1996:06 Vandringshinder och Biotoper i Lagans vattensystem

Om publikationen

Löpnummer: 1996:06

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 1996

Sidantal:

Publikationstyp: Rapport

Rapporten omfattar en sammanställning och utvärdering av resultat från inventering av
vandringshinder och biotoper i Lagans vattensystem inom Jönköpings län. Inventeringen genomfördes i olika omgångar mellan oktober 1993 och november 1995. Vid arbetet har 246 vandringshinder dokumenterats och över 20 mil vattendrag inventerats med avseende på
biotopstruktur.
Inventeringen har utförts i två ambitionsnivåer:
1) Utvalda vattendrag har inventerats i sin helhet i fält via fotvandring. Metodiken som använts vid denna typ av inventering har tagis fram på Länsstyrelsen i Jönköpings län och innefattar en dokumentering av biotoper och vandringshinder i vattendraget samt markanvändning
i strandzonen. Med denna metodik är det möjligt att kvantifiera vattendragets och strändernas biotopstruktur samt biotopernas (vattendragets) grad av påverkan.
2) I övriga vattendrag har potentiella vandringshinder lokaliserats via studier av befintligt material. De noterade platserna har sedan besökts i fält varvid hindren dokumenterats.

RESULTAT
Resultatet presenteras dels för hela Lagans vattenområde inom Jönköpings län och dels för 23 delavrinningsområden. I 0 delavrinningsområden har inventerats enligt nivå 1 och resterande 13 enligt nivå 2.
Vandringshinder i Lagan (samtliga 23 delavrinningsområden):
⇒ 246 vandringshinder har dokumenterats. 204 st har bedömts definitiva ( ej passerbara vid något tillfälle) för mört och 142 st definitiva för öring.
⇒ Flertalet av hindren, ca 75 %, är artificiella (skapade av människan), där dammar med
olika användning dominerar.
⇒ Av de dammar som påträffats vid denna inventering har idag större delen, 101 st, ca 64 %, ingen egentlig användning.
⇒ 3 9 vattenkraftverk som är i drift har påträffats, flertalet i de större vattendragen. Andra former av användning ärt ex tröskel för sjöyta, kulvert, fiskodling, ålkista, såg och kvarn.
⇒ Utav de inventerade vattendragens totala fallhöjd finns 23 % inom de artificiella vandringshindren. Andelen utnyttjad fallhöjd är högst i de större vattendragen.
⇒ Fragmenteringsgraden (se metodik) inom de inventerade delavrinningsområdena är 1
genomsnitt 4 7 %, vilket är en måttligt hög siffra.
Biotoper i Lagan (10 delavrinningsområden har inventerats):
⇒ De inventerade vattendragen är tämligen små med en medelbredd (exkl dammar och sjöar) på 4,0 m. Den genomsnittliga lutningen är 4,5 %0.2
⇒ 73 % av vattendragens längd utgörs av lugnflytande partier och 21 % av typiska
strömsträckor. 6 % är svagt strömmande (se även fig I).
⇒ 7 % av vattendragens längd utgörs av dammar och 18 % är påverkade av rensning/rätning.
⇒ Sett till vattendragens yta utgörs 11 % av potentiellt tämligen bra till mycket bra
reproduktionsområden för öring och 73 % av ej möjligt reproduktionsområde. Av de
områden som bedömts ej möjliga för öring utgör dammar en stor andel (74 %).
⇒ Närmiljön utefter vattendragen domineras i fallande ordning av barrskog (1,5), våtmark (1,1), blandskog (1,0), äng/hed (0,5), åker (0,4), lövskog (0,2), kalhygge (0,2), artificiell markanvändning (0,2). Inom parentes anges det längdviktade medelvärdet som ger en bild av markslagens inbördes relation. Här kan noteras att inslaget av lövträd är mycket lågt.
⇒ Strandvegetationens skuggande funktion erhåller ett längdviktat medelvärde på 1,3 i en skala 0 - 3, vilket visar att skuggningen inte är optimal.

Kontakt