2002:20 Test av reproducerbareten för metoden "Biotopkartering av vattendrag"

Om publikationen

Löpnummer: 2002:20

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2002

Sidantal: 64

Publikationstyp: Rapport

Länsstyrelsen i Jönköpings län har under flera år utarbetat en metodik som beskriver såväl själva vattendraget som dess strandbiotoper. Biotopkartering av vattendrag syftar framför allt till att beskriva och kvantifiera vattendraget och dess strandbiotoper, vattendragets påverkan/naturlighet, lokalisera och dokumentera vandringshinder samt lokalisera limniska nyckelbiotoper. Biotopkarteringsmetodiken, som också vidareutvecklats för att kunna användas till kartering av sjöstränder, har inte tidigare testats vad gäller dess reproducerbarhet. Därför fick Länsstyrelsen i Jönköpings län i uppdrag att under 2001 utföra ett test av biotopkarteringsmetodikens reproducerbarhet. Målet med testet var att få ett mått på metodens reproducerbarhet samt ge förslag på förändring av metoden utifrån resultatet. Totalt sett karterades delar av åtta vattendrag som tillsammans utgjorde en sammanlagd sträcka av ca 3 mil under sommaren 2001.

Det fanns stora skillnader mellan karterarna, både när det gäller närmiljö och vattenbiotop. De största skillnaderna mellan karterare uppstår på grund av slumpmässiga avvikelser i bedömningarna. Även systematiska avvikelser, d.v.s. att en karterare alltid sätter en klass högre eller lägre än de andra karterarna, förekommer men inte i lika stor omfattning som de slumpmässiga avvikelserna. De största skillnaderna mellan närmiljökarterarna förekom vid bedömning av skyddszoner vid skogs- och artificiell mark, skuggning samt vissa skogsklasser. De variabler som däremot fick bättre samstämmighet var bl a bedömningen av vattennära zon. De största skillnaderna mellan vattenbiotopkarterarna fanns bl a vid bedömningen av olika fraktionsstorlekar och ståndplatser för öring. De variabler som däremot fick bättre samstämmighet var bl a bedömningen av vattendragens medelbredd och vissa strömförhållanden.

Svårighet att bedöma vissa parametrar kan till stor del åtgärdas på olika sätt. Det är t ex mycket viktigt att alla som ska utföra en kartering har gått en fullständig biotopkarteringsutbildning. En annan mycket viktig åtgärd för att minska bedömningsskillnader är att man både innan och under en kartering utför kalibrering av karterarna för att rätta till eventuella bedömningsfel. Slutligen skulle en förbättring av metodikens manual behövas för att förtydliga vissa parametrar som visat sig vara svårbedömda.

Testet har visat att det inte är möjligt att utvärdera en reproducerbarhet genom att testa hela metoden på en gång. Man bör dela upp metodiken och testa metodiken del för del. Trots att metoden inte i nuvarande form har vissa brister som miljöövervakningsmetod för att mäta förändringar i och längs ett vattendrag får man inte glömma bort dess stora förtjänster vid t ex fiskevård, biotoprestaurering etc. Biotopkarteringar ger ett mycket bra underlagsmaterial som man har stor nytta av inom en rad olika verksamheter.

Kontakt

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Besöksadress: Hamngatan 4, Jönköping