Förorenade områden

Förorenade områden är platser som riskerar att skada eller skapa olägenhet för miljön eller människors hälsa. Länsstyrelsen samordnar länets arbete med förorenade områden, och stödjer till exempel kommunen i tillsynsarbetet.

Platser som är så förorenade att de kan riskera att skada eller skapa olägenhet för människors hälsa eller miljön kallas förorenade områden. Ett förorenat område kan vara ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning.

Orsaken till föroreningarna kan kopplas till tidigare och nuvarande industrier eller annan verksamhet som påverkat miljön negativt. Ibland kallas ett förorenat område även för föroreningsskada, det är i praktiken samma sak. Reglerna om förorenade områden finns i Miljöbalkens 10:e kapitel.

Länsstyrelsen har en samordnande funktion för arbetet med förorenade områden i Jönköpings län. Inom Länsstyrelsen är det enheten för förorenade områden och miljödata som jobbar med frågorna. Men förorenade områden lyfts även i andra delar som detaljplaner och bygglov.

Arbetet med förorenade områden i länet genomförs i samverkan mellan Länsstyrelsen och länets kommuner, ansvariga verksamhetsutövare och andra aktörer. Länsstyrelsen samverkar också med flera andra statliga myndigheter. Prioriteringsordningen är att de förorenade områden som medför störst risker för hälsa och miljö ska utredas och åtgärdas först. 

Vem gör vad med förorenade områden?

Länsstyrelsens arbete med förorenade områden:

  • Utövar tillsyn och vägleder kommunerna i sin tillsyn över förorenade områden.
  • Samordnar arbetet med förorenade områden i länet, planerar, prioriterar och följer upp.
  • Vidareförmedlar statliga bidrag för undersökning och sanering till en kommunal eller annan huvudman.
  • Granskar hur kommunerna beaktar förorenade områden i den fysiska planeringen

Kommunens arbete med förorenade områden:

  • Utövar tillsyn över förorenade områden.
  • Utför lokal planering, prioritering och uppföljning i kommunen.
  • Inventerar pågående miljöfarliga verksamheter eller andra förorenade områden som kommunen har tillsyn över.
  • Kan agera huvudman för undersökning och sanering med statliga bidrag.
  • Beaktar förorenade områden i den fysiska planeringen.
  • Kan vara ansvarig för undersökning och sanering till följd av den verksamhet som kommunen själv bedriver eller har bedrivit.

Mer information om huvudmannaskap vid efterbehandling av förorenade områden finns i vår broschyr.

Huvudman – efterbehandling av förorenade områdenPDF

Så här jobbar vi med förorenade områden

 

Det finns idag cirka 5 300 registrerade potentiellt förorenade områden i Jönköpings län. Arbetet med undersökningar, utredningar och åtgärder inriktas på de mest prioriterade förorenade områdena i länet, oberoende av om det finns någon ansvarig verksamhetsutövare/fastighetsägare eller inte. Prioriterade områden i Jönköpings län är förorenade områden som enligt MIFO (metodik för inventering av förorenade områden) tillhör riskklasserna 1 och 2.

Särskild prioritet ges så kallade akuta objekt och objekt som är utpekade i närheten av vattenförekomster där kemisk och/eller ekologiskstatus enligt miljökvalitetsnormerna inte nås samt områden som har förhöjd risk för att drabbas av ett förändrat klimat. Även miljökvalitetsmålen är styrande för hur vi jobbar.

Prioriteringslistan för för vårt arbete med förorenade områdenPDF


Miljökvalitetsmål

Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen är Giftfri miljö särskilt viktigt för arbetet med förorenande områden. God bebyggd miljö och Grundvatten av god kvalitet är mål som också ofta berörs.

På länsnivå jobbar vi med miljömålen främst genom våra åtgärdsprogram. Förorenade områden ingår i tre åtgärdsprogram:

Hälsans miljömål – här finns åtgärder som rör Länsstyrelsens och kommunernas arbete med inventering, undersökningar och åtgärder av förorenade områden.

Vattnets miljömål – här finns åtgärder bland annat för att identifiera vilka förorenade områden som särskilt hotar eller riskerar att hota kemisk status i grundvattenförekomster.

Anpassning till ett förändrat klimat – Hur förorenade områden kan och hur det påverkas av ett förändrat klimat.

Mer information om respektive åtgärdsprogram och hur det går med åtgärdsarbetet i länet finns på sidan Åtgärdsprogram inom miljömål.

Åtgärdsprogram inom miljömål

På sidan Sveriges miljömål finns mer information om de nationella miljökvalitetsmålen, indikatorer, inspiration och verktyg till företag och kommuner att jobba med miljömålen.

Sveriges miljömållänk till annan webbplats

Åtgärdsprogrammen ska även fungera som regionalt anpassade mål för vår tillsyn och tillsynsvägledning. För Länsstyrelsens tillsynsvägledande insatser finns också en tillsynsvägledningsplan.

Tillsynsvägledningsplan 2018-2020öppnas i nytt fönster

Agenda 2030

Agenda 2030 för hållbar utveckling består av 17 globala mål för en hållbar utveckling. Miljömålen och arbetet med förorenade områden är en del i detta arbete.

Av de globala målen är det främst mål 3 Hälsa och välbefinnande och mål 11 Hållbara städer och samhällen som har starkast koppling till förorenade områden.

Mer information

Regeringens webbplats agenda 2030 och de globala målenlänk till annan webbplats

Globala målenlänk till annan webbplats

 

Länsstyrelsen har tagit fram en GIS-studie där risken för skred, översvämning och skyfall har kartlagts vid förorenade områden med riskklasserna 1 och 2. Studien visade på ett relativt stort antal objekt som befaras vara i farozonen för negativa klimateffekter. Resultaten används nu som ett av flera prioriteringsverktyg i arbetet med förorenade områden.

Om möjligt bör sådana objekt som är utsatta för risk prioriteras. GIS-studien är också knuten till Länsstyrelsens särskilt framtagna åtgärdsprogram för klimatanpassning, där två av delmålen behandlar förorenade områden.

I Jönköpings län finns i dagsläget två tätorter som är utpekade som översvämningskänsliga av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Värnamo och Jönköping. För dessa orter finns numera så kallade riskhanteringsplaner, där det anges hur man ska arbeta förebyggande mot effekter av översvämning.

Mer information

Klimatpåverkan på förorenade områden och miljöfarlig verksamhet i Jönköpings länöppnas i nytt fönster

Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning

SMHI- Lathund för klimatanpassninglänk till annan webbplats

Mijösamverkan Sverige har bland annat tagit fram handläggarstöd för klimatanpassning i prövning och tillsyn för miljöfarlig verksamhet och förorenade områden.

Klimatanpassning i prövning och tillsynlänk till annan webbplats

Kontakt: Erik Eneroth, handläggare förorenade områden

E-post erik.eneroth@lansstyrelsen.se

Telefon 010-223 63 06

Inom miljöövervakningen görs varje år ett stort antal undersökningar i syfte att på olika sätt följa och registrera tillståndet och förändringarna i miljön. Resultaten av mätningar och undersökningarna är ett viktigt underlag vid prioritering av förorenade områden.

Flera yt- och grundvattenförekomster i länet är påverkade av föroreningar och har i vattenförvaltningens statusklassning klassificerats som ej god status eller med risk att inte uppnå god status. Arbete pågår med att ta fram åtgärdsplaner för att komma tillrätta med föroreningarna så att god status kan uppnås.

Nissans och Lagan

Miljöövervakningsdata har under flera decennier visat på en tydlig metallpåverkan i Nissans och Lagans vattensystem. Huvudsakliga orsakerna har bedömts vara försurning och förorenade områden. Transport- och spridningsmönster av metaller samt kartläggning av potentiellt förorenade områden inom respektive avrinningsområde har därför utförts i projektform och redovisats i två rapporter. Resultaten är värdefulla för de berörda kommunerna och Länsstyrelsen som ett prioriteringsunderlag i det gemensamma miljöarbetet.

Föroreningssituationen i Anderstorpsån och dess avrinningsområde hanteras nu i ett projekt där Gislaveds och Gnosjös kommun, Nissans vattenråd och Länsstyrelsen deltar. Vattenprovtagning utförs och utvärderas kontinuerligt för att veta var man ska prioritera åtgärder. Vidare har en förstudie tagits fram som beskriver metoder för ett samlat grepp om föroreningsproblematiken inom Anderstorpsåns avrinningsområde.

Läs mer om vårt arbete med miljöövervakning.

Miljöövervakning

Länets 10 mest prioriterade områden

De prioriterade områdena är de områden som Länsstyrelsen och kommunerna kommer att arbeta med framöver. En översyn av prioriteringen görs varje år. Läs mer under Så prioriterar vi vårt arbete längre upp på sidan.

Är du intresserad av att veta mer. Under prioriterade objekt finns en kort beskrivning av respektive objekt.

 

Karta där placering av länets 10 mest prioriterade förorenade områden är markerat

Länets 10 mest prioriterade objekt

1. F.d. Färgaren (Kemiska Tvätten), Jönköpings kommun

Inom fastigheterna Obygden 18, 15 och 16 i Jönköping bedrevs kemtvätt, färgning, pressning och vittvätt. Idag består kemtvättsområdet och det förmodade påverkansområdet av villabebyggelse, med trädgårdar, fruktträd och odlingar.

Huvudstudien från 2016 visar att klorerade lösningsmedel har hittats i grundvatten, jord, berg, porgas, inomhusluft samt dricksvatten. I grundvatten i jord och berg uppmättes tetrakloreten i så höga halter att förekomst av fri fas kan misstänkas. Föroreningssituationen i grundvatten i jord och berg har inte kunnat avgränsas. Klorerade lösningsmedel förekommer i inomhusluften i samtliga undersökta bostadshus och halten överskrider Naturvårdsverkets lågriskvärde för två fastigheter. Tetrakloreten påträffades även i dricksvattnet för två fastigheter i halter under Livsmedelsverkets gränsvärde. Under 2018 och 2019 pågår arbete med en utökad huvudstudie. Objektet har tilldelats riskklass 1.

2. Lillesjön i Grimstorp, Nässjö kommun

Lillesjön är kraftigt förorenad av arsenik på grund av spridning från f.d. impregneringsanläggningen i Grimstorp. Nässjö kommun har beviljats statligt bidrag för att utreda sjön. Utredningarna har resulterat i en kartläggning av föroreningarna i sjön samt föroreningsspridningen från sjöns sediment, riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering. Utredningarna visar att avhjälpandeåtgärd krävs på objektet. Huvudstudien och en ansökan om bidrag för avhjälpandeåtgärd har lämnats till Naturvårdsverket. Objektet är har riskklass 1.

3. Munksjön, Jönköpings kommun

Munksjön är belägen centralt i Jönköping. I sjön finns förorenat sediment bland annat i form av fiberbankar från Munksjö pappersbruk. Sjön är även utsläppspunkt för det kommunala reningsverket. Fiberbanken och övriga sediment innehåller höga halter av kvicksilver, andra tungmetaller, oljeföroreningar och organiska ämnen som exempelvis PCB och dioxin. Detaljerade undersökningar och utredningar har utförts de senaste åren på uppdrag av en styrgrupp med representanter från Länsstyrelsen, Jönköpings kommun och Munksjö Sweden AB. Föroreningarna bedöms inte utgöra någon risk för människors hälsa vid vistelse på, i och invid Munksjön eller vid konsumtion av fisk om livsmedelsverkets rekommendationer följs. De höga halterna av flera olika föroreningar i sediment och i växt- och djurlivet, gör att i Länsstyrelsens samlade riskbedömning bedöms objektet tillhöra riskklass 1 och en åtgärdsutredning är nästa steg.

4. F.d. Rasslefalls såg (Trävaru AB Sommen), Tranås kommun

På fastigheterna Grytbäcken 3:1 och Grytbäcken 3:7 i samhället Sommen i Tranås kommun bedrevs sågverk med timmerupplag och doppning av virke. I undersökningar visas förekomst av klorfenoler och dioxiner i jordprover. Dioxiner är styrande för föroreningsriskerna. En huvudstudie har gjorts som hittills omfattat detaljerad miljöteknisk markundersökning, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering, och bedömning av behovet av ytterligare undersökningar/utredningar. Objektet har fått riskklass 1.

5. Ädelfors amalgameringsverk, Vetlanda kommun

Ädelfors amalgameringsverk ligger i Vetlanda kommun. På området har man haft utvinning av guld, koppar och nickel i drygt 200 år samt funnits ett båtbyggeri.

En MIFO fas 2 undersökning utfördes 2013 där analysresultaten visade på mycket höga halter av koppar, nickel och PAH i jord och höga halter av arsenik, kobolt, kvicksilver, bly och kadmium. Spridningsrisken bedöms som stor i och med närheten till Emån, ett Natura 2000-klassat objekt. Detta har resulterat i en riskklass 1. Naturvårdsverket har beviljat bidrag för en huvudstudie som pågår och beräknas slutföras under 2018.

6. F.d. Värnamotvätten, Värnamo kommun

I Värnamo kommun ligger den f.d. värnamotvätten där det har funnits en tvättanläggning för vittvätt och kemtvätt. I anläggningen användes bl.a. blekmedel (natriumhypoklorit), tvättmedel och tetrakloretylen (PCE). Åtgärd av föroreningarna görs med en multifasextraktion kombinerat med förstärkt biologisk nedbrytning samt en efterföljande ytlig schaktsanering. Under åtgärdens gång sker även en skydds- och saneringspumpning för att säkerställa kvaliteten på dricksvattnet i den kommunala vattentäkten. Åtgärden påbörjades under 2011 och beräknas pågå sammanlagt ca 10 år. Objektet har riskklass 1.

7. F.d. Bröderna Liljas Metallindustri, Gnosjö kommun

På fastigheten Käringagärde 1:34 i Gnosjö kommun har det bedrivits industriell verksamhet som orsakat föroreningar i form av bl.a. punktvis extremt höga metallhalter i marken och mycket höga halter av klorerade alifatiska kolväten i grundvattnet. Genom undersökningar har föroreningsspridning konstaterats och i ett flertal närliggande enskilda dricksvattentäkter har föroreningspåverkan påvisats. Objektet har riskklass 1.

8. Insjöns Metallfabrik HB, Gnosjö kommun

På platsen har det bedrivits ytbehandlingsverksamhet, mekaniskverkstad och gjuteri. Platsen ligger i den sydvästra delen av Gnosjö tätort. De dominerande föroreningarna i jord utgörs av koppar, nickel, zink, bly och krom. Dessutom påträffas frekvent barium och kobolt samt sporadiskt även arsenik och kadmium. Även sediment och grundvatten är kraftigt påverkat av metaller. Objektet har riskklass 1.

9. Kvarnasjön, Gnosjö kommun

Sjön som ligger i Gnosjö kommun är påverkad av både avslutade och pågående utsläpp från närliggande industrier, detta med avseende på främst metaller. Utförda provtagningar visar på en spridning med ytvatten från ett dike och ut från Kvarnasjön av framför allt zink och krom. Halterna är i många fall extremt höga i diket. Sammanfattningsvis så är diket och Kvarnasjön i stort behov av efterbehandlingsåtgärder framförallt med avseende på zink och krom. Objektet har riskklass 1.

10. Sannebo Trä AB, Eksjö kommun

Verksamheten har omfattat sågverk med träimpregnering i form av doppning. Markytan på det förorenade området sluttar norrut mot Kyrkesjön.

I MIFO fas 2 inventeringen klassas den som en riskklass 1, mycket stor risk. Riskklassningen grundar sig på att de föroreningar framförallt dioxiner och klorfenoler som hittats i jord, grundvatten och sediment inom det undersökta området har en mycket hög farlighet samt att spridningsförutsättningarna i mark, grundvatten och ytvatten är mycket stora.

Under 2017 genomfördes en fördjupad förstudie med bidrag från naturvårdsverket. SGU var huvudman för projektet.

Vems är ansvaret?

Ansvaret för att undersöka och vid behov sanera ett förorenat område ligger i första hand på den som orsakat föroreningen - en så kallad förorenare.

Ansvaret för att undersöka och vid behov sanera ett förorenat område ligger i första hand på den som orsakat föroreningen, en så kallad förorenare.

Om en verksamhet har bidragit till föroreningen är den ansvarig för att undersöka och sanera området. En verksamhet eller ett företag som har tagit över en annan verksamhet eller ett företag som tidigare orsakat en förorening kan också bli ansvarig. Man kan också bli ansvarig om man utför grävarbeten i en befintlig förorening.

Regler om ansvar

Reglerna om ansvar är komplexa och ansvaret beror av många faktorer. Utöver ansvaret som förorenare kan i vissa fall den som förvärvat en fastighet ta över förorenarens ansvar. Om du genom köp, byte eller gåva har förvärvat en fastighet efter den 31 december 1998 kan det bli du som har ansvar för att undersöka och sanera fastigheten. Då krävs det dels att det inte finns kvar någon förorenare, och dels att du kände till eller borde ha känt till att fastigheten var förorenad vid förvärvet.

Viktiga skyldigheter för förorenade områden

Skyldigheter hos förorenare eller fastighetsförvärvare:

  • Om du, exempelvis vid grävarbeten, upptäcker en förorening på en fastighet som du äger eller brukar, så måste du genast informera tillsynsmyndigheten om detta. Du bör därför alltid vara uppmärksam på konstig lukt och avvikande färgskiftningar i marken.
  • Om du planerar att göra markarbeten eller åtgärder i ett område som du vet är förorenat är du oftast skyldig att anmäla detta till tillsynsmyndigheten enligt 28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
  • Du är skyldig att ha tillräcklig kunskap om åtgärdens påverkan på hälsa och miljö samt vilka skyddsåtgärder som kan vara nödvändiga. Detta ska framgå av anmälan. Om du tar kontakt med tillsynsmyndigheten inför anmälan kan du få generella råd och anvisningar om anmälan.
  • Oavsett när fastigheten förvärvats kan du som fastighetsägare bli skyldig att betala för värdeökning av fastigheten om någon annan sanerar den.
  • Oavsett när fastigheten förvärvats kan du som fastighetsägare i vissa fall bli skyldig att betala för utredningar som någon annan utför på din fastighet.

För att få veta mer om ansvar gällande förorenade områden så finns det möjlighet att få olika former av vägledning. På EBH-portalen finns det dels en samling vägledningar framtagna av Juristsamverkansgruppen för EBH-frågor, bland annat om att utreda ansvar, om § 28-anmälan, och om fastighetsägares ansvar. Där finns även rättsfallssamlingen ”Vägledande rättsfall” som innehåller rättsfall gällande förorenade områden kategoriserade utifrån bland annat avgörandedatum, typ av krav (åtgärder, undersökningar m.m.) och kärnfråga (verksamhetsöverlåtelse, förvaringsfall m.m.).

Det finns även möjlighet att få vägledning om ansvar, se kontaktuppgifter under rubriken "Vi som jobbar med förorenade områden" nästan längst ner på sidan.

Mer information

EBH-portalenlänk till annan webbplats

Broschyren Är ditt område förorenat kan användas som en checklista. Som hjälp för verksamhetsutövare för att undvika, förhindra och åtgärda förorenade byggnader, mark- och vatten- områden.

Är ditt område förorenatPDF

Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastiget- ditt ansvarPDF

En broschyr om problematiken med förorenad mark och ansvar vid fastighetsöverlåtelser

Förorenad mark- syns inte men finnsPDF

Vem betalar?

För prioriterade objekt där det saknas ansvar kan utredningar och åtgärder bekostas av statliga bidrag.

För prioriterade objekt med allvarlig föroreningsproblematik där det saknas ansvar enligt 10 kapitlet miljöbalken kan utredningar och åtgärder bekostas av staten via Naturvårdsverket.

I de statligt finansierade projekten är Länsstyrelsens roll bland annat att förmedla bidrag till huvudmannen (ofta en kommun), att bevaka att bidragen används på ett effektivt och korrekt sätt, att hjälpa huvudmannen genom vägledning och rådgivning, samt att redovisa resultaten till Naturvårdsverket.

Stort bostadsbehov

Statliga bidrag kan även finansiera efterbehandling av områden med mindre allvarlig föroreningsproblematik, men där det finns behov av att bygga bostäder. I dessa fall har Länsstyrelsen en utökad roll som bland annat innefattar bedömning av projektets lönsamhet och behov av bostäder. Grundförutsättningar för dessa projekt är bland annat att det råder bostadsbrist i området, att det finns en detaljplan eller att detaljplaneprocessen är påbörjad, att projektet som helhet inte är ekonomiskt bärkraftigt och att området tillhör riskklass 1-3 enligt MIFO.

Flera finansiärer

Projekt kan ibland bekostas av både statligt bidrag och en eller flera ansvariga eller frivilliga finansiärer. I sådana fall är det Länsstyrelsens uppgift att utreda och/eller bedöma efterbehandlingsansvaret, medverka vid förhandlingar och möten kring avtal och överenskommelser samt att bidra till att upprätta avtal.

Naturvårdsverket är den myndighet som prioriterar bland ansökningarna och beviljar bidrag. Prioriteringen utgår från en nationell plan för fördelning av statliga bidrag för efterbehandling (rapport 6720) och beslut förses med villkor om hur det statliga bidraget får användas baserat på förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande.

Oavsett om ärendena drivs via tillsynsarbetet eller med hjälp av statliga bidrag utförs arbetet i möjligaste mån utifrån Naturvårdsverkets ”Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling” samt det vägledningsmaterial som finns till stöd för utrednings- och saneringsarbetet, i första hand Naturvårdsverkets rapporter (till exempel 5976, 5977, 5978).

Mer information

Naturvårdsverkets webbplats om förorenade områdenlänk till annan webbplats

Kartläggning av förorenade områden

Arbetet med att kartlägga förorenade områden i Jönköpings län har pågått under lång tid, vilket bland annat hör samman med länets industrihistoria. Fastigheter som är misstänkt eller konstaterat förorenade registreras i databasen, EBH-stödet. På en del av de konstaterat förorenade fastigheterna har någon åtgärd genomförts, exempelvis att förorenad jord har schaktats bort, och information om åtgärden har då lagts in i databasen.

MIFO-metodiken

Naturvårdsverket har tagit fram en metodik för identifiering och inventering av landets förorenade områden, den så kallade MIFO-metodiken. Tanken med metodiken är att den ska vara ett prioriteringsverktyg och att inventeringen av olika objekt ska göras på så likartat sätt som möjligt. Inventeringen ligger sedan till grund för en prioritering av vilka objekt som det är mest angeläget att arbeta vidare med, inom såväl tillsynen som arbetet med bidragsfinansierade projekt.

Länsstyrelsen/kommunen kan komma att ställa krav på verksamhetsutövare eller fastighetsägare som har objekt som identifierats som potentiellt förorenat område.

MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) består av två steg. Efter genomförd MIFO-inventering tilldelas varje enskilt objekt en riskklass, 1-4. Riskklass 1 står för mycket stor risk och 4 för liten risk.

MIFO fas 1

MIFO fas 1 är en orienterande studie som bygger på tillgänglig information som finns om objektet och branschen. Informationsinsamling sker bland annat via platsbesök, intervjuer och arkiv. Normalt sker ingen provtagning vid en MIFO fas 1 inventering.

De områden som efter utförd riskklassning enligt MIFO fas 1 får riskklass 1 eller 2 anses prioriterade för vidare utredningar. Den orienterande studien i fas 1 ligger då till grund för en inventering enligt MIFO fas 2. Fortsatta utredningar innebär att det på objektet genomförs en översiktlig miljöteknisk markundersökning enligt MIFO fas 2, för att ta reda på om området är förorenat.

MIFO fas 2

MIFO fas 2 är en översiktlig studie där provtagning sker. Provtagningspunkterna placeras där det är mest troligt att påvisa förhöjda halter av föroreningar, så kallade ”hot spots”. I en MIFO fas 2 inventering kan provtagning göras i olika element, exempelvis mark, grundvatten, ytvatten, sediment, byggnader, anläggningar, porluft eller annat media. Provtagningen planeras utifrån de förhållanden som är på den specifika platsen. MIFO fas 2 undersökningen resulterar i en bedömning av om området behöver undersökas vidare eller om riskerna är så små att inga ytterligare undersökningar eller åtgärder behövs.

Mifo fas 1 och 2 objekt i Länsstyrelsens databas över förorenade områden 2018.

Riskklass

Totalt

I fas 1

I fas 2

Övrigt*

1

57

15

17

25

2

467

381

50

22

3

582

470

60

48

4

214

178

20

14

BKL

3758




Avförda**

180




Totalt

5258

1044

147

109

* Objekt som riskklassats utifrån annat underlag eller annan metodik än MIFO, inklusive utredning och åtgärd. I gruppen ”Övrigt” ingår också objekt där riskklassen inte grundats på en inventering av det enskilda objektet, utan satts utifrån den branschklass objektet har enligt Naturvårdsverkets branschlista för inventeringsarbetet.

**Avförda objekt är områden där det efter en identifiering eller inventering har framkommit underlag som visar att på det området har inte bedrivits någon verksamhet som tillhör någon av de branscher som finns med i Naturvårdsverkets branschlista.

Mer information och material

Naturvårdsverkets information om inventeringlänk till annan webbplats

Naturvårdsverket: MIFO-modellenPDF

Statens Geotekniska institut: Inventering, undersökning och riskklassning av nedlagda deponierlänk till annan webbplats

MIFO-blanketter_A-F_exklusive rullistaWord

MIFO-blanketter_A-F_inklusive rullistaWord

Ifyllda blanketter för ett fiktivt_MIFO-objekt PDF

Minimikrav_MIFO-inventeringPDF

PM - Ytbehandling MIFO fas 1PDF

PM - Verkstadsindustri MIFO fas 1PDF

PM - Träimpregnering och sågverk MIFO fas 1PDF 

Undersökningar och utredningar

Vid mer detaljerade undersökningar utreds föroreningssituationen mer noggrant. Då utreds risker, åtgärdsbehov samt vilka typer av åtgärder som är möjliga att genomföra på platsen.

Sedan år 2000 har det genomförts undersökningar och utredningar vid drygt 260 av länets prioriterade förorenade områden, antingen genom tillsynskrav eller genom det bidragsfinansierade arbetet. På många av dessa platser har arbetet initierats av Länsstyrelsen eller kommunerna, efter som de här områdena har varit högprioriterade med avseende på miljö- och hälsorisker. Flera av de här områden har även gått vidare till att bli åtgärdade. Många förorenade områden har också undersökts och utretts på grund av tillsynskrav i samband med exempelvis tillbyggnation av industrilokaler, avveckling av verksamhet, exploatering eller konkurs. Tack vare miljöbalkens regler om fastighetsägaransvar undersöks idag många nuvarande eller före detta industrifastigheter även i samband med försäljning.

Det övergripande målet med Länsstyrelsens tillsynsarbete, som beskrivs i det regleringsbrev som styr vårt arbete, är att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder. Merparten av tillsynsarbetet kommer att riktas mot områden som är konstaterat förorenade och där undersökningar och utredningar pågått under ett antal år. Dessa områden finns med på länets prioriteringslista. Utöver de områden som listas pågår undersökningar och utredningar på många andra områden.

Med hjälp av finansiering genom statsbidrag har Länsstyrelsen, tillsammans med berörda kommuner, för avsikt att successivt arbeta med undersökningar och utredningar av i första hand riskklass 1-objekt och i viss mån riskklass 2-objekt där det saknas ansvarig.

Mer information

Finasiering, statliga bidrag

PrioriteringslistanPDF

Åtgärder

Åtgärder görs på områden (mark, vatten eller annat) som genom undersökningar visat sig vara så förorenade att de kan utgöra en oacceptabel risk för människors hälsa eller för negativa miljöeffekter.

Pågående åtgärder i länet

Prioriterade objekt där sanering pågår

Objekt

Kommun

Ansvar

Saneras år

Åtgärdsteknik

F.d. Lacko AB

Gislaved

Saknar ansvar

2010-2025

Pumpning och rening av förorenat bergrundvatten

Ormaryd

Nässjö

Saknar ansvar

2018-2021

Schakt

Flextronics

Vaggeryd

Ansvar

2010-2023

Luftinjicering och vakumextraktion

Värnamotvätten

Värnamo

Saknar ansvar

2011-2021

Multifasextraktion, stimulerad reduktiv deklorering och termisk behandling

Läget i länet

Diagrammet visar antal avslutade och pågående efterbehandlingsåtgärder i länet. Hittills har efterbehandling avslutats på 200 områden och pågår på 101 områden. Den nuvarande åtgärdstakten är för långsam i förhållande till problemets omfattning och för att uppnå en giftfri miljö.

För att kunna höja takten behöver ansvariga myndigheter samordna sig kring utvecklade och effektivare arbetsformer. Men även att fokus flyttas från det inventeringsarbete som pågått under flera år då utmaningen är att få fler områden till åtgärdskedet. Här har både kommunerna och länsstyrelsen ansvar att genom tillsynen driva områden vidare från inventering och undersökning.

Antal efterbehandlingsåtgärder som pågår eller är avslutade

Antal efterbehandlingsåtgärder som pågår eller är avslutade

Att välja åtgärdsteknik

Det finns många olika typer av åtgärder för att efterbehandla ett förorenat område. Vilken åtgärd som är mest lämplig bestäms från fall till fall. Vilken åtgärd som väljs är beroende av

  • vilken typ av förorening det rör sig om
  • de geologiska förutsättningar som finns på platsen
  • vilken riskreduktion man ska uppnå
  • kostnad

Den vanligaste åtgärden är att marken grävs upp och de förorenade massorna transporteras till en deponi eller en anläggning, där de behandlas eller renas. Det är även möjligt att rena de förorenade massorna på plats med olika metoder.

Länsstyrelsen är positivt inställd till att öka användningen av innovativ efterbehandlingsteknik, det vill säga annan teknik än schakt följt av deponering. I praktiken utförts inte så många åtgärder i länet med innovativ efterbehandlingsteknik. Länsstyrelsen arbetar med att genom samverkan och kunskapsuppbyggnad bidra till att vid saneringar öka användningen av annan teknik än schaktning och deponering.

Mer information

På Åtgärdsportalen hittar du information om åtgärdstekniker och efterbehandlingsmetoder, pågående projekt med mera.

Åtgärdsportalenlänk till annan webbplats

Plan för kommande arbete

Under de kommande åren avser Länsstyrelsen och kommunerna att driva ärenden/projekt avseende åtgärder i enlighet med prioriteringslistan.

Utöver dessa prioriterade objekt har flera saneringsåtgärder utförts till följd av exploateringar eller att Länsstyrelsen och kommunerna ställt krav på åtgärder via tillsynsarbetet. Dessa har inte varit att betrakta som några av länets mest prioriterade objekt, men de är ändå viktiga för att på sikt uppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Åtgärdade objekt

23 av länets prioriterade objekt har sanerats under perioden 2000 till 2016.

Tabell över åtgärdade prioriterade objekt PDF

I länet finns idag tre verksamhetsutövare som har tillstånd för behandling och deponering av förorenade jordmassor. På övriga kommunala deponier finns ett stort behov av massor för konstruktionsändamål i samband med att dessa deponier avslutas. För mer information kontakta respektive verksamhetsutövare.

Jönköpings kommun

Jönköpings kommun har fått tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Miljöhantering i Jönköping på fastigheten Rogberga-Hult 5:3. Tillståndet medger behandling, mellanlagring och deponering av icke-farligt och farligt avfall. (Dom daterad 2007-06-29, Svea Hovrätt, Miljööverdomstolen, mål nr M7240-06).

Njudung Energi AB

Bolaget har tillstånd att inom fastigheten Flishult 1:9 årligen ta emot, sortera, behandla, mellanlagra, återvinna och bortskaffa avfall och farligt avfall. Tillståndet omfattar även deponering av avfall och farligt avfall. (Dom daterad den 15 juni 2017 Mark- och miljödomstolen, mål nr M 4234-15)

Bolaget har ännu inte tagit det nya tillståndet i anspråk.

 

Stena Recycling AB

Bolaget har meddelats tillstånd till hantering och deponering av avfall inom fastigheten Boda 1:24, Nässjö kommun. Tillståndet omfattar mottagning av avfall och farligt avfall, samt därutöver årlig deponering avfall och farligt avfall (Dom daterad 2010-12-02, Växjö Tingsrätt, mål M 2215-09).

Syftet med att förklara ett område som miljöriskområde är att skydda människor och omgivningen från påverkan från området. Vid bedömningen ska Länsstyrelsen beakta bland annat föroreningarnas hälso- och miljöfarlighet, föroreningsgrad, lokalisering och förutsättningar för spridning.

I Jönköpings kommun finns landets första miljöriskområde vid Kniphammaren strax utanför Jönköping. Syftet med att göra området till ett miljöriskområde var att på ett bra sätt hantera den föroreningssituation som finns där i form av en övertäckt syraslamdeponi.

Länsstyrelsen fortsätter att arbeta med förvaltning och tillsyn av miljöriskområdet, i enlighet med den skötselplan och det kontrollprogram som finns.

Mer information

Naturvårdsverkets faktablad om miljöriskområdenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Samverkan och tillsynsvägledning

Inom efterbehandlingsområdet finns många olika aktörer, som ansvarar för olika delar av arbetet. En del av Länsstyrelsens ansvarsområde är att samordna och göra prioriteringar av efterbehandlingsarbetet på regional nivå, det vill säga inom länet. En annan viktig del i vårt arbete är att ge tillsynsvägledning, att informera, ge stöd och rådgivning till i första hand kommunerna.

Samverkan är en viktig del i vårt arbete och sker i olika former – nationellt, regionalt och internt, bland annat genom:

  • Regionala och nationella träffar
  • Samverkan med andra länsstyrelser – samverkan och samarbete sker särskilt med Länsstyrelsen i Östergötlands län
  • Juristsamverkan
  • Regional bidragssamordning – för att effektivisera och likrikta arbetet, samt minska den del av efterbehandlingsanslaget som blir oförbrukat under innevarande år
  • Nationella bidragssamordningen – för att utveckla, likrikta och effektivisera hanteringen av statliga bidrag för utredning och efterbehandling av förorenade områden
  • Nationella tillsynssamordningen
  • TVL-gruppen – arbetar med att säkerställa att den EBH-tillsynsvägledning som länsstyrelserna erbjuder landets kommuner håller en god och likartad nivå oavsett vilket län kommunen tillhör
  • SGU (Sveriges geologiska undersökning)
  • SGI (Statens geotekniska institut)
  • Nätverket Renare Mark

Stöd för kommunerna

Via Miljösamverkan i Jönköpings län finns ett forum för förorenade områden. Där finns diskussionsforum och möjlighet att lägga upp nyheter, information och dokument.

Miljösamverkan i Jönköpings länlänk till annan webbplats

Tillsynsvägledning för förorenade områden

På EBH-portalen finns övergripande vägledande material om förorenade områden.

EBH-portalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Länsstyrelsens tillsynsvägledning kan exempelvis vara:

  • kommunbesök
  • utbildningsdagar
  • vägledningsmaterial via den egna webben
  • vägledning via telefonkontakt eller e-post

Miniminivå för länsstyrelsens tillsynsvägledning för förorenade områdenlänk till annan webbplats

Sveriges Geotekniska Föreningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (SGF)

Statens geotekniska institutlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (SGI)

Sveriges geologiska undersökninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (SGU)

Renare marklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

SPI Miljösaneringsfond ABlänk till annan webbplats (SPIMFAB).

Alla anläggningar har inte identifierats eller registrerats inom vårt arbete, det kan rörs sig om Försvarets anläggningar, järnvägstrafik, kraftverksdammar, SJ:s verkstäder och bensinstationer. Bensinstationer har undersökts och vid behov sanerats via SPIMFAB. SPIMFAB har i sitt arbete med att sanera bensinstationer åtgärdat 55 petroleumförorenade platser i länet.

Nationell databas för förorenade områden

De allra flesta områden som kan misstänkas vara förorenade har kartlagts av Länsstyrelsen eller kommunen. Alla områden som identifierats har registrerats i den nationella databasen EBH-stödet. Kommunerna har inte tillgång till databasen men kan få utdrag av information av Länsstyrelsen.

Kommunen ska lämna uppgifter till Länsstyrelsen om exempelvis genomförda inventeringar, utredningar eller åtgärder för registrering i EBH-stödet.

Syftet med databasen är att samla information om misstänkt och konstaterat förorenade områden så att informationen kan användas för prioritering av efterbehandlingsinsatser (lokalt, regionalt och nationellt), i planarbetet, vid exploatering etc. Databasen kan också användas för att bevara information om var och vilka eventuella föroreningar som lämnats kvar efter åtgärder.

Därför är det viktigt att databasen hålls uppdaterad.

Uppgifterna i EBH-stödet används kontinuerligt som underlag i andra typer av ärenden inom tillsyn, tillståndsprövning, grävarbeten, vattenförvaltnings- och miljömålsarbete men även vid fastighetsöverlåtelser.

Mer information

Vill du få uppgifter från EBH-stödet? Ange gärna fastighetsbeteckning, kommun och ID-nummer. Kontakta oss på e-post mifo.jonkoping@lansstyrelsen.se

EBH-stödetlänk till annan webbplats

Förorenade områden i prövningen

Vid prövning av miljöfarliga verksamheter aktualiseras frågan om föroreningar. Om området där verksamheten ska bedrivas är förorenat (även avseende de områden som verksamheten kan beröra genom till exempel vattenutsläpp), kan det påverka bedömningen av om den valda platsen är lämplig.

Vid avveckling av hela eller delar av verksamheten ställs krav på att utföra de utredningar som behövs för att avgöra om byggnader, anläggningar, mark- och vattenområden kan ha förorenats av den bedrivna verksamheten. Vid behov ställs även krav på att uppkomna föroreningar ska åtgärdas.

Mer information

Prövning av miljöfarlig verksamhet


En statusrapport är en rapport som ska tas fram om det finns risk att en industriutsläppsverksamhet (IED-anläggning) medför föroreningsskada. Statusrapporten tas fram i samband med en tillståndsansökan eller efter det att huvudslutsatser har offentliggjorts, men kan även lämnas in frivilligt vid ett annat tillfälle.

I en statusrapport ska det finnas information om de föroreningar som förekommer i mark och grundvatten, hur området används, information om tidigare användning av området, samt mark och grundvattenmätningar som avspeglar förhållandena inom området där verksamheten bedrivs eller avses att bedrivas. Om risken för föroreningsskada anses liten krävs inte någon statusrapport. Om statusrapporten kommer in i samband med en tillståndsansökan är det den myndighet som ger tillståndet som ska granska rapporten. Det kan vara annan tillsynsmyndighet än Länsstyrelsen.

Statusrapporten används sedan som jämförelse för att se om bolaget har förorenat över sitt givna tillstånd, när verksamheten till exempel ska lägga ner.

Mer information

Vägledning om statusrapport för industriutsläppsverksamheterlänk till annan webbplats


Förorenade områden i den fysiska planeringen

När det gäller fysisk planering av markområden, inklusive de som är förorenade, har Länsstyrelsen en roll enligt plan- och bygglagstiftningen att granska de översikts- och detaljplaner som kommunen tar fram. För kommunen innebär den fysiska planeringen av områden ett tillfälle att få föroreningsfrågorna belysta, utredningar utförda samt ibland att få kostnadsbärare för en sanering. Detta sker framför allt i arbetet med detaljplaner. Omfattningen kan variera.

Mer information

Vägledning om hantering av förorenade områden vid planering och lovgivninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Det finns möjlighet att söka bidrag för sanering av förorenade områden inför bostadbyggnation. För mer information, förutsättningar för att få bidrag och vem som kan söka se Finasering, statliga bidrag.

Finasiering, statliga bidrag

Karttjänster med förorenade områden

WebbGIS

I WebbGIS hittar du en karta över de konstaterat eller misstänkt förorenade områden som finns i länet. I högerspalten på kartan finns en flik med teckenförklaring samt verktyg för ut- och inzoomning.

 

Anna Wastesson

Telefon: 010-223 64 50
E-post: anna.wastesson@lansstyrelsen.se

Erik Eneroth

Handläggare förorenade områden. Kontaktperson för tillsynsvägledning gentemot Aneby, Nässjö och Tranås kommun.
Telefon: 010-22 36 306
E-post: erik.eneroth@lansstyrelsen.se

Moa Huitema

Handläggare förorenade områden. Kontaktperson för tillsynsvägledning gentemot Jönköping kommun.
Telefon: 010-22 36 313
E-post: moa.huitema@lansstyrelsen.se

Helene Jansson

Handläggare förorenade områden. Kontaktperson för tillsynsvägledning gentemot Habo/Mullsjö, Sävsjö och Värnamo kommun.
Telefon: 010-22 36 310
E-post: helene.jansson@lansstyrelsen.se

Malin Landin

Handläggare förorenade områden.
Telefon: 010-22 36 351
E-post: malin.f.landin@lansstyrelsen.se

Paula Nilsson

Handläggare förorenade områden.
Telefon: 010-22 36 254
E-post: paula.nilsson@lansstyrelsen.se

Pär Nilsson

Handläggare förorenade områden. Kontaktperson för tillsynsvägledning gentemot Gnosjö och Vaggeryd kommun.
Telefon: 010-22 36 319
E-post: par.nilsson@lansstyrelsen.se

Anna-Karin Persson (föräldrarledig, åter våren 2019)

Henrik von Zweigbergk

Handläggning av ärenden med inriktning på juridiska frågor. Ansvarsutredningar. Tillsynsvägledning till kommunerna i generella ansvarsfrågor gällande förorenade områden.
E-post: henrik.s.zweigbergk@lansstyrelsen.se

Gunnel Weidman

Kvalitetssäkring av EBH-stödet och administration.
E-post: gunnel.weidman@lansstyrelsen.se

Kontakt

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Besöksadress: Hamngatan 4, Jönköping