Regional handlingsplan

För att långsiktigt kunna bevara och utveckla grön infrastruktur så tar Länsstyrelsen fram en regional handlingsplan. Planen är ett kunskaps- och planeringsunderlag som kan användas av olika aktörer i samhället.

Planen fokuserar både på utmaningar och förslag på konkreta åtgärder inom olika insatsområden för den gröna infrastrukturen. Den regionala handlingsplanen ska vara det centrala verktyget i arbetet med att bevara och utveckla grön infrastruktur i länet. Den ska också ge ökad kunskap om värden i landskapet. 

Planen är utformad så att den kan användas av olika aktörer som kunskaps- och planeringsunderlag. Till exempel i beslut hur mark och vatten ska användas.

Arbetet med handlingsplanerna är ett löpande arbete och dess innehåll ser olika ut i landet eftersom arbetet med grön infrastruktur ska anpassas till regionala förhållanden.

Filmen förklarar vikten av regionala handlingsplaner

Så här jobbar vi

Länsstyrelsen i Jönköpings län har tillsammans med andra aktörer tagit fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur. Den ger en samlad bild av vad som krävs för att vi ska kunna bevara alla djur, växter och svampar i vårt län, behålla fungerande ekosystemtjänster, verka för att nå de gröna miljömålen och åtgärder för att nå friluftslivsmålen.

Handlingsplanen gäller mellan 2018 och 2022. Den innehåller 8 insatsområden och 34 åtgärder som ska bidra till att säkra länets biologiska mångfald och ekosystemtjänster för framtiden.

Våra insatsområden hittar lite längre ner på denna sidan. Vilka åtgärderna är hittar du under läs mer.

Uppdraget att ta fram en handlingsplan inleddes med en samverkansprocess där inbjudna aktörer var med och tog fram förslag på mål, utmaningar och möjligheter.

I arbetet har följande aktörer deltagit: Biosfärsområde Östra Vätterbranterna, Friluftsfrämjandet, Gislaveds kommun, Habo kommun, Jönköpings kommun, Lantmännens Riksförbund, Länsmuseet, Naturskyddsföreningen, Nässjö kommun, Region Jönköpings län, Skogsstyrelsen, Smålands turism, Svenska golfförbundet, Svenska Jägareförbundet, Svenska kraftnät, Södra skogsägarna, Trafikverket, Tranås kommun, Vaggeryds kommun och Värnamo kommun.

Introduktion till den regionala handlingsplanen

Vill du få en övergripande koll på vad grön infrastruktur är, rekommenderar vi vår kartberättelse. Där får du på ett interaktivt sätt ta del av kunskapsunderlaget för grön infrastruktur. Detta material är till för dig som vill få en översiktlig information om vad grön infrastruktur är och vad Länsstyrelsen i Jönköping har i fokus gällande grön landskapsplanering. Vi hoppas kunna inspirera med hur man själv kan vara med i arbetet att gynna den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt.

Kartberättelse Grön Infrastruktur i Jönköpings länlänk till annan webbplats

Nuläge för länets gröna infrastruktur

Överlag kan det sammanfattas med att vi har goda förutsättningar att bygga vidare på, men att det finns en hel del att jobba med framöver. Inte minst rör det hur vi skapar en långsiktigt hållbar markanvändning som både ger ekonomisk vinst och en fungerande ekologi.

Läs mer

Grön handlingsplan del B: Nulägesbeskrivninglänk till annan webbplats

Utmaningar idag och framöver

Den generella hotbilden mot biologisk mångfald i länet är delad. Dels finns en påverkan på landskapet i samband med exploatering, där naturmark tas i anspråk för bostads-, industri- och infrastrukturbyggen. Dels sker det en ökad igenväxning och igenplantering av odlingslandskapet där naturbetesmarker och slåttermarker överges i takt med en ökad urbanisering. I skogslandskapet gör ett mer genombrukat skogslandskap att tillgången på naturvärden minskar, trots en ökad hänsyn. Det sker idag en ”förgraning” i landskapet i takt med att markägarna återbeskogar tidigare talldominerade skogar med gran. Ofta sker det på grund av ett hårt viltbetestryck som även leder till svårigheter för flera lövträdsarter såsom rönn, asp, sälg och ek att etablera sig och utvecklas till träd.

Detta är en utveckling som har pågått under lång tid. Däremot har tempot i utvecklingen påskyndats framförallt i samband med ekonomiska och tekniska förändringar inom jordbruket och en tilltagande urbanisering.

Till samtliga utmaningar finns kartor för att visualisera. Du når kartorna antingen via länk under respektive utmaning eller under sidan kartmaterial.

Nedan har en rad generella och övergripande utmaningar för länets listas.

Läs mer

För mer specifika utmaningar knutna till respektive naturtyp (vatten, våtmark, odlingslandskap, skog och ett rikt växt- och djurliv) hänvisas till beskrivningar i

Grön handlingsplan del B: Nulägesbeskrivninglänk till annan webbplats

I Sverige och även i Jönköpings län är trenden ett allt mer urbaniserat samhälle. Ett sätt att visa detta är genom ett förvaltningsindex framtaget av Statistiska centralbyrån. Indexet visar områden utifrån sannolikhet för kommande exploatering, baserat på en rad olika parametrar som taxeringsvärde och in/utflyttning till området. Här blir det spännande att försöka vara steget före. I de områden med högst index (rött) behöver arbetet med naturvärdesfrågan ses över för att genom till exempel naturvårdsavtal eller liknande naturvårdsinsatser spara värdefulla naturområden.

Det är också lika viktigt att fundera över den långsiktiga skötseln för hävdgynnade arter och naturtyper som finns i områden som riskerar att överges av människan och på sikt hotas av att växa igen.

För mer information se

Kartor och underlag för planering- Förvaltningsindex visar rörelse på bostadsmarknaden

Buller

Ett av dagens stora hot mot ekosystemen och ekosystemtjänster som rekreation och återhämtning, är utbredningen av bullerstörda områden. Vid sidan av påverkan på till exempel ekosystem inverkar buller ofta också negativt på kulturmiljöns och friluftslivets värden så som rekreation och återhämtning. För att på sikt kunna värna om de ostörda områdena, har Länsstyrelsen gjort en kartläggning. Bulleranalysen omfattar bullerkällor ned till 35 dB. Spridningsavstånden för buller tar hänsyn till bullerutbredning och vegetation. Tanken med underlaget är att visa på vilka områden som idag är relativt opåverkade av buller och försöka få dem att fortsätta vara så även framöver. Detta för att värna både känsliga ekologiska samband, men även möjlighet till rekreation och avkoppling.

För mer information se

Kartor och underlag för planering- Bullerutbredning och tysta områden

En stor fråga i Jönköpings län, är hur vi ska få viltstammar och skogs-/jordbruk i balans. Trots att länet på många håll har mark som lämpar sig för tall planteras det mycket gran. Ett av argumenten för detta är betesskador som drabbar tall i högre utsträckning än gran. Även lövet far illa, då rönn, asp, sälg och ek inte når mogen trädålder.

Skogsstyrelsen gör med jämna mellanrum scenarier över skogens utveckling. Dessa visar att i länet kommer andelen granskog på sikt att öka markant med rådande skogsbruk. Detta är ett hot mot den biologiska mångfalden och likaledes ett hinder mot en fungerande grön infrastruktur. Variationsrika skogar ger dessutom mer ekosystemtjänster än landskap där alla skogar domineras av samma trädslag.

Med de val av föryngringsmetoder och trädslag som markägarna gjort sedan tidigare kommer andelen granskog att öka, vilket gör att omgivande mark (vardagslandskapet) runt värdekärnorna i skogen blir allt svårare att överbrygga. Självföryngringen av gran som produktionsskogarna genererar bidrar till att öka takten.

En förändring av föryngringsmetoder och trädslagsval måste hålla i decennier för att den ska slå igenom i landskapet.

Utmaningen med granens utbredning är svår och komplex och behöver lösas med insatser från flera håll.

För mer information se

Skogsstyrelsens skogliga konskevensanalyser- scenarier över skogens utvecklinglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Webbgis för grön infrastrukturlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Lövsuccé

I projektet Lövsuccé simulerades tre olika framtidsscenarion kring lövskogens utveckling beroende på om skogsbruket fortsätter som idag, om lövträden gynnas lite mer vid skogsbruksåtgärder eller om allt ersätts med lövträd. Den eventuella ekonomiska förlusten kan dessutom vägas upp med att man kan få ut mer av sin lövskog i form av ved, förädling eller turism med anledning av ett attraktivare landskap.

Utmaningen med granens utbredning är svår och komplex och behöver lösas med insatser från flera håll.

För mer information

Om Lövsuccé 

Webbgis för grön infrastrukturlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Odlingslandskapets strukturförändring är en stor fråga i Jönköpings län och något som har en stor effekt på odlingslandskapets utformning. EU-stöden påverkar utformningen, liksom de politiska beslut som fattas. Här bidrar också faktorn att Sverige är ett av de länder i världen där urbaniseringen går snabbast. Många har tappat kontakten med landsbygden och ser inte längre kopplingarna mellan var mjölk eller köttet kommer ifrån.

En analys av jordbruksmark 1950 och nutid, visar på att en stor andel jordbruksmark har försvunnit till förmån för exploatering eller igenplantering vilket påverkar den biologiska mångfalden negativt och självförsörjningen kan gå förlorad.

Det är viktigt att genomförandet av den gröna handlingsplanen görs i samverkan mellan myndigheter och berörda jord- och skogsbrukare för att tillsammans hitta lösningar.

För mer information se

Webbgis för grön infrastrukturlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Jordbruksmarkens framtid


Under senaste århundradena har våtmarker successivt utdikats och omvandlats till odlingsmark eller skogsmark. Detta har lett till att den vattenhållande förmågan i landskapet har minskat rejält, vilket bland annat påverkar samhällets förmåga att hantera effekter av klimatförändringen, såsom översvämningar och torka. I länet har över 30 procent försvunnit totalt sett från år 1885 till år 2000 och i de östra delarna är det i vissa områden så mycket som över 75 % av våtmarksarealen som är borta. Landskapets vattenhållande förmåga har också minskat genom att sjöar har sänkts.

Enligt SMHI genomfördes 133 sjöföretag (antingen torrläggning eller sänkning) i Jönköpings län huvudsakligen under perioden 1880-1950 (Svenskt Vattenarkiv 1995), detta utgör cirka 7 procent av antalet sjöar i länet. Även idag pågår torrläggning av landskapet, framförallt genom att vi hårdgör landskapet med asfalt, hus och betong. Hårdgjorda ytor påverkar den vattenhållande förmågan genom att nederbörd inte längre kan infiltreras i marken utan strömmar bort som ytavrinning. Samtidigt har många vattendrag rensats och rätats för att snabbare leda bort vattnet i landskapet.

För mer information se

Webbgis för grön infrastrukturlänk till annan webbplats

En barriär kan vara många olika saker beroende på vilken art som avses. Det som är svårt att ta sig förbi eller över utgör för vissa arter inget problem alls. En barriär kan vara totalblockerande eller bara lite besvärande. Det som är en barriär för vissa arter, kan för andra vara en nödvändig livsmiljö. En barriär kan vara allt från ett fysiskt hinder i vägen till bullerstörning.

Transportinfrastrukturen skär igenom alla landskapstyper och skapar en annorlunda typ av fragmentering än exempelvis kalhyggen eller åkrar. Vägar och järnvägar med deras konstruktioner (exempelvis viltstängsel, vägräcken, vägtrummor, höga bankar och djupa skärningar, trösklar i markytan och i vattendrag) kan för vissa arter utgöra permanenta barriärer och ett hot mot djurarters fortlevnad och därmed den biologiska mångfalden.

För vattenlevande organismer finns dessutom hundratals dammar och vattenkraftverk som utgör definitiva vandringshinder, hinder som stänger organismerna ute från deras naturliga livs-, lek- och uppväxtområden. Det har tagits fram en analys över var vägar korsar vattendrag, som blir ett bra underlag för fortsatt arbete med att undanröja onödiga vandringshinder.

Den gröna handlingsplanen vill verka för att påverka nuvarande och framtida markanvändning så att eventuella barriärer kan upptäckas och i möjligaste mån åtgärdas, vilket kräver en god dialog mellan aktörer och en förståelse för olika drivkrafter och motiv.

För mer information se

Webbgis för grön infrastrukturlänk till annan webbplats

Att planera för framtiden innebär att hänsyn även tas till klimatförändringarna och dess effekter på samhället och landskapet. Klimatförändringarna medför anpassningsbehov för alla samhällssektorer. För vissa behöver anpassningen påbörjas redan nu, medan andra kan genomföras först om några år. Att planera för grön infrastruktur är att anpassa samhället till ett förändrat klimat.

De effekter klimatförändringarna antas få på landskapet och den gröna infrastrukturen förväntas blir omfattande. Beroende på hur samhället hanterar dessa utmaningar behöver konsekvensen inte nödvändigtvis bli negativ, bara annorlunda jämfört med vad samhället idag är van vid. Arter vars livsvillkor kräver varmare luft- eller vattentemperatur kommer sannolikt att gynnas, på bekostnad av kallvattenarter eller landlevande arter med ett lägre luftoptima. Till exempel väntas varmvattenarter såsom abborre, gädda och mal få ett större livsutrymme, medan kallvattenarter såsom röding och flodpärlmussla väntas minska i utbredning. Både röding och flodpärlmussla räknas som symbolarter för Jönköpings län, varför Länsstyrelsen har som uppdrag att skydda dessa. Även problem med invasiva arter kommer sannolikt att öka, på grund av framförallt högre lufttemperatur. I många fall ses dessa invasiva arter som skadegörare, som kan orsaka stora skador i landskapet. Klimatförändringarna kommer alltså få negativa effekter på natur- och kulturmiljöns värden, samtidigt som tillväxten i skog och vegetation kan förväntas öka på grund av längre växtsäsong.

Ekosystembaserad klimatanpassning

Många av de omställningar och anpassningar som behöver göras, går att göras i kombination med insatser för att stärka den gröna infrastrukturen. Att använda så kallad ekosystembaserad klimatanpassning är ett sätt att skapa resiliens och robusthet i landskap och samhällen.

Exempel på åtgärder:

Trädplantering: Träd ger till exempel skugga, minskar avdunstning, hindrar erosion vid kraftiga regn samt ger en rekreationsyta positiv för människors hälsa.

Gröna tak: har kylande och vattenfördröjande effekt och som också ger möjlighet till biologisk mångfald och som är estetiskt tilltalande, inte minst i tätbebyggda områden.

Våtmarker: fungerar som fördröjningsmagasin som skyddar landsbygden och till viss del nedströms samhällen från översvämningar och torka.

Det är viktigt att planera så att vi skyddar dels samhället och dels landsbygden från de effekter som klimatförändringarna medför. Ett ekologiskt funktionellt landskap med en fungerande grön infrastruktur för olika växt- och djurarter har bättre förutsättningar för att producera ekosystemtjänster och därmed också bättre motståndskraft vid förändringar.

För mer information se

Grön handlingsplan Del C. Insatsområden och vägledninglänk till annan webbplats

För att framgångsrikt kunna arbeta med att bevara och stärka den gröna infrastrukturen i landskapet behöver både målen och ansvarsfördelningen vara tydliga och accepterade av berörda aktörer. Det finns en rad hinder som gör att detta är svårt att uppnå. Som exempel kan nämnas:

  • Komplexiteten i frågan ger bristande helhetssyn
  • Svårigheter att samordna arbetet över administrativa gränser
  • Otillräckliga juridiska och ekonomiska styrmedel
  • Brister i branschansvar
  • Bristande finansiering av åtgärder - bristande samhällsekonomiska resurser
  • Kunskapsbrist
  • Polarisering mellan olika intressen, där landskapet inte ses som en helhet utan mer i ett stuprörsperspektiv. Bristande förståelse och dialog mellan olika branscher om dess behov och förutsättningar
  • Olika prioriteringar gällande ekologisk, ekonomisk och sociala dimensioner i landskapet och hur dessa ska nyttjas

Viktiga områden för insatser

Ett antal tematiska insatsområden har identifierats som extra betydelsefulla i det kommande arbetet med grön infrastruktur, dessa beskrivs kortfattat nedan. Flera av insatsområdena har tydlig koppling till de främsta utmaningarna som har identifierats, medan andra har lyfts fram som prioriterade i de samverkans- och arbetsgrupper som varit aktiva i framtagandet av den gröna handlingsplanen.

I dagsläget finns i de flesta fall inga färdiga planer för hur arbetet med de olika insatsområdena ska gå vidare. Tanken är att varje insatsområde ska ”leva sitt eget liv” i en samverkansprocess med berörda aktörer. På sikt ska det för varje insatsområde tas fram målsättningar och behov av konkreta insatser och åtgärder utöver de som redan är föreslagna.

Nedan presenteras insatsområdena i prioritetsordning.

Foto: Janne Kohlemaninen

Ett av de stora hoten mot grön infrastruktur är den exploatering som sker (främst genom nya bostäder och vägar). Samtidigt finns det i vardagslandskapet strukturer med stor potential att stärka den gröna infrastrukturen. Syftet med insatsområdet är dels att hitta områden med hög risk för att exploatering som hotar befintliga värdekärnor och spridningszoner, dels att ge stöd i samhällsplaneringen genom framtagande av underlag och kunskapsspridning.

Ett av målen med den gröna handlingsplanen är att bidra till ett tankesätt där vi i varje beslut som fattas ställer frågan hur insatsen/exploatering/åtgärder som ska genomföras kan göras så att den stärker biologisk mångfald, inte utgör ett hot mot befintliga värdekärnor/spridningszoner eller kan utveckla ekosystemtjänster. Insatsområdet syftar till att stärka detta tankesätt hos berörda aktörer, så att biologisk mångfald går från att bara handla om att bevara till att även innefatta utveckling.

Genom att använda det nationellt framtagna förvaltningsindexet och göra ett överlägg mot värdekärnskartorna tas en modell fram för hur grön infrastruktur kan fångas upp och säkras i ett område där det förväntas bli en ökad exploatering inom en snar framtid. Värdekärnor som hamnar inom ett område med ett förväntat högt exploateringstryck (mörk) eller hög risk för igenväxning (ljus) är intressanta att arbeta vidare med.

Kartor och underlag för planering- Förvaltningsindex visar rörelse på bostadsmarknaden

Ett stort problem i länet att det planteras mycket gran i förhållande till vad marken naturligt sett skulle hysa. Då skogsbruket har en lång leveranstid för de åtgärder som görs, blir det viktigt att arbeta än mer aktivt för att vända trenden och få markägare att våga satsa på andra trädslag än gran. Detta är naturligtvis ett komplext arbete, då många faktorer spelar roll; efterfrågan, viltbete, vildsvin, klimatförändringar med mera.

Insatsområdet handlar om att lyfta och hantera denna utmaning på ett regionalt plan, och en plan för detta behöver tas fram i samverkan under kommande år. Målet är att få rätt trädslag på rätt plats, där ett ståndortsanpassat trädslag ska kunna etableras och andelen tall och lövinslag i skogsplanteringar ska öka.

Arbete pågår med detta i viltförvaltningsdelegationen samt i våra älgförvaltningsgrupper och älgskötselområden via information och utbildning samt vid granskning och uppföljning av bland annat förvaltningsplaner.

Projekt viltstammar i balans 2.0

Insatsområdet syftar till att lyfta problematiken och att framhålla de insatser som genomförs inom ramen för projektet Viltstammar i balans 2.0. Projektet drivs med Lantbrukarnas riksförbund (LRF) som huvudman, med syfte att sprida kunskap om hur man förvaltar vilt och skog på ett balanserat sätt. Fokus i projektet som beviljats medel ligger på att öka kunskapen om viltförvaltning och sambandet mellan fodermängd och betesskador, vilttäthet och olika klövviltarters inbördes påverkan. Projektet genomförs i samarbete med experter från LRF, Södra skogsägarna, Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen. Projektet startar i Småland och Blekinge och pågår till 2020.

I Jönköpings län är en av de stora negativa förändringarna att jordbruksmark växer igen eller planteras ingen vilket ger oss mindre mark att odla mat och andra grödor på. Odlingslandskapets negativa utveckling är lätt att skylla på faktorer som det är svårt att råda bot på regionalt. Men förändringar sker alltid lokalt i sin praktiska verklighet.

Insatsområdet handlar om att lyfta goda exempel, ge förslag på vad som behöver ändras eller lösningar till nationell och internationell nivå. Målet är att verka för ett rikt och attraktivt odlingslandskap.

En ekologiskt funktionell kantzon är när kantzonen mellan olika naturtyper som utformas så att den tillhandahåller de funktioner som behövs för att stärka eller bevara berörda habitat och ekosystemtjänster. Insatsområdet handlar om att lyfta och hantera behovet av ekologiskt funktionella kantzoner som ett viktigt verktyg för att stärka den gröna infrastrukturen. Begreppet ekologiskt funktionella kantzoner har hittills framförallt använts när man pratar om miljöhänsyn vid vatten. I insatsområdet kan dock även andra övergångsmiljöer lyftas.

Exempel på insatser som pågår i länet

Vattenvårdsavtal

Länsstyrelsen arbetar med att skapa och bevara ekologiskt funktionella kantzoner vid de (för naturvård) högst klassade vattendragen– nationellt särskilt värdefulla vattendrag och nationellt värdefulla vattendrag. Tillsammans med Sveaskog har vi tagit fram ett vattenvårdsavtal – ett naturvårdsavtal som är speciellt inriktat på att endast avgränsa de ekologiskt funktionella kantzonerna som utgör den, för vattendragets skull, viktigaste landremsan.

Avtalet inräknar ca 46 km kantzoner längs Nissan och dess biflöden. I ekologiskt funktionella kantzoner eftersträvas ofta att återskapa en lövrik zon med blandade trädslag, åldrar och skikt. Utifrån detta och markernas förutsättningar har skötselplaner upprättats på alla marker i avtalsområdet. Flera skötselåtgärder utförts i form av uttag av gran. Resultatet har varit mycket bra. Avverkning av gran har gjorts utan att skada marken och dessa zoner skapar nu ljusa bårder i det annars så barrtäta landskapet.

Arbetet med att sprida vattenvårdsavtalet fortsätter med både bolag och privata markägare och detta kommer förhoppningsvis snart ha stärkt den grönblå infrastrukturen som vattendragen redan idag utgör i landskapet.

Blå målklasser

Södra skogsägarnas arbete med blå målklasser i skogsbruksplaner samt skogssektorns målbilder för god miljöhänsyn lyfter också värdet av en ökad hänsyn intill sjöar och vattendrag och kommer på sikt bidra till att fler ekologiskt funktionella kantzoner skapas längs våra vatten.

Främmande arter är de djur, växter, svampar eller mikroorganismer som med människans hjälp sprids utanför sina naturliga utbredningsområden. I vissa fall kan de bli harmlösa medan de i andra fall kan orska stor skadasina nya miljöer kan de eller orsaka stor skada. Den senare är vad man kallar en invasiv art. Det kan vara svårt att på förhand förutse om en art kommer bli invasiv eller inte.

Idag finns redan stora problem med invasiva främmande arter som breder ut sig på andra arters bekostnad och därmed hotar den biologiska mångfalden. I Jönköpings län har vi än så länge fem av de arter som EU listar som invasiva. Det är jätteloka (Heracleum mantegazzianum), jättebalsamin (Impatiens glandulifera), smal vattenpest (Elodea nuttallii), gul skunkkalla (Lysichiton americanus) och signalkräfta (Pacifastacus leniusculus). En del arter har redan en stor spridning i länet, till exempel jätteloka, och där handlar åtgärderna främst om att begränsa arternas utbredning till nya områden. När det gäller arter som ännu inte har spridit sig lika brett, till exempel gul skunkkalla, är målet att utrotningsåtgärder sätts in snarast, innan arten kan sprida sig vidare och orsaka mer problem. Om en ny invasiv främmande art skulle upptäckas i länet är målet att utrota arten snarast.

Arbete med att åtgärda arterna pågår, men det räcker inte med punktinsatser här och utan det krävs ett systematiskt arbete där både offentliga och privata fastighetsägare samverkar för att nå resultat. Problemen med invasiva främmande arter förväntas accelerera med ett förändrat klimat.

I arbetet med att uppnå en grön infrastruktur är det därför viktigt att fundera kring de åtgärder som görs, så att inte nätverket av grön infrastruktur bidrar till spridning av oönskade arter.

För mer information se

Länsstyrelsens information om invasiva arter

Naturen är en viktig plats för friluftsliv och rekreation och det är angeläget att fortsätta främja människors vistelse i naturen, framförallt för de som idag sällan vistas ute. Naturen i sig och aktiviteter med naturen som arena är också av stort värde för turismen och länets besökare. Kommunerna har en viktig roll i att främja det lokala friluftslivet och fler insatser behövs för att förverkliga de friluftslivspolitiska målen på lokal nivå. Det är också angeläget med en regional samverkan för att på ett så sätt effektivt som möjligt stödja människors möjligheter att vistas i naturen i Jönköpings län. Även samarbeten över länsgränserna är viktigt i detta sammanhang.

Utöver det samordnande uppdraget arbetar Länsstyrelsen och många andra aktörer i länet på flera olika sätt med att möjliggöra och utveckla vistelse i naturen för såväl länets invånare som besökare.

Detta arbete behöver fortsätta och samarbetena inom länet behöver utvecklas ytterligare.

För mer information se

Länsstyrelsens information om friluftsliv

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Många av dagens miljöproblem beror på insatser som gjorts tidigare och som inverkar negativt på möjligheterna för arter att sprida sig och förflytta sig. Exempel på sådana är brist på funktionella våtmarker och fysiska hinder i vattendrag, Här görs det åtgärder, men inte i tillräcklig omfattning.

Insatsområdet handlar om att lyfta och hantera denna typ av utmaningar på ett regionalt plan, vilket i mångt och mycket i praktiken innebär det naturvårdsarbete som idag görs.

Arbete och insatser för grön infrastruktur har pågått länge men utan att de har kopplats samman till ett övergripande arbete för grön infrastruktur med en samlad plan för åtgärder. Det strategiska arbetet med grön infrastruktur som denna handlingsplan syftar till är dock bara i sin linda och både underlag och arbetssätt kommer att behöva utvecklas under kommande år.

Insatsområdet lyfter upp några konkreta områden där mer arbete behöver göras för att få fram relevanta och tydliga underlag som kan nyttjas för att stärka den gröna infrastrukturen. Parallellt behöver nya arbetssätt utvecklas för att hantera dessa underlag.

Exempel på analyser som gjorts hittar du under ”Regionala kartunderlag”

Grön infrastruktur på lokalnivå

Linjeelement som spridningsmöjligheter i ett brukat landskap

Detta är ett underlag som fokuserar på hur grön infrastruktur kan användas för att minska barriäreffekter av områden med låg biologisk mångfald, så som monokulturer av ren produktionsskog, helåkerslandskap med mera. En metodik kring ett GIS-skikt tas fram av Länsstyrelsen där genomskärande strukturers så som vattendrag, kraftledningsgator och vägkanter till exempel) potential för att öka den gröna infrastrukturen i vardagslandskapet lyfts fram.

Webbgis för grön infrastrukturlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Åtgärder som ska genomföras

En viktig del i arbete med att skapa förutsättningar för grön infrastruktur är genom åtgärder. I länet kommer 34 stycken åtgärder att genomföras under handlingsplanens tid. Åtgärderna är även en del i arbetet för uppnå miljökvalitets- och friluftsmålen.

En förutsättning för att nå målen regionalt är en bred samverkan mellan myndigheter, kommuner, organisationer, näringsliv och medborgare. Länsstyrelsen, länets kommuner, Skogsstyrelsen, Region Jönköpings län, Södra Skogsägarna och Smålands turism har åtagit sig att göra åtgärder. Övriga ansvariga och delaktiga aktörer är Lantbrukarnas Riksförbund, Sveaskog, Skara, Växjö och Linköpings stift samt Funktionsrätt Jönköpings län.

Trots åtgärderna bedöms det som svårt att uppnå miljökvalitetsmålen och grön infrastruktur i länet. Orsakerna till detta är flera, men det beror främst på att länets aktörer saknar rådighet att förändra strukturer i samhället som måste till för att målen på sikt ska kunna nås.

Hur det går för åtgärdsarbetet i länet? Det kan du se i åtgärdswebben, där vi årligen följer upp och redovisar uppföljningen av åtgärdsarbetet.

Åtgärdswebbenlänk till annan webbplats

Så kan du bidra i arbetet

Arbetet med miljömålen, friluftslivsmålen, grön infrastruktur samt Agenda 2030 är ett stort arbete som bara kan gå i mål om vi jobbar tillsammans. Vi på Länsstyrelsen ser gärna att så många som möjligt tar sitt ansvar och hjälper till. Tveka inte att kontakta oss med frågor, idéer och funderingar. Din insats i arbetet med grön infrastruktur är viktig.

Information om hur berörda aktörer kan delta i arbetet med respektive länsstyrelse

Då arbetet med miljömålen, friluftslivsmålen, grön infrastruktur samt Agenda 2030 är ett stort arbete som kan gå i mål om vi jobbar tillsammans, ser Länsstyrelsen gärna att så många som möjligt tar sitt ansvar och hjälper till. Tveka inte att kontakta till oss – din insats är viktig!

Grön handlingsplan Del C. Insatsområden och vägledninglänk till annan webbplats

Konkreta åtgärder och möjligheter till bidrag som stöttar en grön infrastruktur

Grön handlingsplan Del D. Åtgärdsprogrammetlänk till annan webbplats

Bidrag att söka för att uppnå miljömålenlänk till annan webbplats

Naturvårdsverket- Stöd för naturvårdsåtgärder som kan bidra till den gröna infrastrukturenlänk till annan webbplats

Vägledningar

Här hittar du tips på hur materialet i den gröna handlingsplanen kan användas i praktiskt arbete. Tanken med vägledningen är att den ska vara en hjälp i genomförandet för länets olika aktörer.

  • Vägledning för grön infrastruktur som underlag för jord- och skogsbrukets planering
  • Vägledning för grön infrastruktur i samhällsplaneringen
  • Vägledning för grön infrastruktur i arbetet med klimatanpassning
  • Vägledning för grön infrastruktur i naturvårdsarbete
  • Checklista – hur kan jag bidra till att stärka den gröna infrastrukturen
  • Grön handlingsplan Del C. Insatsområden och vägledninglänk till annan webbplats

Kontakt