2000:35 Miljöövervakning av landlevande mollusker i skyddade områden i Jönköpings län 1999

Om publikationen

Löpnummer:
2000:35
Diarienummer:
Inget värde angivet
ISBN/ISSN-nr:
1101-9425
Publiceringsår:
2000
Sidantal:
42
Publikationstyp:
Rapport

Som en inledning till miljöövervakning av landlevande mollusker i Jönköpings län inventerades i september 1999 elva lokaler, samtliga belägna i befintliga eller föreslagna naturreservat. Fyra av lokalerna sammanfaller med inventeringspunkter från Göteborgs Naturhistoriska Museums markfaunainventering vilka kan användas som referenser. På två lokaler finns en respektive tre närliggande markfaunalokaler, medan de resterande fyra lokalerna inte har någon närliggande referenspunkt med äldre data.
Två rödlistade arter observerades under arbetet. Större barksnäcka Ena montana, vilken i landet endast förekommer i östra Vätterbranten, observerades på en lokal. Större barksnäckan klassas som sårbar, VU. Skogsgrynsnäcka Vertigo ronnebyensis återfanns på en lokal och finns tidigare uppgiven från ytterligare en av de lokaler där provytor lagts ut, dock utan att återfinnas vid årets undersökning. Skogsgrynsnäckan klassas som missgynnad, NT (från och med 2000, den var inte tidigare klassad i rödlistan). En tredje rödlistad art kalkkärrsgrynsnäcka Vertigo geyeri finns uppgiven från en av lokalerna, men kunde inte återfinnas i årets sållprov. Kalkkärrsgrynsnäckan klassas som missgynnad (från och med 2000 nedflyttad från att tidigare ha klassats som sällsynt), men har ett vidare intresse i och med att den finns listad i habitatdirektivet.
Kemiska analyser har gjorts av markförnan. Regressionsanalyser mellan markkemi och inventeringsdata ger motsägelsefulla resultat gällande korrelationen mellan antal levande arter i sållprov respektive antal levande individ per liter törna å ena sidan och markförnans pH, basmättnad och innehåll av kalcium-joner å den andra. Detta kan tolkas som så att det är till stor del andra faktorer än de markkemiska som styr parametern artantal för landsnäckorna på flera av dessa lokaler. Dessa andra faktorer kan vara exempelvis trampstörningar, historik i form av ändrade hävdförhållanden osv. Parametern individantal däremot uppvisar ett positivt linjärt samband med de markkemiska faktorerna.
De värden som föreligger skall främst ses som utgångspunkt för bedömning av förändringar vid uppföljande övervakningsarbete.

Kontakt