1998:32 Kompletterande test av System Aqua

Om publikationen

Löpnummer: 1998:32

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 1998

Sidantal: 81

Publikationstyp: Rapport

System Aqua är ett nytt instrument för karakterisering och värdering av sjöar och/eller vattendrag (Naturvårdsverket, 1996). Vattendragsdelen i System Aqua testades, under 1996 och 1997, i den del av Nissans vattensystem som är beläget i Jönköpings län (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1997:40). Vid testet konstaterades att nästan alla indikatorer inom kriterierna Strukturell mängformighet och Naturlighet i objekten samt indikatorn fragmenteringsgrad i avrinningsområdet inte kunde bedömas enbart med hjälp av det underlag (bl.a. flygbilder) som System Aqua föreslagit.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har under de senaste åren utvecklat en metodik för biotopinventeringar av vattendrag (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1997:25). Metodiken har dessutom anpassats till System Aqua i de senare versionerna. Under arbetets gång har totalt 44 mil av vattendragen i Nissan inventerats. Det beslutades därför att ett kompletterande test av de ovan nämnda indikatorerna skulle utföras och baseras på biotopinventeringsmaterialet i Nissan.

Målet med föreliggande rapport är således att komplettera testet av System Aqua (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1997:40) samt att utvärdera biotopinventeringsmaterialets lämplighet som underlag till System Aqua. Testerna av System Aqua har bekostats av Länsstyrelsen i Jönköpings län och Naturvårdsverket.
Vid bedömningarna av indikatorerna har hänsyn endast tagits till objektens huvudfåror. Totalt har 35 mil av objektens huvudfåror inventerats under åren 1993 till och med 1996. Det stora materialet har varit svårbearbetat i vissa delar, beroende på att olika versioner av biotopinventeringsmetodiken har använts.

Av de 33 objekten i Nissan har 28 vattendragsobjekt biotopinventerats helt eller delvis. Av dessa har 12 objekt inventerats enligt den senaste biotopinventeringsmetodiken och 14 objekt enligt en äldre version. Nissan/mellan har inventerats enligt den nya versionen i en del av objektet och den äldre versionen i den andra delen. Radan har inventerats i sin nedersta del enligt en senare metodik och dessutom inventerats helt med en av de första versionerna. Objekten Anderstorpaån/övre, Källerydsån, Kattån/Lillån, Grissleån/Sågån och Älgån har inte biotopinventerats.

Biotopinventeringsmaterialet (senaste versionen) visade sig vara ett utmärkt underlag. Samtliga indikatorer (som nämnts ovan) kunde bedömas. Förutom förekomst medger materialet att procentuella andelar och längdviktning kan berälmas. Dessutom medger täckningsgrader och graderingar att informationen kan sållas. Underlaget ger en relativt objektiv bedömning av objekten. Bearbetning och bedömning kan utföras på ett likartat sätt av olika användare, om en standardiserad databas används. Vissa delar i biotopinventeringen bör dock förbättras, bland annat för att underlätta uttag av vissa uppgifter. Förslag till förbättringar har lämnats i rapporten.

Det är viktigt att en större del av objektet är inventerad för att en bedömning ska tillåtas. Antingen anges hur stor andel av objektet som är biotopinventerat eller så begränsas objektet till den inventerade delen. Förslagsvis bör >50% av vattendragslängden vara inventerad. Alltför många luckor f'ar inte förekomma i materialet. Ingen bedömning bör ske om förslagsvis >50% av den inventerade objektlängden ej noterats/graderats. Kartunderlag och mätinstrument har betydelse för noggrannheten i mätningarna och därmed bedömningarna. Därför bör mätningarna helst göras samtidigt på ett gemensamt kartunderlag och med en bra planimeter eller via digitalisering.
En sammanfattning av de viktigaste resultaten för indikatorn fragmenteringsgrad och kriterierna Strukturell mångformighet och Naturlighet återges nedan och återfinns dessutom efter varje kapitel.

Det förefaller som om kriteriet Strukturell mångformighet endast fungerar för att karakterisera och inte att naturvärdesbedöma objekten Slutbedömningen av Strukturell mångformighet i objektet utgörs av medelvärdet av de ingående indikatorerna. Den modifierade slutbedömningen enligt denna rapport fungerar bra och föreslås för bedömning av kriteriet. Samtliga indikatorer har modifierats jämfört med System Aqua (Naturvårdsverket, 1996).

Syftet med slutbedömningen av kriteriet Naturlighet bör klargöras. Om syftet är att framhålla vilken indikator som är sämst i vattendragsobjektet bör lägsta värdet av de ingående indikatorerna användas. Är syftet att värdera/ranka vattendragsobjektet bör ett medelvärde av de ingående indikatorerna användas vid slutbedömningen. Medelvärdet av de ingående indikatorerna föreslås som slutbedömning av kriteriet. Den modifierade slutbedömningen enligt denna rapport föreslås, samtliga indikatorer har modifierats jämfört med System Aqua (Naturvårdsverket, 1996). De modifierade slutbedömningama av de båda kriterierna fungerar således bra och spridningen av bedömningarna är god.

Ett längdberoende förekommer vid bedömningarna av kriterierna Strukturell mångformighet och Naturlighet liksom de ingående kriterierna. Objekten eller den inventerade sträckan bör därför inte vara kortare än 5 km. Det är svårt att fastslå hur långa sträckorna bör vara utifrån Nissanmaterialet, eftersom endast få längre objekt förekommer.

Förhoppningsvis kommer arbetet, med att utveckla och förbättra System Aqua till ett fungerande bedömningsinstrument, att gå vidare. Lämpligen bör en arbetsgrupp tillsättas, med experter inom de områden som berörs av System Aqua. I dagsläget finns det ett gediget material att arbeta vidare med. Inte enbart de båda testerna i Nissan utan även övriga projekt och utvärderingar inom specialprojektområdet "System Aqua", 1997 och slutligen förslaget till manual för System Aqua. 

Kontakt

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Besöksadress: Hamngatan 4, Jönköping