Skyddsvärda träd

Bild på blommande träd med mycket vita blommor

Skyddsvärda träd är värdefulla eftersom de hyser olika strukturer såsom håligheter, exponerad ved, barksprickor, död ved, löv, rotsystem och fläkta grenar.

Hur känner man igen skyddsvärda träd?

Träd som räknas som nyckelfaktorer kan också betecknas skyddsvärda träd och omfattar exempelvis grova träd, gamla träd, träd med håligheter, alléträd och döda träd. Hur dessa definieras är viktigt då det påverkar vilka regler som gäller.

I stadsmiljö finns de skyddsvärda träden ofta i parker, på kyrkogårdar, i alléer, på tomtmark och i gamla gårdsmiljöer. Men egentligen kan de stå var som helst.

Olika typer av skyddsvärda träd

Grova träd (jätteträd) = minst 1 m i diameter
Mycket gamla träd = gran, tall, ek, bok minst 200 år, övriga lövträd minst 140 år.

  • Hålträd = minst 40 cm i diameter
  • Hamlade träd = alla, oavsett grovlek
  • Alléträd = minst 5 träd i enkel eller dubbel rad, majoriteten av träden är över 20 cm i diameter
  • Dött träd = minst 40 cm i diameter
  • Övrigt grovt = minst 80 cm i diameter för alla lövträd utom ek som ska vara minst 95 cm
  • Övrigt grovt, flerstammigt = en stam är minst 200 cm i omkrets (för alla lövträd utom ek där en stam ska vara minst 240 cm i omkrets)

Träd enligt de tre översta punkterna definieras som särskilt skyddsvärda träd, det gäller både levande och döda träd. Dessa träd omfattas av samråd enligt MB 12 kap 6 §.

Varför är de viktiga?

Skyddsvärda träd är värdefulla eftersom de hyser olika strukturer såsom håligheter, exponerad ved, barksprickor, död ved, löv, rotsystem och fläkta grenar. Detta ger livsutrymmen för exempelvis lavar, mossor, svampar, fåglar och insekter. Strukturerna bildas under lång tid och är därmed svåra att ersätta. Därför är det viktigt att spara de skyddsvärda träd som finns.

Träd i kulturhistoriska miljöer utgör ofta exempel på så kallat biologiskt kulturarv, som är viktiga att spara även ur kulturellt perspektiv.

Dessutom bidrar träden även till ekosystemtjänster. Exempel på detta är att de sänker temperaturen i stadsmiljö, de dämpar buller, de renar luften och inte minst bidrar de till välbefinnande hos människor tack vare sin grönska.

 

Arter knutna till skyddsvärda träd

Kattuggla, Stare, Barbastell, Bålgeting

Kattuggla sitter i ett träd

Kattuggla

En stare som står på en gren i skogen.

Stare

En barbastell flygande över vattenytan i mörker

Barbastell

En bålgeting

Bålgeting

Almlav, Gullockmossa, Ekticka, Oxtungssvamp

Almlav

Almlav

Guldlockmossa

Guldlockmossa

Ekticka

Ekticka

Oxtungssvamp

Oxtungssvamp

Tänk på:

  • Gamla och grova ekar mår bäst av att stå fritt utan konkurrens från andra träd och buskar.
  • Trädens rötter sträcker sig långt utanför kronans ytterkant. Räkna med att det finns rötter på ett avstånd av minst 15 gånger stamdiametern. Inom detta område ska grävarbeten eller körning med tunga fordon helst undvikas.
  • Hamlade träd kräver återkommande hamlingar. Har det gått lång tid sedan senast kan trädet behöva restaureringshamlas eller beskäras.
  • Säkerhetsbeskärning av träd nära vägar och hus ska göras av certifierade arborister.
  • För den gröna infrastrukturen är närhet till andra skyddsvärda träd viktigt. Helt isolerade träd har i detta avseende inte lika högt värde. För att skapa en grön infrastruktur behöver träden också utgöras av inhemska trädslag som finns i det omgivande landskapet.
  • Värden knutna till skyddsvärda träd kräver kontinuitet i trädgenerationerna. Se därför till att det finns ersättningsträd som kan ta vid när de äldre dör. Valet av arter kan vara av stor kulturhistorisk betydelse till exempel vid återskapandet av äldre alléer eller parkmiljöer.
  • Träd i alléer samt träd som står på åkerholmar är skyddade enligt det generella biotopskyddet. Om åtgärder som kan skada dessa ska utföras måste dispens sökas.
  • Vid åtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska en anmälan om samråd enligt 12 kap 6§ miljöbalken göras. Detta kan bli aktuellt vid åtgärder som påverkar särskilt skyddsvärda träd.

Kontakt