Risk- och sårbarhetsanalys

Länsstyrelsen upprättar vartannat år en regional risk- och sårbarhetsanalys, som grundas på kommunernas egna analyser.

Syftet med en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är att minska sårbarheten i samhället och på ett bättre sätt kunna hantera kriser. Analysen ska:

  • ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga för samhällsplanering
  • bidra till en beskrivning av riskbilden för hela samhället.

Vad gör Länsstyrelsen?

Länsstyrelsen ska upprätta en regional risk- och sårbarhetsanalys vartannat år. Analyserna ska lämnas till Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Kommunernas arbete

Kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser bildar ett första underlag för deras handlingsplaner för extraordinära händelser. Analyserna ligger också till grund för den risk- och sårbarhetsanalys som Länsstyrelsen tar fram.

Sverige behöver ha förmåga att möta utmaningar med allt från olyckor och kriser till krig. målet för hela det svenska krisberedskapsarbetet är att:

  • Minska risken och konsekvensen av allvarliga störningar, kriser och olyckor.
  • Trygga hälsan och den personliga säkerheten
  • Hindra eller begränsa skador på egendom och miljö 

Följande ska skyddas:

  • Samhällets funktion
  • Människors liv och hälsa
  • Ekonomiska värden, regional försörjning och miljö
  • Demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter
  • Nationell suveränitet

RSA-arbetet bedrivs i tre olika spår:

Riskhantering

Indentifiering och analysering av vilka risker som kan påverka länet. Det kan handla om att hitta åtgärder som minskar risken för att en händelse ska inträffa eller minska de konsekvenser en händelse kan få på samhället.

Hantera händelser

De händelser vi inte kan skydda oss emot är viktiga att ha beredskap för. Det är viktigt för att kunna hantera händelsen så att den ger så små konsekvenser som möjligt. Detta spår handlar om att se vilken förmåga vi har och vilken förmåga vi behöver bygga upp.

Kontinuitetshantering

Det finns verksamheter som vi är väldigt beroende av att de fungerar oavsett vad som händer. Det handlar exempelvis om verksamheter inom el-, livsmedel- eller drivmedelsförsörjning. Det kallas för samhällsviktiga verksamheter. En verksamheter kan vara samhällsviktig av två olika anledningar. Antingen är det en verksamhet som behövs för att hantera en kris, eller är det en verksamhet som kan orsaka en kris ifall den inte fungerar som vanligt. Kontinuitetshantering innebär att genomföra åtgärder som stärker upp förmågan för dessa verksamheter att kunna fungera oavsett vad som händer.

Kontakt