1993:09 Mycklaflon 1991 - 1992

Om publikationen

Löpnummer: 1101-9425

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 1101-9425

Publiceringsår: 1993

Sidantal: 43

Publikationstyp: Rapport

Mycklaflon är klassad som riksintressant med hänsyn dels till sjöns opåverkade status vad gäller näringshalt samt att Mycklaflon harm Sveriges sydligaste bestånd av storröding. Dessa faktorer hänger samman med varandra, utan den låga näringsgrad och det klara vattnet så fanns det ej heller någon röding. Att rödingen som ursprungligen har varit isolerad sedan istiden (ca 9000 år) har klarat sig beror främst på att sjön är djup med en sommarskiktning och kallt bottenvatten.
Samt att det under skiktningen finns tillräckligt med syre, vilket förutsätter en låg näringsgrad. Vidare att det finns lämpliga lekbottnar och tillräckligt med föda åt rödingen. Fram till förra århundradet fanns det inget hot mot rödingen, det var först när människan började ändra
om i sjöns hydrologi och biologi som rödingarna började minska i antal.

Flera olika faktorer spelade här en stor roll, sjösänkningen 1884 och inplanteringen av sik och siklöja i början på 1900 - talet. Sjöns status är nu en annan än den var före alla dessa ingrepp. Under senare tid har även nors och gärs planterats in i Mycklaflon.
De vattenkemiska provtagningarna visar dock att sjöns näringsgrad är låg jämfört med andra sjöar i omgivningen. Värdena indikerar vidare att kvävet skulle vara begränsande under sommarmånaderna, vilket tyder på att sjön kvalitet vad gäller näringgrad fortfarande är mycket låg och gör den unik för sjöar i södra Sverige. Detta i sig ger den en status där den bör behandlas som ett riksobjekt. Lämpligen bör det sättas upp en skötselplan med ett kontrollprogram där olika fraktioner av kväve och fosfor tas med vissa bestämda intervall på lämpliga provpunkter som inflöde, utflöde och något eller några av de mindre tilloppen.

Rödingens tillbakagång har medfört att åtgärder har satts in för att förbättra förhållandena åt rödingen. Leksten placerades ut under 80-talet, vid lekfiskena i denna undersökning fångades det ingen röding på dessa "nya leklokaler". Nors planterades in som ett nytt födodjur åt rödingen 1982 och 1984, men av misstag fick man med gärs vid dessa inplanteringar. Båda dessa arter har bildat kraftiga bestånd i sjön. Gärsen är också en möjlig konkurrent till rödingyngel, men om och i sådant fall hur mycket gärsen påverkar rödingen har ej gått att utröna. Att rödingen äter nors och det redan vid en storlek på 20 cm har dock fastslagits i denna undersökning. Vid de utförda lekfiskena fångades det röding på tre olika lokaler och det konstaterades lek på en lokal, vid
Branthälla. Den lek som registrerades försiggick på relativt grunt vatten, ca 0.5 m djup.

Kontakt

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Besöksadress: Hamngatan 4, Jönköping