Aktuella varningsmeddelanden i Jönköpings länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Gå till innehåll
Sök

Planerings­underlag

Länsstyrelsen samordnar de planeringsunderlag som olika myndigheter tar fram som stöd till kommunens planläggning. Underlagen finns till för att säkerställa att riksintressen och andra statliga intressen tillgodoses i den fysiska planeringen.

Planeringsunderlagen som olika myndigheter tar fram som stöd till kommunens planläggning innehåller statliga intressen som till exempel:

  • natur- och kulturvärden
  • infrastruktur
  • militära intressen
  • vattenfrågor.

I underlagen finns också de aspekter som omfattas av Länsstyrelsens tillsyn enligt 11 kapitlet 10 § i plan- och bygglagen (PBL):

  • riksintressen
  • miljökvalitetsnormer
  • strandskydd
  • människors hälsa och säkerhet
  • risker för olyckor, översvämning och erosion.

Genom planeringsunderlaget har staten möjlighet att tillhandahålla kunskaper, föra en dialog och i viss mån bevaka statliga- och mellankommunala intressen med geografisk anknytning, nationella mål, nationella och regionala planer och program med mera.

Hitta underlag i Planeringskatalogen

Planeringskatalogen är en webbaserad söktjänst för planeringsunderlag. Den gör planeringsunderlag för fysisk samhällsplanering tillgängligt för kommuner och myndigheter.

Tjänsten riktar sig till dig som är planerare och arbetar inom kommunen med översiktsplanering och detaljplanering. Du hittar:

  • rapporter
  • vägledningar
  • geodata
  • karttjänster
  • webbsidor.

Planeringskatalogen.se Länk till annan webbplats.

Riksintressen

Aktuella planeringsunderlag gällande riksintressen och andra statliga intressen är mycket viktiga för dialogen mellan stat och kommun i den fysiska planeringen, och när det gäller hushållningen med mark- och vattenområden. Syftet är att det ska bidra till att säkerställa att statliga intressen tillgodoses i planeringsprocessen.

Riksintressena ska skyddas mot åtgärder som innebär påtaglig skada på intresset eller avsevärt kan försvåra möjligheterna att nyttja intresset. Skyddsbehovet ska kontinuerligt ses över, och avvägningar och bedömningar i varje enskilt fall ska utgå från de behov som finns.

Mer om riksintressen i Boverkets handbok om plan- och bygglagen:

Riksintressen i PBL kunskapsbanken på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Det är tolv olika statliga myndigheter som inom sitt verksamhetsområde har ansvaret för att ange sådana områden som de bedömer är av riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken. Se vilken myndighet som ansvarar för vilket område här.

Riksintressemyndigheterna Länk till annan webbplats.

Riksintressen för kulturmiljövård

Områden som har särskilt höga kulturmiljökvaliteter kallas riksintressen för kulturmiljövård. Riksantikvarieämbetet är ansvarig myndighet för utpekandet av dessa. Ofta finns både fornlämningar och byggnader i dessa miljöer. De är länets kulturpärlor och ur ett riks- och länsperspektiv värdefulla att bevara.

Länets kommuner och länsstyrelsen har ett särskilt ansvar för riksintressena vilket bland annat innebär att kommunerna i sin planering ska visa hur områdena skyddas.
I Jönköpings län finns nästan 90 riksintressen för kulturmiljövård.

Områdenas läge och utbredning, Länsstyrelsernas geodatakatalog

Riksintressen för kulturmiljövård, Riksantikvarieämbetet Länk till annan webbplats.

Här beskrivs ett urval utifrån kommun. För mer information om respektive riksintresse kontakta Kulturmiljöenheten.

Haurida, Åsens by, sockencentrum med välbevarad bymiljö och en typisk nordsmåländsk jordbruksmiljö med välbevarad bebyggelse från 1800-talet. Åsens by är även kulturreservat.

Åsens by

Hullaryd, bygdecentrum och tidigare tingsplats med bevarad 1800-talskaraktär.

Stjärneborg, Herrestad, herrgårdslandskap med två unika sentida monumentala slottsbyggen; Stjärneborg och Hollandshus.

Askerydsvägen och Skiverstad, en 200 år gammal häradsväg och viktig förbindelselänk mellan Askeryd och Eksjö.

Ränneslätt, exercisfält med tradition som militär samlingsplats sedan 1400-talet.

Eksjö stad, en av landets bäst bevarade småstadsmiljöer som speglar byggande från 1500-talets slut till 1900-talets tidigare del.

Fågelhult och Åsa, två byar där den första är en radby från slutet av 1700-talet. 

Näs, radby skapad genom 1700-talets hemmansklyvning. Tre gårdar är bevarade. I odlingslandskapet finns storrösen och odlingsrösen.

Hässelby sanatorium, uppförd 1901 med pengar ur Oscar IIs jubileumsfond och den bäst bevarade av ursprungligen tre i landet.

Villstad, sockencentrum med fornlämningar och välbevarad bebyggelse från 1700- och 1800-talet.

Finnvedens folkland, rik fornlämningsbygd med lämningar från stenålder till yngre järnålder. Flera av byarna har mycket välbehållen 1800-talsbebyggelse.

Töllstorp, miljö som är representativ för Gnosjöbygdens tidiga småindustri.

Taberg, unikt malmberg med central betydelse för Smålands bergshantering under 1600- till 1800-talet. I området framställdes järn redan under förhistorisk tid.

Järstorp, herrgårdslandskap kring Järstorps med säterier och stora gårdar från olika tidsepoker och i olika byggnadsstilar.

Eklundshov från 1928, länets bäst bevarade koloniområde.

Huskvarna, industrimiljö som i bebyggelse och planering speglar industriutvecklingen i landet sedan 1600-talet.

Skärstaddalen, herrgårdslandskap i länets bördigaste och tidigast uppodlade jordbruksbygd. Området har varierad och värdefull bebyggelse från olika tider.

Visingsö, centralbygd från förhistorisk tid och tidig medeltid. Hade en unik ställning under det svenska rikets framväxt och som stormaktstida kärnområde för Per Brahes den yngres grevskap.

Röttle, Västanå kvarnby med medeltida anor och tidiga industriella lämningar från tiden under Visingsborgs grevskap.

Gränna, Uppgränna, speglar den förindustriella småstadens liv och var Sveriges enda stadsbildning med grevliga privilegier. Odlingslandskap norr därom har talrika minnen från Visingsborgs grevskap.

Östra Höreda, landskapet i området kring Höreda är mycket omväxlande och kuperat. Här finns branta grusåsar, så kallade getryggar som höjer sig tvärt upp till omgivande hagar och fält.

Norra Sandsjö, sockencentrum med 1100-talskyrka och herrgårdslandskap. Ett av länets största områden med fossil åkermark.

Äsperyd, fornlämningsområde och by med byggnader från 1800-talet. Till byn hör garveri, kvarn, såg och missionshus.

Fagertofta, odlingslandskap med lämningar främst från äldre järnålder.

Flisby, sockencentrum från 1800-talet med medeltida kyrkoruin och yngre järnåldersgravfält.

Sunneränga, splittrad by i odlingslandskap med välbevarad bebyggelse från 1800-talet. Här finns också fornlämningar och en förhistorisk vägsträckning.

Gamla Hjälmseryd, sockencentrum med 1100-tals kyrka och betydelsefull plats under medeltiden. Bebyggelsen från 1700- och 1800-talet är välbevarad.

Norra Ljunga, sockencentrum med välbevarad 1100-talskyrka och bostadshus från 1800-talets senare hälft och 1900-talets början. Här finns även ett järnåldersgravfält.

Komstad, före detta häradscentrum för västra härad.

Eksjöhovgård, herrgårdsmiljö med ruiner av ett av länets mest storslagna medeltida herresäten.

Kappetorp, marknadsplats och stora fornlämningsområden.

Botorp, herrgård i klassicistisk stil som är mycket karakteristisk för det tidiga 1800-talets byggnadsideal.

Säbydalen, herrgårdslandskap med bebyggelse från olika tidsepoker och Säby kyrkby med en märklig romansk kyrka.

Tranås, centrum för handel och industriella verksamheter, utvecklades tack vare järnvägen och fick stadsrättigheter 1919.

Näsby, herrgårdslandskap med tre välbevarade herrgårdar från 1800-talet och Hultaby slottsruin från 1200-talet.

Byestad, fornlämningsområde från yngre järnåldern med två av Smålands största gravfält.

Skirö, odlingslandskap med säteri från tidigt 1800-tal och ödekyrka från 1200-talet.

Repperda, by med inägomark som präglas av länets mäktigaste stenmurar, upp till fem meter breda. Här finns även gravfält från yngre järnåldern och en runsten.

Ädelfors, gruv- och bruksmiljö med lämningar efter Sydsveriges enda guldgruva.

Häradsö by, med för länet representativt och välbevarat byggnadsbestånd. Byggnadsskickets förändring kan följas från 1850-talet till tidigt 1900-tal.

Fryebo, en tät by som undgått 1800-talets skiftessprängning.

Skillingarydslägren, militär övnings- och lägerplats med intressanta lägerbyggnader.

Åminne, Källunda, herrgårdsmiljö med gårdar från skilda tidsepoker, ruiner av gamla Åminne bruk och fornlämningar.

Nästa, Kärda, rika fornlämningar från brons- och järnålder och ett sockencentrum med 1800-tals bebyggelse.

Nya Åminne, bruksmiljö med länets enda välbevarade järnbruk från 1900-talets början.

Getaryggarna, getryggsås med gammal väg på åskrönet, byar med trähusbebyggelse från 1800-talet och herrgårdsmiljö. '

Rydaholm, centralort med 1700-tals kyrka som har ett medeltida försvarstorn från 1100-talet. Välbevarad 1800-tals bebyggelse och fornlämningar.

Nydala kloster, klostermiljö med ruiner från 1100-talet, Sveriges, jämte Alvastra och Roma, äldsta cistercienskloster.

Vem ansvarar för att ta fram planeringsunderlag?

Uppgifterna och ansvaret för att ta fram planeringsunderlag för riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden (1998:896). Här utpekas de tolv centrala myndigheter som, efter samråd med Boverket, Länsstyrelsen och andra berörda myndigheter, ska lämna underlag om områden som de anser vara av riksintresse enligt 3 kapitlet i miljöbalken. Länsstyrelsen samordnar planeringsunderlagen. Myndigheterna ska i samverkan med Länsstyrelsen följa utvecklingen av frågor om hushållningen med mark- och vattenområdena.

Länsstyrelsens uppdrag

Länsstyrelsen jobbar för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Vi arbetar sektorsövergripande utifrån ett statligt helhetsperspektiv, och samordnar olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.

Länsstyrelsen deltar i planeringsprocessens olika steg. I tidiga planskeden lämnar vi råd och planeringsunderlag för kommunernas planering för framtida mark- och vattenanvändning. I slutskedet av planeringsprocessen bevakar vi att de statliga intressen som anges i 11 kapitlet 10 § i plan- och bygglagen har tillgodosetts i planeringen.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har valt att göra en länsgemensam redogörelse av de statliga och mellankommunala intressena. Kommunen kan utöver det begära en kompletterande kommunspecifik redogörelse. För mer information se rapporten

Statliga och mellankommunala intressen i Jönköpings län Länk till annan webbplats.

Allmänna intressen

Länsstyrelsen ska ta fram underlag inför kommunens bedömningar om de allmänna intressen som enligt 2 kapitlet i plan- och bygglagen bör vägas in vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.

Riksintressen

Länsstyrelsen ska ta fram planeringsunderlag gällande riksintressen enligt 3–4 kapitlet miljöbalken. Arbetet med planeringsunderlag ska enligt hushållsförordningen baseras på underlag från de övriga centrala myndigheterna. Om vi anser att ytterligare riksintressen bör tillkomma eller om klassningen eller avgränsningen av ett riksintresse bör omprövas ska vi enligt hushållsförordningen underrätta Boverket och andra berörda myndigheter. Vi ska även informera regeringen om urvalet av riksintresseområden enligt 4 kapitlet miljöbalken behöver regleras närmare.

Hushållning med mark och vatten

Länsstyrelsen ska sammanställa utredningar, program och annat planeringsunderlag som finns hos statliga myndigheter, och som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet. Vi ska på begäran erbjuda planeringsunderlaget åt de kommuner och myndigheter som ska tillämpa miljöbalken och åt den som är skyldig att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kapitlet i miljöbalken.

Havsplanering

Kommuner har ofta eget underlag som beskriver havet och skärgårdens utveckling. Utöver det har Länsstyrelsen sammanställt en lista över tillgängliga geodata som kan användas som stöd i havsplaneringen.

Klimatanpassning

Vi behöver ta hänsyn till det förändrade klimatet i den fysiska planeringen. Planeringsunderlagen gällande klimatanpassning kan till exempel bestå av faktaunderlag om regionala risker för översvämning, erosion, ras och skred.

Klimatanpassning i Jönköpings län

Hållbar stadsutveckling

Kommuner, regioner och staten har tillsammans ett stort ansvar i att balansera olika enskilda och allmänna intressen genom en aktiv och hållbar samhällsplanering. En stor del av Länsstyrelsens uppgifter har koppling till området hållbar stadsutveckling.

Rådet för hållbara städer ska stötta kommunerna

För att stötta kommuner i arbetet med stadsutveckling har regeringen bildat Rådet för hållbara städer. I forumet deltar Länsstyrelsen och tio andra statliga myndigheter. Rådet har i uppgift att stötta kommunerna i arbetet med mål 11 i Agenda 2030 som behandlar långsiktigt hållbar stads- och samhällsutveckling.

Rådet för hållbara städer på Hållbar stads webbplats Länk till annan webbplats.

Länsstyrelseinstruktionen (2017:868). Länsstyrelsens instruktion sätter ramarna för vår verksamhet. Instruktionen utfärdas av regeringen och den talar om vilka uppgifter Länsstyrelsen har som myndighet, det vill säga en övergripande beskrivning av vad Länsstyrelsen ska arbeta med.

I regleringsbreven anger regeringen de krav som den ställer på Länsstyrelsens inriktning och på våra insatser under budgetåret. Regleringsbrev för Länsstyrelserna 2019 innehåller följande uppgifter med koppling till hållbara städer:

  • Bidra i sin verksamhet till Agenda 2030 målen (1:2).
  • Bidra i sitt kulturmiljöarbete till de nationella kulturmiljömålen (1:4).
  • Mänskliga rättigheter – stödja kommunerna och samarbeta med andra berörda myndigheter (1:6).
  • Efterbehandling av förorenade områden för bostadsbyggande - informera och stödja kommunerna (1:7).
  • Samordna och leda det regionala arbetet avseende naturvård, biologisk mångfald, friluftsliv, åtgärdsprogram för hotade arter, artbevarande, tätortsnära natur, lokala naturvårdsprojekt samt vilt- och rovdjursförvaltning. (1:9).
  • Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet – arbeta för bättre luftkvalitet (1:11).
  • Bedöma måluppfyllelsen avseende Livsmedels- och foderkontrollen, kontrollen av djurskydd, djurhälsa och smittskydd, animaliska biprodukter (1:16).
  • Verka för att behovet av bostäder tillgodoses (1:22).
  • Verka för ökad kompetens och kunskap om kulturmiljön och kulturmiljövärden i lokala plan-, bygg och bostadsprocesser gentemot berörda aktörer. (3:6).
  • Verka för att minoritetspolitikens fastställda mål uppnås; diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet (3:8).
  • Främja, samordna och leda det regionala arbetet inom samtliga relevanta sakområden avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. (3:9).
  • Stödja kommunernas arbete med att utveckla strategiska vatten- och avloppsplaner (3:13).
  • Skydda dricksvatten inklusive skydd av vatten som utnyttjas eller som kan komma att utnyttjas som vattentäkt (3:14).
  • Genom förebyggande insatser skydda, förvalta och tillgängliggöra värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges miljökvalitetsmål (3:16).
  • Ta fram och genomföra regionala handlingsplaner för grön infrastruktur (3:17).
  • Samordna och leda det regionala arbetet med friluftslivspolitiken genom samverkan med Skogsstyrelsen, kommunerna och andra berörda aktörer (3:21).
  • Sammanställa regionala lägesbilder inklusive bedömning av beredskap och kapacitet för kommuner och landsting avseende vilken påverkan som mottagandet av asylsökande och nyanlända har för verksamheterna inom socialtjänsten, skola och utbildning samt hälso- och sjukvård.
  • Samordna det regionala arbetet med tidiga insatser för asylsökande med flera (3:41).
  • Anvisa medel för flyktingmottande och etableringsåtgärder (3:44).
  • Samordna det regionala arbetet med samhällsorientering för nyanlända (3:45).
  • Samordning av det regionala ANDT arbetet (3:48).
  • Stödja det regionala arbetet avseende spelmissbruk (3:50).
  • Stödja kommuner och landsting i att utveckla ett kunskapsbaserat, samordnat, långsiktigt och i huvudsak universellt stöd i föräldraskapet till föräldrar. Barnrättsperspektivet, att främja jämlikhet och jämställdhet och ett jämställt föräldraskap är centrala utgångspunkter. Även funktionshinderperspektivet och förebyggande av våld ska beaktas (3:51).
  • Stödja kommuner och landsting i samarbete med Myndigheten för delaktighet, och i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, under 2018–2020, att genomföra sina funktionshinderspolitiska strategier och planer (3:52).
  • Förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor mot bakgrund av den nationella strategin (3:53).
  • Stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor (3:54).
  • Ta fram regionala lägesbilder avseende utsatta EU/EES medborgare som saknar uppehållsrätt i Sverige samt genomföra kompetenshöjande insatser mot relevanta aktörer (3:55).

Länsstyrelsen deltar i Miljösamverkan Sverige, ett samverkansorgan kring tillsynsvägledning, tillsyn och viss prövning inom miljöbalksområdet och närliggande lagstiftningar. Vi arbetar även med miljösamverkan på regional nivå.

Relaterad information

Kontakt