.

Vattensystemet mellan Marieströmsdammen och Hären har en stor belastning av fr.a nickel men även av koppar, krom och zink. Nickel- och krombelastningen kan orsakas av påverkan på Götarpsån medan ett tillskott av zink och koppar sker inom området. Höga metallhalter av framför allt koppar och nickel finns i Gnosjösjön (Kyrksjön). En förhöjning av dessa metaller samt krom, zink och bly förekommer i abborrlever från sjön.
Vrångebäcken samt Hovmankullebäcken (Rackhultsbäcken) avvattnar delvis Gnosjö tätort med ett flertal misstänkta förorenade områden och dagvattenutsläpp. Förhöjda halter av koppar men även av zink förekommer.

I tre delområden är belastningen lägre än från övriga delar. Dessa är Töllstorpsån, Älgeån och Härens närområde. Halterna av sediment i Hären är visserligen mycket höga fr.a. i den norra delarna (Svanhalsen) Något större utläckage av metaller verkar dock inte förekomma från sjön.

Halterna av metaller i Töllstorpsån är numer låga. Höga halter av arsenik i Marieströmsdammens östra delar tyder dock på att tillförseln tidigare varit stor.

Även i Älgeå är halterna i regel låga. En viss förhöjning av krom och arsenik förekommer. Förhöjningen av arsenikhalterna kan bero på höga humushalter i ån.

Förslag till fortsatt arbete:
Det är mest angeläget att åtgärda områden med pågående hög metallbelastning. I några fall identifieras höga metallhalter i sediment men inte i vatten. Dessa områden har ur efterbehandlingssynpunkt lägre prioritet. De mest angelägna områden att åtgärda är Götarpsåns nedströms Götarpssjön samt Anderstorpsån nedströms Anderstorp. Orsaken till påverkan i det sistnämnda området är inte klargjord. Närmare inventeringar och undersökningar bör genomföras. Även undersökning av misstänkta förorenade områden inom Töråsbäckens och Gnosjöåns delområde bör prioriteras.

Områden med en stor trolig påverkan av dagvatten är Anderstorpsåns övre delar samt Hovmankullebäcken. Inom dessa områden förekommer även ett antal misstänkta förorenade områden. Bidraget av metaller från dessa till dagvattnet bör undersökas. Ett lokalt omhändertagande av dagvatten bör eftersträvas. Kommentar:
Länkar till filer

Kontakt