2001:36 Riksinventering 2000

Om publikationen

Löpnummer: 2001:36

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101:9425

Publiceringsår: 2001

Sidantal: 48

Publikationstyp: Rapport

Hösten 2000 genomfördes en landsomfattande inventering av vattenkvaliteten i cirka 3000 sjöar och 600 vattendrag. Liknande inventeringar har skett i Sverige 1972, 1985, 1990 och 1995. Totalt omfattades 174 provtagningar i 145 sjöar och 29 vattendrag inom Jönköpings län under hösten 2000 och vintern 2001. Lokalerna är delvis slumpvis urvalda och ger en överblick av tillståndet i länets ytvatten. Vattenkemiska parametrar (pH, alkalinitet, ledningsförmåga, dominerande joner, totalt organiskt material och näringsämnen) analyserades i samtliga sjöar och vattendrag medan metaller analyserades i 31 sjöar.

Syftet med riksinventeringen är att ge en överblick av det samlade beståndet av svenska sjöar och vattendrag samt dess påverkan av försurning, övergödning och förekomst av metaller. I ett regionalt perspektiv kan undersökningsresultaten även användas som referens för andra undersökningar samt för att karakterisera olika sjö- och vattendragspopulationer.

Resultaten har utvärderats enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999). Även resultaten från tidigare inventeringar har bedömts enligt de nyaste bedömningsgrunderna för att kunna jämföra värden och se utvecklingen genom åren.

pH-värdet är nära neutralt vid 36,8 % av lokalerna (klass 1), 31,6 % av lokalerna har svagt surt vatten (klass 2) och 17,3 % måttligt surt vatten (klass 3). 14,3 % eller 25 lokaler har halter som svarar mot surt eller mycket surt vatten (klass 4 och 5). Av dessa 25 lokaler är 8 kalkade, 4 indirekt påverkade av kalkning och 13 opåverkade av kalkning. Jämfört med tidigare inventeringar märks en förbättring från åren 1985 och 1990 medan andelen ytvatten med pH i klass 1 och 2 har minskat jämfört med riksinventeringen 1995. Detta kan bero på den höga nederbördsmängden under provtagningen 2000.

Alkaliniteten är mycket god på 51,1 % av lokalerna (klass 1), 35,1 % av lokalerna har god buffertkapacitet (klass 2) och 6,9 % svag buffertkapacitet (klass 3). 6,9 % eller 12 lokaler har halter som svarar mot mycket svag eller ingen buffertkapacitet (klass 4 och 5). Av dessa 12 lokaler är alla opåverkade av kalkning. Jämfört med tidigare inventeringar märks en förbättring från åren 1985 och 1990 medan andelen ytvatten med alkalinitet i klass 1 och 2 inte har ändrats jämfört med riksinventeringen 1995.

Ledningsförmågan visar på en svag minskning vid riksinventeringen 2000 jämfört med resultaten från åren före. Detta kan bero på den stora nederbördsmängden under provtagningsperioden år 2000.

Kalciumhalten visar även den en lägre nivå 2000 jämfört med 1995. Troligen beroende på den höga nederbördsmängden under provtagningsperioden 2000. Magnesiumhalten visar endast på marginell skillnad mellan de 3 inventeringsåren liksom natrium- och kaliumhalten.

Sulfathalten visar på en minskning 2000 jämfört med åren 1985 och 1995, troligtvis beroende på mindre atmosfärisk nedfall av svavel. Kloridhalten visar på en minskning år 2000 jämfört med de föregående åren.

Totalkvävehalten är låg på 10,3 % av lokalerna (klass 1) medan merparten 60,3 % har måttligt höga halter (klass 2). 24,8 % av lokalerna har höga halter (klass 3) medan 4,6 % har mycket höga halter (klass 4). Jämfört med resultaten från tidigare inventeringar märks en förbättring från åren 1990 och 1995 med flera ytvatten i klass 1 och 2.

Totalfosforhalten är låg på 44,8 % av lokalerna (klass 1), 40,8 % av lokalerna har måttligt höga halter (klass 2) och 12,1 % höga halter (klass 3). 2,3 % av lokalerna har halter som svarar mot mycket höga till extremt höga halter (klass 4 och 5). Jämfört med inventeringar 1990 och 1995 har det inte skett större förändringar medan totalfosforhalterna har minskat jämfört med den första riksinventeringen 1972.

TOC-halten är generellt hög med 62,1 % av lokalerna i klass 4 och 5. Endast 0,6 % av lokalerna hade mycket låga halter (klass 1) och 12,6 % låga halter (klass 2). Jämfört med inventeringar 1972, 1990 och 1995 har det skett en ökning av TOC-halterna. Detta kan bero att hösten 2000 var nederbördsrik och mera organiskt material transporteras då till ytvattnen med tillrinnande vatten.

Vattenfärg visar generellt på betydligt till starkt färgat vatten med 79,3 % av lokalerna i klass 4 och 5. Ingen av lokalerna hade en absorbans som svarar mot klass 1, obetydligt färgat vatten. 5,2 % finns inom klass 2, svagt färgat vatten. Jämfört med tidigare inventeringar har det skett en ökning av vattenfärgen. Detta kan bero på att hösten 2000 var mycket nederbördsrik och mera färgämnen, humus och organiskt material, transporteras till ytvattnen med tillrinnande vatten

Järn-, mangan- och aluminiumhalterna har inte nämnvärt ändrats från riksinventeringen 1990 fram tills riksinventeringen 2000.

Tungmetallerna, arsenik, kadmium, krom, koppar, nickel, bly och zink, är generellt mycket låga (klass 1) till låga (klass 2). En lokal (Hökasjön) visar dock på höga kopparhalter och måttligt höga nickelhalter. Hökasjön ligger nedströms ett gruvområde med slagghögar. Även bly har halter som motsvarar måttligt höga halter (klass 3) på 3 lokaler, Sjöbogöl och Kalvasjön inom Lagans avrinningsområde och Tranebosjön inom Motalaströms avrinningsområde.

Både kadmium-, krom-, koppar-, nickel-, bly- och zinkhalterna visar på en ökning jämfört med resultaten från inventeringen 1995. I och med tungmetaller ofta finns i föreningar med organiskt material och humusämnen och även ofta har pH-beroende löslighet, kan ökningen i tungmetallhalterna förklaras med den höga nederbördsmängden, höga grundvattennivå, höga TOC-halter och färgtal under hösten 2000. Endast arsenikhalterna visar inte på någon skillnad mellan riksinventeringarna 2000 och 1995.

Kontakt

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Besöksadress: Hamngatan 4, Jönköping