2001:13 Tidsserievattendrag i Jönköpings län

Om publikationen

Löpnummer: 2001:13

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2001

Sidantal: 44

Publikationstyp: Rapport

Rapporten Tidsserievattendrag i Jönköpings län är den första samlade utvärdering av vattenkemiska förhållande på 26 vattendragsträckor i 23 tidsserievattendrag i länet som har undersökts under ett antal år. Tidsserievattendragen, som i regel inte är kalkningspåverkade, finns spridda inom hela länet och är belägen inom de större avrinningsområden, Emån, Lagan, Nissan och Motalaström. Syftet med utvärderingen är att värdera tidstrenderna och tillståndsbedöma de vattenkemiska förhållandena. Även tillståndsbedömning av bottenfauna och fisk ingår.

.pH är nära neutralt till svagt surt på 20 av vattendragsträckorna, 2 har måttligt surt vatten; Helgaboån och Kvarnaboån medan 4 är starkt försurade; Markåsbäcken, Rålsmossebäcken och Stenbäcken alla inom Lagans och Nissans avrinningsområden samt Planabäcken inom Emåns avrinningsområde. pH visar inte på någon signifikant ändring över tiden i de flesta vattendragsträckor. Signifikant ökande pH finns dock på 6 vattendragsträckor; Gnyltån (Emån), Kallebäcken, Knipån, Kvarnaboån, Lillån och Noån medan 2 vattendragsträckor visar på minskande pH-värde; Rålsmossebäcken och Svedån.

  • Alkaliniteten är mycket god till god på 21 av vattendragsträckorna medan en station har måttlig alkalinitet; Kvarnaboån och 4 vattendragsträckor har ingen eller obetydlig alkalinitet; Markåsbäcken, Rålsmossebäcken och Stenbäcken alla inom Lagans och Nissans avrinningsområden samt Planabäcken inom Emåns avrinningsområde. Alkaliniteten visar på de flesta vattendragsträckor inte på signifikanta ändringar över tiden, men 6 stationer har haft ökande alkalinitet; Gnyltån (Lagan), Knipån, Kvarnaboån, Lillån, Noån och Sällevadsån medan 3 har haft minskande alkalinitet; Granshultasjöbäcken, Lanån och Svedån.
  • Vattenfärgen är generellt hög i tidsserievattendragen. 4 vattendragsträckor har måttligt färgat vatten, 11 har betydligt färgat vatten medan 6 har starkt färgat vatten; Gagnån, Hästgångsån, Knipån, Mölarpsån, Sällevadsån och Västerån. De flesta vattendragsträckor har haft signifikant ökande vattenfärg under de undersökta perioderna och inga visar på minskande halter. Den ökande vattenfärgen beror troligen på ökad tillförsel från tillrinningsområdet på grund av hög nederbörd och högre grundvattennivå under slutet av 1990-talet.
  • Halten av organiskt material är generellt hög i tidsserievattendragen. 3 vattendragsträckor har låga halter; Gnyltån (Lagan), Kallebäcken och Silverån, 13 har måttligt höga till höga halter medan 9 vattendragsträckor har mycket höga halter; Gagnån, Granshultasjöbäcken, Helgaboån, Kvarnaboån, Markåsbäcken, Planabäcken, Rålsmossebäcken, Stenbäcken och Västerån. De flesta vattendragsträckor har haft signifikant ökande halter av organiskt material under de undersökta perioderna medan 3 stationer har haft minskande halter; Gnyltån (Lagan), Lillån och Planabäcken. De ökande halter av organiskt material beror troligen, som för vattenfärg, på ökad tillförsel från tillrinningsområdet.
  • Halterna av näringsämnen totalfosfor och totalkväve är generellt låga i tidsserievattendragen. Totalfosfor har mycket låga till låga halter på alla utom en vattendragsträcka som har måttligt höga halter; Planabäcken. Totalfosforhalten har i de flesta vattendrag inte ändrat sig över tiden men 5 vattendragsträckor visar på signifikant minskande halter; Knipån, Markåsbäcken, Noån, Stenbäcken och Svedån. Halterna av totalkväve är på 15 vattendragsträckor mycket låga till låga medan 9 stationer har måttliga höga halter och en vattendragsträcka har höga halter; Kallebäcken. Utvecklingen över tid visar på 5 vattendragsträckor med minskande halter; Gnyltån (Lagan), Markåsbäcken, Planabäcken, Rålsmossebäcken och Silverån och 5 vattendragsträckor med ökande halter; Gagnån, Lagan, Lanån, Noån och Svedån.
  • Utveckling över tid av ledningsförmåga visar inte på några generella ändringar. Ledningsförmågan har ökat på 3 vattendragsträckor; Gagnån, Lagan och Noån och minskat på 7; Hästgångsån, Kvarnaboån, Lanån, Silverån, Stenbäcken, Svedån och Sällevadsån medan de resterande vattendrag inte visar på ändringar.
  • De positiva jonerna kalcium, magnesium, natrium och kalium visar inte på några generella trender över tiden. Kalciumhalten har ökat på 4 vattendragsträckor; Gagnån, Knipån, Kvarnabpån och Lillån medan den har minskat på 2; Markåsbäcken och Svedån, vilket generellt samstämmer med ändringarna i pH och alkalinitet. Magnesium däremot, har haft minskande halter på 9 vattendragsträckor och ökande halter på en station; Lillån. Natriumhalten ökar på 7 vattendragsträckor och minskat på 2 stationer; Hästgångsån och Rålsmossebäcken. Kaliumhalten har generellt inte ändrat sig över tiden, 2 vattendragsträckor visar på signifikant minskande halter; Hästgångsån och Svedån.
  • Av de negativa jonerna uppvisar sulfat minskande halter på 9 vattendragsträckor, minskat nedfall av SO42- kan vara en orsak, och ökande halter på 3; Bordsjöbäcken, Helgaboån och Lillån. Klorid har ökande halter på 3 vattendragsträckor av vilka 2 även har haft ökande natriumhalter; Gagnån och Svedån . En ökad influens av hav och/eller vägsaltning kan vara orsak.
  • Bottenfaunan i tidsserievattendragen visar generellt på en obetydlig påverkan av organiskt förorening och har hög till måttlig hög diversitet. Försurningspåverkan är obetydlig eller liten i alla utom ett tidsserievattendrag där det finns en stark påverkan av försurning på bottenfaunan; Markåsbäcken.
  • Elfiske i tidsserievattendragen visar att det generellt finns ett högt antal fiskarter och en måttlig hög biomassa. 3 vattendragsträckor visar dock på ett lågt antal fiskarter; Kallebäcken, Kvarnaboån och Svedån och ett vattendrag på en mycket låg biomassa; Lanån.

Kontakt

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Besöksadress: Hamngatan 4, Jönköping