Uppdrag, roller och ansvarsområden

Samverkansdelegationen är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) gemensamma forum för informationsutbyte, analys, omvärldsbevakning och framtidsutblick inom politikområdena migration och asyl samt nyanländas etablering.

Genom samverkansdelegationen vill parterna förbättra samverkan kring asylsökandes och nyanländas mottagande och etablering i arbets- och samhällslivet. Samverkansdelegationen skapar förutsättningar för bättre och mer resurseffektivt genomförande av våra respektive uppdrag samt att möta parternas gemensamma uppdrag. Samverkansdelegationens mål är att genom samverkan bidra till en högre måluppfyllelse inom parternas uppdrag. Deltagandet förändrar inte parternas uppdrag.

I samverkansdelegationen finns just nu fem särskilda myndighetsgemensamma arbetsgrupper:

  • Bosättning
  • Ensamkommande barn
  • Lokal och regional samverkan
  • Samhällsorientering
  • Tidiga insatser till asylsökande

Viljeinriktning för samverkansdelegationenlänk till annan webbplats

Länsstyrelsen verkar på nationell, regional och lokal nivå i samverkan med kommuner, statliga myndigheter, företag, organisationer och föreningar för att det ska finnas beredskap i länen att ta emot nyanlända och ensamkommande barn. Länsstyrelsens uppdrag omfattar även att stärka arbetet med tidiga insatser för asylsökande, samt att samordna arbetet på regional nivå.

Länsstyrelsen har vidare till uppgift att utlysa och fördela statsbidrag till kommuner och civilsamhällets organisationer för att underlätta bosättning, höja kommunernas beredskap och mottagningskapacitet, utveckla verksamheter med flyktingguider och familjekontakter samt främja tidiga insatser för asylsökande.

Länsstyrelsen driver även webbplatsen informationsverige.se som är en guide på 10 språk med grundläggande och aktuell information om det svenska samhället. I första hand riktar sig webbplatsen till asylsökande, nyanlända och ensamkommande barn. Det finns även information som riktar sig till personer som möter nyanlända. Webbplatsen drivs i samarbete med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket.

informationsverige.selänk till annan webbplats

Migrationsverket ansvarar för frågor som rör bland annat uppehållstillstånd, arbetstillstånd, anvisning för bosättning, visering, medborgarskap och återvandring.

I Migrationsverkets uppdrag ingår att ansvara för boende till asylsökande och ekonomiskt bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera (LMA) under tiden de väntar på beslut i sitt ärende om uppehållstillstånd. Migrationsverket anvisar även kommuner som ska ordna boende för ensamkommande barn enligt LMA och ansvarar för vidarebosättning av kvotflyktingar. Migrationsverket betalar också ut statlig ersättning till kommuner och regioner för vissa kostnader för asylsökande m.fl. och personer som fått uppehållstillstånd. Sedan 2016 ansvarar myndigheten för att lämna förslag på länstal för nyanlända och för att anvisa nyanlända till kommuner för bosättning.

Migrationsverket samverkar regionalt kring tidiga insatser för asylsökande (TIA) och har i uppdrag att informera målgruppen om aktiviteterna. Vid behov kan Migrationsverket betala ut ersättning för resor till insatserna för vissa i målgruppen.

Migrationsverketlänk till annan webbplats

Arbetsförmedlingens kärnuppdrag är att verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft, prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden, samt bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt.

Arbetsförmedlingen ansvarar vidare för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Inom ramen för detta ansvar ska myndigheten vara samordnande, stödjande och pådrivande i för-hållande till övriga berörda parter.

Genom lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, har Arbetsförmedlingen ett särskilt ansvar för nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande samt vissa av deras anhöriga. För denna målgrupp finns etableringsprogrammet, ett arbetsmarknadspolitiskt program som syftar till att underlätta och påskynda deltagarnas etablering i arbets- och samhällslivet.

Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för deltagare i etableringsprogrammet men insatserna i programmet ges av olika huvudmän, exempelvis svenska för invandrare (sfi) som kommunerna ansvarar för. Även den så kallade utbildningsplikten, vilken gäller deltagare som på grund av en kort utbildningsbakgrund inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden i programmet, innebär ett gemensamt åtagande för Arbetsförmedlingen och landets kommuner. För att utbildningsplikten ska få avsedd effekt är det viktigt att ansvarsfördelningen mellan parterna är tydlig samt att det finns en god samverkan mellan Arbetsförmedlingen, landets kommuner och folkhögskolor.

Arbetsförmedlingenlänk till annan webbplats

SKR är en politiskt styrd medlems- och arbetsgivarorganisation för landets alla 290 kommuner och 21 regioner. SKR:s uppgift är stödja och bidra till att utveckla kommuners och regioners verksamhet, till exempel i olika frågor kopplade till mottagande och bosättning, nyanländas etablering och integration. SKR ska fungera som ett nätverk för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte och ger rådgivning till tjänstemän och förtroendevalda. I arbetet samverkar SKR med olika aktörer på nationell nivå och bevakar medlemmarnas intressen.

Sveriges Kommuner och Regionerlänk till annan webbplats

Försäkringskassan fattar beslut om etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning till nyanlända i etableringsprogrammet. Nyanlända i etablering erbjuds e-tjänster och information på flera olika språk, Myndigheten ska ha ett samlat ansvar inom sitt verksamhetsområde för frågor som har betydelse för nyanlända invandrares etablering i samhället.

Genom samverkan i projektet Mötesplats och information har Försäkringskassan, tillsammans med Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Migrationsverket samt Sveriges Kommuner och Regioner, förenklat processen för nyanlända i deras myndighetskontakter samt ökat effektiviteten för de berörda aktörerna. Myndigheten samverkar även med andra myndigheter inom Samverkansdelegationen.

Försäkringskassanlänk till annan webbplats

Kommunerna ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där vi bor. Vissa verksamheter är kommuner skyldiga att ha enligt lag medan andra verksamheter är frivilliga och beslutas av lokalpolitikerna.

Exempel på obligatoriska uppgifter är förskola, skola, vuxenutbildning, socialtjänst, biblioteksverksamhet, plan- och byggfrågor och bostadsförsörjning. Frivilliga uppgifter är exempelvis kultur och fritid, sysselsättning och näringslivsutveckling.

En person som fått uppehållstillstånd i Sverige omfattas generellt av de regelverk som gäller alla personer som är bosatta i Sverige. Exempel på uppgifter som riktar sig till särskilt till nyanlända är:

  • praktisk hjälp i samband med bosättning
  • boende till nyanlända som anvisas enligt bosättningslagen
  • utbildning i svenska för invandrare (SFI), vuxenutbildning och samhällsorientering.

Kommuner ansvarar också för boende, omsorg och god man för asylsökande ensamkommande barn och unga.

Sveriges kommunerlänk till annan webbplats

Regioner ansvarar för uppgifter som är gemensamma för stora geografiska områden. Vissa av dessa uppgifterna är obligatoriska och andra är frivilliga.

I regionernas obligatoriska uppgifter ingår hälso- och sjukvård, tandvård för barn och unga upp till 23 års ålder och regionalt utvecklingsansvar. Frivilliga uppgifter för regionerna är exempelvis kultur, utbildning och turism. En gemensam och obligatorisk uppgift för regioner och kommuner, är regional och lokal kollektivtrafik.

En person som fått uppehållstillstånd i Sverige omfattas generellt av de regelverk som gäller alla personer som är bosatta i Sverige. Till asylsökande ska regionerna erbjuda akut vård och tandvård, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Asylsökande barn har rätt till vård och tandvård som barn bosatta i Sverige.

Regionerna har också ansvar att erbjuda hälsoundersökningar till asylsökande. Även nyanlända som har uppehållstillstånd vid inresa i landet, tex kvotflyktingar och anhöriga, kan erbjudas hälsoundersökning.

Sveriges regionerlänk till annan webbplats

Skatteverket ansvarar för folkbokföring som är den grundläggande registreringen av invånarna i Sverige. Många rättigheter och skyldigheter är beroende av att vara folkbokförd och av var personer är folkbokförda. Det gäller till exempel olika bidrag, var man ska betala skatt och var man ska rösta.

När man ska till exempel anmäla flyttning, byta namn eller gifta sig, kan man vända sig till www.skatteverket.selänk till annan webbplats eller servicekontoren.

Statens servicecenter har servicekontor där individer kan få hjälp med olika frågor som Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten hanterar. Det innebär att handläggarna kan hjälpa till med både skatte-, försäkrings- och pensionsärenden. På servicekontoret kan nyanlända få hjälp med:

  • allmän vägledning och råd
  • hjälp med blanketter och ansökningar
  • information om pågående ärenden
  • utskrift av intyg och bevis
  • hjälp med självbetjäningstjänster
  • hjälp att boka möten med handläggare i specifika ärenden med mera.

På vissa servicekontor erbjuds i dag även möjlighet att ansöka om Id-kort.

Civilsamhällets insatser på integrationsområdet sker på många olika sätt och utförs av många olika typer av organisationer. Civilsamhället utför verksamheter och bildning inom bland annat områdena hälsa, arbete, sysselsättning, språk, bostad. Ibland sker verksamheten i samverkan med offentliga aktörer (ofta kommuner, men även statliga myndigheter).

Vissa verksamheter finansieras av offentliga projektmedel medan andra får generella verksamhetsbidrag eller driver sin verksamhet helt utan offentligt stöd. Somliga organisationer har stor ekonomisk omsättning och är väletablerade nationellt, regionalt och lokalt, medan andra har små resurser och bedriver verksamhet beroende på behov och möjligheter. En fråga som diskuteras mycket i civilsamhället är hur partnerskap med offentlig sektor kan stärka långsiktigt hållbar samverkan och underlätta för båda parter. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en möjlig väg att göra detta.

Exempel på aktörer i civilsamhället som gör stora insatser och är mycket betydelsefulla i etableringsprocessen är folkbildningen (folkhögskolor och studieförbund), trossamfund, idrottsföreningar och kulturföreningar. Även enskilda individer som engagerar sig gör betydelsefulla insatser.

Näringslivet är en viktig part i samverkan för att nyanländas kompetens ska tas tillvara och arbetsgivarnas kompetensbehov tillgodoses, exempelvis genom att tillhandahålla praktikplatser, validering och olika former av anställningar. Ett exempel som kräver samverkan med näringslivet är framtagandet av olika jobbspår.

Alla samverkande parter har ett ansvar att engagera och påverka näringslivet så att nyanlända snabbare etableras i samhället.

Kontakt