2000:52 Test av System Aqua

Om publikationen

Löpnummer: 2000:52

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 2000

Sidantal: 155

Publikationstyp: Rapport

Länsstyrelsen i Jönköping har, tillsammans med länsstyrelsen i Västernorrland och Skåne, genomfört ett test av den nya versionen av System Aqua under hösten 2000. System Aqua har utarbetats som en standardiserad metod för att karakterisera och naturvärdesbedöma sjöar och vattendrag och deras avrinningsområden. Testet har utförts på den nya versionen, 2000-04-07, som är en bearbetad version av den första System Aqua som utkom 1996. Länsstyrelsen i Jönköpings län fick uppdraget att studera hur väl den reviderade System Aqua fungerar som en handledning till karakterisering och naturvärdesbedömning av vattendrag. I testet ingick sammanlagt 30 vattendrag i Jönköpings län. Den första delen av föreliggande rapport är en material- och metodbeskrivning som syftar till att beskriva hur materialet är framtaget när den ordinarie metodiken frångåtts, där metodiken krävt många olika steg i arbetet, eller där vissa avvägningar har gjorts. En viktig del i detta test har varit att ge synpunkter på hur arbetet med den nya versionen upplevts. Den andra delen av rapporten är således en beskrivning av vad som har varit svårt att arbeta med, vilka problem som uppstått och förslag till förbättringar för varje delmoment. Slutligen presenteras resultatet från de 30 utvalda vattendragen.

Sammanfattningsvis anser vi att System Aqua totalt sett fungerar mycket bra. En del smärre justeringar måste dock till om System Aqua ska fungera fullt ut. En del av de modifikationer vi föreslagit har varit nödvändiga för att erhålla en rimlig regional spridning. En stor del av dessa förslagen är resultatet av arbetet med Projekt Höglandsvatten. Projektet har syftat till att naturvärdesbedöma 109 vattendrag, belägna på Sydsvenska höglandet, med System Aqua som bedömningsverktyg. Närmre beskrivning finns i rapporterna för Projekt Höglandsvatten, meddelande 2000:55, 56 och 57. Det är möjligt att dessa ändringar inte alltid är motiverade i ett nationellt perspektiv.

Nedan följer en kort sammanfattning av de viktigaste synpunkterna vi har på nuvarande version av System Aqua:

  • ”Påverkan på flödet” (N2) bör grundas på hur stor del av objektet som verkligen påverkas då det inte anges var i vattendraget dammen ligger eller hur många dammar som finns. Denna parameter är mycket viktig, men tidsaspekten vid framtagande av dataunderlag bör vägas in. Det krävs expertkunskap och mycket arbete för att få fram relevant data.
  • Endast de större dikena resp. vattenuttagen bör ingå i bedömningen av ”Påverkan på flödet”.
  • Ett ställningstagande bör göras om det är någon mening med att använda de nuvarande Bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999) när det gäller fisk och bottenfauna i vattendrag för värdering av ”Förändring av växt- och djursamhällen (N4). Bedömnningsgrunderna är nu utformade så att nästan alla vattendrag får bedömningen ingen eller liten avvikelse.
  • Vi har föreslagit ett annat system för bedömning av enskilda arters förekomst. Grundtanken är att se till artens ekologiska funktion i ekosystemet. Detta gör att t ex förekomst av signalkräfta inte alltid innebär att vattendraget hamnar i poängklass 3. Det bör poängteras att denna synpunkt är av regionalt intresse och kanske inte är helt motiverad i ett nationellt perspektiv.
  • Bedömningsgrunderna bör omarbetas för att kunna tillämpas vi värdering av NA2, N4 och N5.
  • Enligt nuvarande version av System Aqua ska de rödlistade arter som är markerade med ett l (som i limnisk) ska bedömas. Detta är inte riktigt bra då v i rödlistan avser såväl arter knutna till våtmark som sötvattenstränder, vilka ju är två väsentliga naturmiljöer i anslutning till vattendragen.
  • Det bör inte vara obligatoriskt att både elfiske- och bottenfaunaprovtagning genomförts för att kunna bedöma rariteten i ett objekt. (Man kan däremot visa vilka provtagningar som utförts).
  • Bedömningsskalan för fisk ligger för lågt vid bedömningen av artrikedomen. Finns det en sjö i systemet ökar antalet fiskarter snabbt upp till 5 st, vilket direkt ger indikatorvärde 5.
  • Samma bedömning av fragmenteringsgraden i avrinningsområdet bör även göras på objektsnivå. Vi har föreslagit en modifierad värderingsskala för bedömningen av objektets grad av fragmentering, som förslagsvis skulle kunna benämnas N6.
  • Färgläggning av cirklarna och tillhörande text i cirklarna måste göras för hand (digitalt) för varje vattendrag. Detta är mycket tidsödande, redan vid endast 30 vattendrag. Därför bör det finnas någon typ av automatik mellan resultat och diagrammen.
  • Skalorna för System Aqua och Bedömningsgrunderna bör synkroniseras för att undvika feltolkningar och förvirring.
  • För at undvika missförstånd bör ”>”-tecken användas i tabellerna, inte bara för klasserna 0 och 5. När det gäller arter kan det faktiska antalet användas.
  • Speciella förhållanden bör lyftas upp på ett högre plan.
  • Vi föreslår en ny slutlig bedömning där vattendragen bedöms ha mycket högt naturvärde, högt naturvärde, måttligt naturvärde, lågt naturvärde eller mycket lågt naturvärde.

Kontakt

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Besöksadress: Hamngatan 4, Jönköping