1995:20 Bottenfauna i Jönköpings län 1994

Om publikationen

Löpnummer: 1995:20

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår:

Sidantal: 256

Publikationstyp: Rapport

Medins Sjö- och Åbiologi AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län undersökt
bottenfaunan på 70 lokaler i länets vattendrag. Undersökningarna ingår i tre olika huvudprojekt,
länets miljöövervakning, jordbrukets recipientkontroll och kontrollen av försurning och kalkning. Utifrån bottenfaunans sammansättning har bedömningar av försuruingspåverkan, påverkan av näringsämnen/organiskt material och naturvärden gjorts vid varje lokal. De genomförda undersökningarna tjänar också som referenser till framtida undersökningar
vilket gör det möjligt att mäta förändringar i vattendragens miljö.
Provtagningen har om det varit möjligt genomförts i en strömmande del av vattendraget med en stenig botten. Den använda metodiken, SIS 02 81 91, innebar i korthet att bottendjur samlades in i en håv med maskstorleken 0,5 x 0,5 mm från en yta på 0,25 m2• Den vidare analysen med utsortering och identifiering av djuren har sedan skett på laboratorium.

Bland de undersökta lokalerna var medelantalet arter/taxa 33 och den genomsnittliga
individtätheten var ca 1150 individer per kvadratmeter. Bägge värdena är något förhöjda jämfört med andra undersökningar i Götaland och Svealand där medelvärdena är 29 arter/taxa respektive ca 800 individer per kvadratmeter. Högst antal arter/taxa hittades i Noån (lokal 6) och Vrangsjöbäcken (lokal 8), med 54 respektive 51 olika arter/taxa.

De bedömningar som gjorts av försurningspåverkan, påverkan av näringsämnen/organiskt material och av naturvärden redovisas översiktligt i tabellen och i kartorna nedan. Resultaten redovisas mer ingående i resultatdelen av rapporten. Där diskuteras och motiveras bedömningarna för varje lokal var för sig. I den efterföljande syntesen jämförs lokalerna med varandra. Här redovisas också resultaten i sammanfattande tabeller och figurer.

Av de undersökta lokalerna bedömdes 46 som ej eller obetydligt påverkade av försurning. Av dessa är 21 lokaler kontroller efter kalkning. Det stora
flertalet av dessa skulle med säkerhet vara kraftigt påverkade om inte kalkning hade skett. Tretton lokaler bedömdes som betydligt påverkade av försurning. Av dessa är nio kalkade. I dessa fall har alltså inte faunan återhämtat sig fullt ut, även om kalkningen haft positiva effekter i de flesta fall. Totalt 11 lokaler bedömdes som starkt eller mycket starkt påverkade. Av dessa är sju kontroller efter kalkning vilket innebär att faunan uppvisar mer eller mindre kraftiga försurningsskador i vattendragen trots kalkningen.
Av samtliga undersökta lokaler bedömdes endast två vara betydligt påverkade av näringsämnen/organisk belastning (se tabell och karta nedan). De bägge vattendragen, Grimmavadet (lokal 45) och Hokaån (lokal 46), har en relativt hög näringstillgång jämfört med övriga lokaler i undersökningen. Påverkan är inte särskilt stark i något av vattendragen och bedömningen gränsar till opåverkade förhållanden. Två lokaler ingår i jordbrukets recipient - kontroll. Bägge ligger i Lyckåsbäcken (lokal 12 och 13). Lokal 13 är här en referens som ligger uppströms jordbruksmarkerna. Vid lokal 12 har bäcken en relativt hög näringsrikedom och därmed en hög biologisk produktion men bedömningen är, liksom vid referenslokalen, ingen eller obetydlig påverkan.
I de undersökta vattendragen gjordes även en naturvärdesbedömning Denna grundas främst på artrikedom och på förekomst av sällsynta eller hotade arter
(Rödlistan, Databanken för hotade arter). Tre vattendrag bedömdes ha mycket höga
naturvärden. Noån (lokal 6) har ett mycket högt artantal och en mycket hög diversitet.
Dessutom förekommer flera sällsynta och två rödlistade och hänsynskrävande arter i ån. I Vrangsjöbäcken (lokal 8) som också har ett mycket högt artantal hittades en i södra Sverige mycket sällsynt dagslända. I Lyckåsbäcken (lokal 12) förekommer en rödlistad och hänsynskrävande nattslända tillsammans med två sällsynta arter. Ytterligare sjutton lokaler bedömdes ha höga naturvärden. I flera av dessa vattendrag förekommer rödlistade arter. Övriga vattendrag bedömdes ha naturvärden i övrigt. Det skall dock påpekas att eftersom sällsynta och hotade arter ofta är fåtaliga i ett vattendrag finns en risk att de inte kommer med i proverna. Detta kan innebära att naturvärdena undervärderats i något fall.

Sammanfattningsvis visarundersökningen på stora problem med försurning i stora delar av länet samt på små och endast lokala problem med övergödning i länets vattendrag. Dessa resultat påverkas dock av att urvalet av lokaler till stor del gjorts för att mäta försurnings och kalkningseffekter i försurningspåverkade och näringsfattiga vattendrag. Undersökningen visar också på kalkningsverksamhetens positiva effekter i många vattendrag.

Kontakt