Risk för gräsbrand i Jönköpings länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Goda exempel på insatser med grön infrastruktur

Ett långsiktigt mål med grön infrastruktur är att arbetet ska bidra till att nå miljömålen och göra skillnad i landskapet genom konkreta insatser. Här presenteras goda exempel att inspireras av.

Hur kan du stärka den gröna infrastrukturen?

Vad menas med att stärka den gröna infrastrukturen? Detta skiljer sig till viss del åt beroende på om din fastighet ligger i en värdetrakt eller inte. Var värdetrakterna ligger kan du se i det

Regionala kartunderlaget webb-GIS. Länk till annan webbplats.

Vad är en värdetrakt?

Värdetrakter är större områden i landskapet med högre ekologiska värden än omgivande landskap. En värdetrakt har högre täthet av värdekärnor för djur- och växtliv, inklusive biologiskt viktiga strukturer, funktioner och processer. Det betyder dock inte att allt i en värdetrakt håller höga värden.

I värdetrakter

I en värdetrakt är det ofta klokt att prioritera naturvärden som syftar till att stärka den utpekade naturtypen. Detta innebär åtgärder som ökar arealen, förbättrar kvalitén eller minskar avståndet mellan naturtypsytor. För naturtypen gräsmark till exempel, innebär det rent konkret:

Åtgärder som ökar arealen av den utpekade naturtypen, till exempel:

  • Restaurera betesmarker.
  • Slå väg- & åkerrenar.
  • Öppna för nya samarbeten, t ex beta ledningsgator.
  • Nyskapa (blivande artrika) gräsmarker.

Åtgärder som syftar till att förbättra kvalitet till exempel:

  • Håll efter igenväxningsvegetation.
  • Ingen tillskottsutfodring.
  • Styr betestryck genom fållor.
  • Skapa eller gynna bryn, solvarma gläntor, sandblottor och spara döda träd.

Åtgärder som syftar till att minska avstånd:

  • Restaurera eller nyskapa gräsmarker belägna inom spridningsavstånd från befintliga gräsmarker.
  • Sammanbinda gräsmarker i landskapet genom korridorer eller ”naturtypsöar”.

Utanför värdetrakter

Utanför en värdetrakt är spannet av lämpliga åtgärder bredare än inom en värdetrakt. Att stärka ekosystemtjänster kan innebära att:

  • Gynna eller skapa våtmarker – de förbättrar förutsättningarna för grundvattenbildning vilket ger bättre förutsättningar för vattenförsörjning vid torrperioder. De minskar även risken för översvämningar.
  • Gynna eller skapa bryn – de förbättrar förutsättningarna för pollinatörer och andra nyttoinsekter.
  • Anlägga funktionella kantzoner – kantzoner minskar växtnäringsläckage, kan gynna pollinerare och utgör livsmiljö för naturliga fiender till skadeinsekter.
  • Överlag öka variationen i jordbrukslandskapet.
  • Bevara betesmarkerna är alltid viktigt!

Vi vill poängtera att allt arbete som görs med grön infrastruktur är högst frivilligt.

Våtmarker

Rynningsholms våtmarker är ett LONA-projekt där syftet är att återskapa delar av tidigare våtmarksområden genom att anlägga åtta våtmarker av varierade storlekar. Förutom dessa åtta våtmarker kommer ytterligare en våtmark att anläggas genom finansiering av landsbygdsprogrammet. Våtmarkerna anläggs för att främja framför allt fågellivet, men även andra organismgrupper gynnas i hög grad, till exempel insekter och groddjur. Även flora som trivs i och vid våtmarker gynnas. Projektet kommer också att bidra till näringsretention från åkermark och därmed minskar näringsbelastningen till Solgenåns övre delar, ett område som är regionalt prioriterat i vattenförvaltningen avseende övergödning. Andra positiva effekter som åtgärderna syftar till är att hålla kvar mer vatten i landskapet genom att lämpliga områden däms och återväts, vilket bidrar till grundvattenbildning och långsammare ytavrinning.

Den anlagda våtmarken Veda våtmark ligger inom ett område utmed Tovridaån som genom omfattande dränerings- och torrläggningsåtgärder för cirka 80 år sedan omvandlades till odlingsmark. Åtgärderna innebar även att åns tidigare meandrande lopp genom den flacka dalen rätades ut och istället blev en rak åfåra genom området. Åttio år av brukande och bearbetning av jorden i kombination med allt tyngre maskiner har påskyndat den process som kallas mineralisering som får till följd att marknivån sjunker - jorden ”odlas bort”. På utdikade torvjordar har marknivån ofta sjunkit med en meter under de gångna hundra åren. För en lantbrukare innebär den sjunkande marknivån att dessa lågt liggande marker allt oftare blir utsatta för översvämningar och därmed allt svårare att bruka som odlingsmark. I det aktuella området konstaterades att markprofilen utgjordes av ett cirka 50 cm tjockt lager av torvjord och därunder ett mäktigt lager av styv lera.

De flacka markerna närmast Tovridaån översvämmades ofta vid högvatten och i samband med riklig nederbörd. För att inte påskynda mineraliseringsprocessen ytterligare har dessa marker bearbetats mycket sparsamt och endast utnyttjats som betesmark. Växtligheten på betesmarkerna dominerades av tuvtåtel och veketåg, vilka är arter som gynnas av en hög markfuktighet och som inte gärna betas av djur.

Våtmarken innan åtgärd, igenväxt.

Veda våtmark före åtgärd. Foto: Länsstyrelsen i Jönköpings län

Efter en del förberedelsearbete hösten 2011 påbörjades under vårvintern 2012 det omfattande arbetet med att gräva och schakta bort den översta halvmetern torvjord. Även om det aktuella området uppfattas som mycket flackt, sluttar det ner mot ån vilket innebar att en låg vall anlades parallellt med ån. För att möjliggöra en reglering av vattennivån i våtmarken installerades en så kallad munk i dammvallen. Utloppet från munken är anslutet till ån.

De uppgrävda massorna planerades ut på angränsande betesmarker, vilka därmed kom att förbättra förutsättningarna för fortsatt brukande och minska risken för att dessa marker översvämmas vid högflöden. När slänter och utplanerade massor torkat till gjordes insådd för att påskynda etableringen av gräs och minska risken för erosion.

Veda våtmark, som kom att få en areal på cirka fyra hektar, anlades med syfte att gynna biologisk mångfald, framför allt med tanke på fågellivet. Anläggandet av våtmarken finansierades till största delen som en miljöinvestering inom Landsbygdsprogrammet. Våtmarken har nu utvecklats till en artrik vattenmiljö med många häckande fågelarter som till exempel svarthakedopping och bläsand. Dessutom utgör området en värdefull rastplats för flyttande simfåglar och vadare under vår och höst. Till ovanligare rastande fåglar som noterats i området hör bland annat fjällgås, ägretthäger och rödspov.

Bilden nedan visar våtmarken efter åtgärd. Foto: Länsstyrelsen i Jönköpings län

Veda våtmark efter åtgärd

Jordbruks- och skogslandskap

Jönköpings kommun ansökte 2015 om bidrag för att restaurera en betesmark i Häggeberg strax norr om Jönköpings tätort. Projektet avslutades tillfälligt 2019 för att sedan återupptas med en ny projektperiod under 2020-2022 då det område som skulle restaureras även utökades.

Området som har restaurerats är en betesmark om fyra hektar med bland annat äldre ekar. Genom att avverka större träd som tränger ekarna och röja igenväxningsvegetation har området på nytt fått hagmarkskaraktär. Avverknings- och röjningsrester samlades sedan ihop och forslades bort. Äldre taggtrådsstängsel togs ned och betesmarken stängslades med nytt tretrådigt elstängsel.

Marken betades i första projektperioden med får, medan istället kvigor skött avbetningen de senaste åren. Området har blivit väl betat och även jätteloka, som funnits i stora bestånd i betesmarken, har hållits i schack. Av denna invasiva främmande art syns numera endast enstaka exemplar i hagen. Ljusinsläppet har ökat markant, vilket gynnat gräs och örter och slyet har hållits nere tack vare betet. Delar av beteshagen ingår nu i naturreservatet Häggeberg.

Kommunen har fått bra respons från allmänheten och det har blivit en plats dit man gärna söker sig för att ta en promenad, rasta hunden eller göra en utflykt med dagisbarnen!

Naturreservatet Häggeberg och Granbäcks lövskogar på Jönköpings kommun webbplats Länk till annan webbplats.

Får som betar björnloka

Vid Knaggebo gård en knapp mil sydväst om Mullsjö finns en artrik slåtteräng som sköts på traditionsenligt sätt av Mullsjö Naturskyddsförening. För marken söks miljöersättning för betesmarker och slåtterängar med komplement för lieslåtter och efterbete.

Själva slåtterängen är enbart 0,4 hektar men har stor variation. Vissa partier är torrbackar, andra är av våtmarkskaraktär. Dessa båda biotoper är steniga och sluttar åt alla håll och har förmodligen slagits med lie i minst 300 år. Ett parti av ängen är dock plan och har troligen använts som åkermark i perioder.

Naturskyddsföreningen i Mullsjö har under 30 års tid tagit ansvar för lieslåttern. Enligt villkoren för miljöersättningen ska ängen slås mellan den 20 juli och 1 september. Generellt sett är det bättre att slå ängen lite för sent än för tidigt.

Ängen är omgiven av betesmark som förr betades av kor. Sedan ett femtontal år sköts betet istället av hästar. Markägaren håller med stängsel runt ängen så att slåttermarken kan skötas på rätt sätt. Hästarna får efterbeta ängen i en vecka några dagar efter slåtter och höskörd. Detta för att frön ska trampas ner i jorden och för att partier som missats vid slåttern istället kan bli avbetade.

Sommaräng med sommarblommor

 

Allmänheten är välkommen att medverka vid den årliga slåttern som brukar infalla första veckan i augusti! Håll utkik efter aktuell information på

Mullsjö Naturskyddsförenings webbplats Länk till annan webbplats.

Du kan få ytterligare stöd, så kallade komplement, för marken om den efterbetas, lieslåttras eller om man utför lövtäkt i ängen. Läs mer om

Miljöersättningar på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

I Grenåsa, som ligger någon halvmil söder om Tenhult, finns ett demonstrationsområde för ädellövskogsproduktion om tre hektar. Här blåste all gran ner i stormen Per år 2007. Enligt skogsbruksplanen är det ett K-bestånd – ett område med kombinerad naturvård och produktion.

Området är hägnat sedan 2008 och planterat 2008 och 2009. Beståndet är ståndortsanpassat inom hägnet; där det är lite bergigare har ek planterats, där det sluttar står fågelbär och i svackorna där det är fuktigare har lind satts. Eken har ställts i grupper om 4-5 individer med cirka tio meters mellanrum. Eken ska trängas när den är ung för att i tidigt stadium få upp kronan, medan den ska få breda ut sig när den blir lite äldre. I det framtida beståndet kommer en av ekarna i respektive grupp att vara kvar som huvudstam. Samtliga ekar är stamkvistade för att undvika dubbeltoppar. När eken får skrovelbark vågar man ta bort hägnet.

Uppslag av gran röjs kontinuerligt bort. Hassel och rönn slår upp i hägnet, vilket de under normala förhållanden har svårt att göra på grund av det höga betestrycket av hjortdjur. Dessa trädslag som växer inom hägnet kommer så småningom att bli en värdefull frökälla till hela fastigheten. Många av träden i hägnet kommer att bli så kallade evighetsträd, alltså träd som lämnas vid slutavverkning i naturvårdanade syfte och är tänkta att stå kvar i skogen tills de självdör. Området kan anses vara klimatanpassat med avseende på trädslagsvalen – omkring bronsåldern då det var varmare klimat i Sverige dominerade ek, lind och tall.

Du som äger skogsmark eller har markägarens tillstånd kan söka stöd för att gynna och bruka ädellövskog. Läs mer om ädellövsstöd på

Skogsstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.

Foto Länsstyrelsen

Foto Länsstyrelsen

För att illustrera hur arbetet kan gå till, har två modellanalyser på lokal tagits fram , dels i Noenområdet och dels i Skiröområdet. För att nå framgång är det avgörande steget en god och tidig samverkan med berörda markägare.

Syftet med modellen var att titta på förutsättningarna för skalbaggen läderbagge att sprida sig. Både Noen och Skirö är områden med höga kulturhistoriska värden, som knyts samman i landskapet, vilket är en förklaring till varför områdena valdes ut.

GIS-analysen har i stora drag gått ut på att använda kunskapen om inventerade, skyddsvärda träd och gruppera dessa till livsmiljöer.

Med kunskap om läderbaggens preferenser att flyga framträder ett mönster där man kan se vilka områden som ekologiskt hänger ihop och har en grön infrastruktur och vilka områden som inte hänger ihop.

Genom att simulera insatser i form av utplacerade mulmholkar eller veteranisering av träd i analysen, kan vi även få en hjälp att hitta bra platser för att göra dessa åtgärder.

Detta är ett exempel där man med hjälp av GIS-analyser har kunnat nå faktiska åtgärder för läderbaggen i from av mulmholkar eller veteranisering av träd.

I samverkan med rådgivning från Skogsstyrelsen, placerades 2017 det ut 10 mulmholkar i området kring Noen och 10 i Skirö. I samråd med markägare har även lämpliga träd veteraniserats.

Det pågår också arbete med ett naturreservat söder om kärnområdet vid Noen. Där kommer skötselföreskrifterna anpassas så att träd kan veteraniseras och frihuggas, allt för att gynna den gröna infrastrukturen av värdefulla trädmiljöer i landskapet.

GIS-analysen över ekologiska värden knutna till skyddsvärda träd i områdena kring sjön Noen och Skiröområdet

Webbgis för grön infrastruktur Länk till annan webbplats.

Pollinering

Jönköpings kommun har sökt LONA-bidrag för att restaurera tätortsnära brynmiljöer. Under 2020 gjorde kommunen ett urval av bryn från befintligt kartmaterial. Utöver ekologiska egenskaper lades geografiska faktorer in, exempelvis närhet till tätort och spridning i kommunen. Minst 100 meter långa bryn i lövskogsdominerade bestånd i söderläge valdes ut för att besökas i fält. Av dessa bedömdes elva belägna i Bymarken, Tenhult och Vista kulle, vara lämpliga för att ingå i projektet. Dessa naturvärdesinventerades och en bedömning gjordes av hur goda möjligheter som fanns att skapa eller återskapa höga värden för flora och fauna. Fyra bryn bedömdes ha högsta potential, fyra hög potential och tre påtaglig potential. Flera intressanta växter hittades, exempelvis svinrot, backstarr och sommarfibbla. Under projektets gång bedömdes behovet av röjning och slåtter årligen. I slutet av projektet ska en ny naturvärdesbedömning genomföras för att kunna se om projektet haft någon effekt.

2021 påbörjades avverkning av träd och röjning av igenväxningsvegetation i brynen. Detta arbete avslutades under våren 2022. Huvuddelen av röjningsresterna i form av stockar och ris forslades bort, men en del material lämnades som död ved för insekter och svampar och som gömslen för djur. Plantering av blommande träd och buskar gjordes 2022. För att skapa boplatser för pollinerande insekter anlades tre bibäddar, en i respektive brynområde.

Långsiktiga effekter av projektet ur naturvårdssynpunkt är att kommunen fått ökad kunskap om vilka växter som finns på platserna, vilket gör att skötseln kan anpassas för att gynna dessa arter. Att skapa brynmiljöer gynnar även pollinerande insekter, vilket ger goda förutsättningar för en rikare flora.

Tätortsnära grönytor

Som ett steg i Nässjö kommuns hållbarhetsarbete ansökte kommunen LONA-bidrag i syfte att få mer kunskap om att skapa blommande ängsytor för att gynna vilda pollinatörer. Kortklippta gräsmattor och långgräsytor som slaghackas utgör en övervägande del av de kommunägda grönytorna i Nässjö kommuns tätorter. Genom att istället anlägga ängsytor på vissa gräsmattor och förändra skötseln gynnas den biologiska mångfalden. En mer varierad flora främjas och livsmiljöerna för de vilda pollinatörerna förbättras. Dessutom ökar trivseln i tätortsmiljön.

Projektet inleddes med en inventering av kommunens gräsytor för att undersöka vilka områden i tätorterna som är bäst lämpade för omställning till ängsyta. Dessutom undersöktes förhållandena vid kommunens avfallsanläggning där sluttäckning av deponier eventuellt skulle kunna utformas så att pollinatörer gynnas. Efter inventeringen gjordes förändringar av skötseln på några mindre provytor. De erfarenheter och slutsatser som projektet gett kommer att kunna användas vid nyanläggning av ängsmark i framtiden.

Grön infrastruktur på fastighetsnivå

För att försöka göra grön infrastruktur och grön handlingsplan mer konkret, har Länsstyrelsen i Jönköping startat ett pilotprojekt med syfte att se hur de framtagna underlagen kan användas på fastighetsnivå. Projektet kallas ” Grön infrastruktur på fastighetsnivå, ett pilotprojekt” och görs i fyra steg.

Vad säger webbgiset?

Inledningsvis tittar vi på fastigheten i webbgiset och ser vilka värdetrakter fastigheten ligger i och vilka värdekärnor och värdenätverk som fastigheten kan bidra till att stärka. Utifrån handlingsplanens övergripande strategier, utmaningar och insatsområden, tar vi även fram ett förslag på åtgärder som teoretiskt skulle kunna vara bra.

Webbgis för grön infrastruktur Länk till annan webbplats.

Fältbesök

Under fältbesöket görs en landskapsövning där personer med expertkompetens inom vatten, skog, våtmark, odlingslandskap, kulturmiljö, samhällsplanering och ekosystemtjänster gemensamt träffar markägaren för att se hur bilden på landskapet kan fördjupas genom att se fler värden tillsammans.

Rådgivning för jord- och skogsbruk

Nästa steg i projektet är att göra ett rådgivningsbesök på fastigheten och utifrån den vägledning som är kopplad till grön handlingsplan. Tanken är att då ta fram mer konkreta åtgärdsförslag som lämpar sig för just den här fastighetens specifika förutsättningar.

Åtgärder

Det sista steget i projektet blir att genomföra relevanta åtgärder och även skapa förutsättningar för demoområden och möjlighet till studiebesök.

Grön infrastruktur i praktiken

Fastigheten Vireda Östergård består av två tredjedelar skog och resten jordbruksmark och vatten. Eftersom fastigheten ligger inom värdetrakt för skogsmark och i närheten av en värdetrakt för gräsmark finns möjligheter att öka sammanlänkningen mellan olika värdefulla områden i landskapet. Kartskikt för värdetrakter, värdenätverk och värdekärnor har tillsammans med historiska kartor, lokalkännedom om fastigheten och markägarnas visioner legat till grund för prioritering av åtgärder som kan stärka landskapet och gårdens natur-, kultur-, och sociala värden.

På jordbruksmarken har åtgärder för att öka mängden blommande träd och buskar samt främja betesgynnade arter genomförts. Förhoppningsvis ska arter från värdefulla naturbetesmarker kunna sprida sig till i dagsläget mindre artrika marker där åtgärder genomförts.

I skogen har markägaren börjat bedriva ett lövträdsfrämjande skogsbruk. Röjning av yngre blandskog har också anpassats för att hyggesfria metoder ska kunna användas i större utsträckning när skogen blivit äldre. I brynmiljöer har gran tagits ner och bärande och blommande buskar och träd planterats för att gynna mångfalden.

Genom medel från Naturvårdsverket möjliggjordes 2021 ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings kommun och företaget Atteviks. Projektets syfte var att främja grön infrastruktur och öka den biologiska mångfalden genom att bland annat gynna pollinerare i exploaterade miljöer. Projektet innefattar två delåtgärder:

Åtgärder på företaget Atteviks

Åtgärder har utförts som främjar grön infrastruktur och biologisk mångfald kring företaget Atteviks mark vid anläggningen på John Bauersgatan i Jönköping.

Pilotprojektsmedel för att stärka grön infrastruktur har här använts på kommunal mark i anslutning till anläggningen. Liknande åtgärder som bekostats av har genomförts deras anläggning i Nässjö. Atteviks roll är också att som företag agera som pilot och dragplåster för att visa andra företag vad som kan göras för att främja den biologiska mångfalden.

Riktade informationsinsatser kommer att genomföras för att uppmuntra företagen till att, likt Atteviks, utföra lämpliga åtgärder på sin mark. Denna delåtgärd ligger utanför själva pilotprojektet och påbörjades i november 2021.

En god samverkan med Atteviks har skapats, vilket bäddar för gott samarbete med andra privata aktörer. Medvetenheten om grön infrastruktur och ekosystemtjänster bland de företag som råder över mark förväntas bli bättre, vilket förhoppningsvis leder till fler åtgärder som gör att konnektiviteten för bland annat pollinerare förbättras även i urban miljö. Åtgärder som gynnar biologisk mångfald blir en mer naturlig del av företagens miljöarbete.

Åtgärder i John Bauer park

I John Bauerparken i centrala delarna av Jönköping har flera åtgärder innebär bland annat att konnektiviteten för pollinerare har förbättrats. Nya livsmiljöer eller livsmiljöer med bättre kvalitet har genererats genom att lämpliga födosöksområden och boplatser har skapats. Åtgärderna har bidragit till att fler spridningsvägar bildats och knyter på så sätt samman områdena på ett bättre sätt med andra grönytor i tätorterna och i viss mån med omgivande jordbrukslandskap. Åtgärderna som genomförts är:

  • För att skapa boplatsområden för bland annat vildbin har en bibädd av sand anlagts i söderläge.
  • För att öka andelen blomrik ängsmark, som fungerar som födosöksområden för insekter, har en slåtteräng anlagts genom att ängsfrön och pluggplantor av ett antal torrmarksväxter planterats.
  • Slåtter och bortförsel av vegetationen kommer sedan att ske en eller helst två gånger per år.
  • Blommande och bärande träd och buskar har planterats.
    Ett insektshotell har byggts och placerats ut i anslutning till slåtterängen.

Informationsskyltar om bland annat pollinerarnas betydelse i naturen har tagits fram och satts upp i anslutning till områdena där åtgärder utförts.


Genom medel från Naturvårdsverket möjliggjordes 2021 ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Jönköpings län, Mullsjö kommun och Ryfors golfbana. Projektets syfte är att främja grön infrastruktur och öka den biologiska mångfalden genom att bland annat gynna pollinerande insekter. Nya livsmiljöer eller livsmiljöer med bättre kvalitet har genererats genom att lämpliga födosöksområden och boplatser har skapats. Åtgärderna bidrar till fler spridningsvägar och knyter på så sätt samman golfområdet på ett bättre sätt med omgivande jordbrukslandskap. Projektet ledde till följande åtgärder:

  • För att skapa boplatsområden för bland annat vildbin har vegetationsfria sandytor skapats genom att bana av det översta markskiktet. En bibädd av sand har också anlagts i söderläge.
  • För att öka andelen blomrik ängsmark, som fungerar som födosöksområden för insekter, har en slåtteräng anlagts genom att ängsfrön såtts och pluggplantor av ett antal torrmarksväxter planterats. Slåtter inklusive bortförsel av vegetationen kommer sedan att ske en eller helst två gånger per år.
  • Blommande och bärande träd har planterats.
  • Ett insektshotell har byggts och placerats ut i närheten av slåtterängen och bibädden.
  • Två informationsskyltar om bland annat slåtterängarnas och pollinerarnas betydelse i naturen har satts upp i anslutning till området där åtgärder utförts.
  • Backsippa finns i ett område på golfbanan. Dessutom finns ljunghedsliknande områden där även bland annat fynd av slåtregubbe konstaterats. I området med backsippa och i ett av ljunghedsområdena har bränning av vegetationen utförts. Bränningstillfället utnyttjades även som en kursdag som anordnades av Länsstyrelsens Landsbygdsutvecklingsenhet.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har fått medel från Naturvårdsverket för att restaurera ett antal betesmarker i närheten av Adelöv. Det är ett pilotprojekt som ska främja grön infrastruktur och är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Jönköpings län, tre markägare och Floraväktarna.

Projektet gynnar de biologiska värdena knutna till ängs- och betesmarker och värdefulla träd. Många sedan tidigare brukade marker har vuxit igen och flera arter knutna till dessa är nu hotade. För att arterna ska få större livsutrymme ska betesmarker i området bindas samman bättre genom att återskapa eller restaurera tidigare gröna stråk. Det här samarbetsprojektet är ett bra exempel på hur vi kan nå längre för att konkret bidra till hållbara landskap när vi arbetar tillsammans.

På fyra närliggande fastigheter i närheten av Adelöv kommer flera betesmarker att restaureras. Området ligger inom Biosfärsområdet Östra Vätterbranterna och inom värdefulla områden för gräsmark och ädellöv. Här finns flera rödlistade (hotade) svampar och många olika mossor och lavar. I området finns även arter som fältgentiana, solvända, bockrot, stagg, gullviva, ängshavre. De här arterna behöver och gynnas av hävd som bete och slåtter. Området är även rikt på stora ekar.

Restaureringen har skett genom att igenväxningsträd avverkats, sly röjts och äldre träd friställts. Områdena har på så sätt öppnats upp. Markerna har sedan stängslats in och börjat användas för bete.

Arten fältgentianan har höga krav på sin livsmiljö och där den finns trivs även flera andra känsliga gräsmarksväxter. Fältgentianan har gynnats genom åtgärder som mossrivning och uppryckning av örnbräken. I en av betesmarkerna har ett försök gjorts för att återetablera fältgentianan – hur väl det faller ut får framtiden utvisa.

Projektet har även omfattat en inventering av kärlväxter som planeras följas upp efter cirka fem år för att utvärdera resultatet av genomförda åtgärder.

Goda exempel från andra län

Ekosystemtjänster

I en vägledning framtagen av C/O City tillsammans med Boverket och Naturvårdsverket tydliggörs hur ekosystemtjänster kan inarbetas i plan- och gestaltningsprocessen och därigenom integreras i stadsplaneringen. Vägledningen vill inspirera stadsplanerare och andra som praktiskt arbetar inom stadsbyggnads- och planprocessen att prioritera och planera för de gröna och blå värden som ligger till grund för mänsklig välfärd

Ekosystemtjänster – en vägledning 2.0 Länk till annan webbplats.

Kontakt

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Besöksadress: Hamngatan 4, Jönköping

Dela sidan:

Landshövding

Brittis Benzler

Besöksadress

Hamngatan 4, Jönköping

Postadress

551 86 Jönköping

Organisationsnummer

202100-2288

Följ oss