Höga flöden i Jönköpings länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Klimatanpassning

Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi tar fram underlag för kunskap och planering, analyserar hur länet påverkas av klimatförändringen och stöttar kommuner, regionala aktörer och näringsliv i klimatanpassningsarbetet.

Klimatanpassning innebär att anpassa samhället till de förändringar i klimatet vi märker av idag och de som förväntas ske i framtiden. I Sverige innebär klimatförändringen till exempel högre temperatur, ökad nederbörd, minskat snötäcke och stigande havsnivå. Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning handlar om att minska sårbarheter och att ta tillvara möjligheter för att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle.

Länsstyrelsen samordnar och ger stöd

Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi stöttar kommuner och andra regionala aktörer genom att öka kunskapen och sprida information om klimatförändringen, vilka konsekvenser den leder till nu och i framtiden och vilka åtgärder som kan förebygga framtida problem.

Det förändrade klimatet påverkar många delar av samhället. I vårt klimatanpassningsarbete tar vi fram planeringsunderlag, metodstöd, handlingsplaner och genomför seminarier inom olika område, till exempel inom:

  • fysisk planering
  • infrastruktur
  • krisberedskap
  • försörjningssystem för el, vatten och livsmedel
  • vattenhushållning
  • miljöskydd
  • lantbruk
  • skogsbruk
  • naturvård
  • människors hälsa.

Vi samverkar också med nationella expertmyndigheter för att stärka länets förmåga att hantera klimatförändringens effekter.

Stöd till kommuner

Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna, initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete. I det arbetet ingår till exempel att

  • Ge vägledning och rekommendationer kring samhällsplaneringsfrågor.
  • Genomföra nätverksträffar och kunskapshöjande aktiviteter.
  • Sammanställa underlag om regionala risker för till exempel översvämning, värme, ras, skred och erosion.
  • Granska kommuners översiktsplaner och detaljplaner utifrån klimatanpassningsperspektiv och med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor, översvämning, ras, skred och erosion.

Hur jobbar vi med klimatanpassning i Jönköpings län?

Eftersom klimatanpassning är ett tvärsektoriellt område vars huvudsakliga mål är att långsiktigt vara en hängränna mellan olika ämnesområden och förvaltningar, krävs arbetssätt som kan tillvara på denna typen av utmaning. Därför finns ett antal strategiska dokument och verktyg.

Det finns en samordnare i varje kommun som har ansvar för klimatanpassningsfrågor. I många av länets kommuner har den kommunala klimatanpassningssamordnaren en klimatanpassningsgrupp med representanter från olika förvaltningar.

Mål för klimatanpassning

Nationella mål

Sverige har en nationell klimatanpassningsstrategi. Strategin beskriver de mest angelägna områden inom klimatanpassning att arbeta med, samt det mål som finns kopplat till arbetet. De globala mål som ligger som bas till detta mål är Parisavtalet och Agenda 2030.

  • Utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter.

Regional klimat- och energistrategi

För att genomföra det regionala och lokala arbetet har en klimat- och energistrategi tagits fram, som visar en gemensam inriktning för klimat- och energiarbetet i den offentliga sektorn, i näringslivet och i civilsamhället.

Klimat- och energistrategi för Jönköpings län Länk till annan webbplats.

Regionala mål

I varje län finns en antagen handlingsplan med åtgärder, i vårt län är detta åtgärdsprogrammet för anpassning till förändrat klimat.

  • En vägledning för länets aktörer för att aktivt möta klimatförändringen och skapa ett långsiktigt robust samhälle och en hållbar utveckling. 

Åtgärdsprogrammet Anpassning till ett förändrat klimat 2021-2025

Åtgärdsprogrammet för anpassning till ett förändrat klimat syftar till att förbättra resiliensen avseende klimatförändringar i Jönköpings län. Åtgärderna som presenteras har arbetats fram genom aktörernas egna klimat- och sårbarhetsanalyser och bottnar i de sju prioriterade klimateffekter som lyfts i den nationella klimatanpassningsstrategin.

Åtgärdsprogrammets åtgärder är indelade i tre block:

  1. Strategiska åtgärder
  2. Länsgemensamma åtgärder
  3. Aktörsspecifika åtgärder

Totalt sett har åtgärdsprogrammet 97 åtgärder, uppdelade enligt följande:

  • Block 1 Strategiska åtgärder: två åtgärder,
  • Block 2 Länsgemensamma åtgärder: fyra åtgärder,
  • Block 3 Aktörsspecifika åtgärder: 91 åtgärder.

Anpassning till ett förändrat klimat 2021-2025 Länk till annan webbplats.

Klimatförändringar i Jönköpings län

Klimatförändringen påverkar länet både idag och i framtiden. I Jönköpings län arbetar vi med tre nyckelord:

  • Varmare
  • Torrare
  • Blötare

För att förstå hur klimatförändringen påverkar länet ur alla dessa tre perspektiv tar vi hjälp av SMHI och deras klimatscenariotjänst. Där kan du zooma in på vårt län och se vad som händer fram till år 2100.

Fördjupad klimatscenariotjänst Länk till annan webbplats.

Utifrån de tre nyckelorden och SMHIs scenarier har vi har tagit fram ett flertal olika underlag, rapporter och planeringsmodeller som du kan ta hjälp av när du planerar din verksamhet Under respektive flik nedan kan du läsa mer om detta!

Eftersom klimatanpassning är ett område som spänner över alla kommunens eller företagets förvaltningar/verksamhetsområden behövs ofta ett eller flera underlag per område.

I vissa fall kan du behöva kombinera ihop flera underlag för att få en helhetsbild. Utmaningen för dig är att tratta ner all kommunal, regional och nationell kunskap inom verksamhetsområdet i en analys. Ett sätt att arbeta systematiskt med detta är att arbeta med verktyget lathund för Klimatanpassning, från SMHI.

Lathund för klimatanpassning Länk till annan webbplats.

Lathunden är ett nationellt processverktyg för att du ska få stöd i hur du som klimatanpassningssamordnare kan driva klimatanpassningsarbetet framåt på ett långsiktigt och strategiskt sätt, i samverkan med andra i din verksamhet. Kopplat till lathunden finns flera checklistor och hjälpmedel för att du på ett så smidigt sätt som möjligt ska kunna arbeta med frågan.

Ett ytterligare verktyg vars syfte är att underlätta vid planeringen av ett mer motståndskraftigt samhälle är checklista för klimatanpassning i fysisk planering.

Cheklista för klimatanpassning i fyssik planering Länk till annan webbplats.

Att klimatet blir varmare och varmare är ett faktum nuförtiden. Värmeböljan år 2018 var en väckarklocka för många, och den typen av händelser ser ut att bli mer vanliga framöver. Till exempel beräknas lufttemperaturen stiga med 5 grader till år 2100, och värmeböljorna på sommaren beräknas bli längre och längre, kanske till och upp till 50 dagar per år i vårt län. För att hantera den här typen av belastning på samhället har vi tagit fram karteringar över yttemperaturen i länet, alltså en analys över vilka områden i respektive kommun som blir varmare än andra. Dessa karteringar finns publicerade kommunvis på Geodatakatalogen, som GIS-filer samt en tillhörande metodrapport.

Geodatakatalogen Länk till annan webbplats.

Värmeökarteringar - var samlas värme i staden?

Länsstyrelsen har tagit fram värmeökarteringar från satellitdata för huvudorten i varje kommun. Karteringen beskriver den yttemperatur som avges från olika ytor i huvudorten och är en ögonblicksbild från juni 2018.

Aneby kommun

Eksjö kommun

Gislaveds kommun

Gnosjö kommun

Habo kommun

Jönköpings kommun

Mullsjö kommun

Nässjö kommun

Sävsjö kommun

Tranås kommun

Vaggeryds kommun

Vetlanda kommun

Värnamo kommun

På grund av att luften blir varmare ökar avdunstningen från marken och vattenytor, och träd och vegetation behöver mer vatten. Därför minskar tillgången på vatten i åar, bäckar, sjöar och i marken. Det betyder att både grundvattennivåerna och vattennivåerna i länets sjöar sjunker, vilket kan påverka dricksvattenproduktionen i länet och djur- och växtlivet i och runt vattnet

Vi behöver därför arbeta långsiktigt och strategiskt med länets dricksvattenförsörjning. Under flera av de senaste åren hade stora delar av länet kritiskt låga yt- och grundvattennivåer, vilket föranledde att vi började samarbeta med Livsmedelsverket i projektet KASKAD. Vi rekommenderar att länets kommuner använder sig av handboken som togs fram i det projektet.

Handbok för klimatanpassad försörjning av dricksvatten Länk till annan webbplats.

Regnet som faller kommer sannolikt att samlas i kraftiga skurar och därmed kan vi räkna med fler och större översvämningar än vad vi är vana vid. I den sydvästra delen av länet kan vi till exempel räkna med en 50-procentig ökning av regn på vintern. Vi har i länet flera exempel på översvämningar de senaste åren som påverkat samhället mer eller mindre, exempelvis Värnamo år 2004, 2012, 2020 och 2022; Tranås 2021; Nässjö 2022 och Jönköping 2013.

Alla länets kommuner har en skyfallskartering som används i planeringen av nybyggnation. Skyfallskarteringen omfattar en eller två tätorter i varje kommun och utanför det området ska en annan analys användas, en lågpunktskartering. Skyfallskarteringarna och lågpunktkarteringen hittar du i Geodatakatalogen som GIS-filer och med en tillhörande metodrapport.

Geodatakatalogen Länk till annan webbplats.

Metod för skyfallskartering i GIS Länk till annan webbplats.

Klimatanpassning i kommunen

Det finns en samordnare i varje kommun som har ansvar för klimatanpassningsfrågor. Samordnaren träffar Länsstyrelsen och de andra samordnarna i länet cirka två-fyra gånger per år. I många av länets kommuner har den kommunala klimatanpassningssamordnaren en klimatanpassningsgrupp med representanter från olika förvaltningar.

För dig som är ny samordnare eller för nya deltagare i din klimatanpassningsgrupp finns ett introduktionsdokument med grundläggande klimatanpassningskunskap.

Klimatanpassning med våtmarker

Våtmarker har under de senaste åren rönt allt större intresse genom dess mångsidiga funktioner och användning för att uppnå ett flertal miljömål och klimatanpassning av samhället.


Översvämningsdirektivet

EU:s medlemsländer ska arbeta för att minska de negativa konsekvenserna av översvämningar. I Sverige genomförs arbetet i cykler med tre steg.

  1. Steg ett innebär att en landsomfattande bedömning av översvämningsrisker genomförs. Utifrån bedömningen identifieras geografiska områden med betydande översvämningsrisk. MSB ansvarar för steg ett.
  2. I steg två tas två typer av kartor fram för de områden där betydande översvämningsrisk har identifierats. MSB ansvarar för att ta fram kartor över översvämningshotade områden (2a). Länsstyrelsen ansvarar sedan för att ta fram kartor över översvämningsrisker inom de hotade områdena (2b).
  3. I steg tre tar länsstyrelserna fram riskhanteringsplaner. Mål och åtgärder för hantering av översvämningsriskerna ska ingå i planerna.

Områden utpekade i cykel ett

Cykel 1 genomfördes under 2011-2016. Då omfattades Jönköpings tätort och Värnamo tätort i Jönköpings län.

Här kan du läsa respektive plan och miljökonsekvensbeskrivning som finns för cykel 1:

Länsstyrelsens plan för hantering av översvämningsrisker i Värnamo. Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsens plan för hantering av översvämningsrisker i Jönköping. Länk till annan webbplats.

Fler områden utpekade i cykel två

Cykel 2 genomfördes mellan 2017-2021 och har avslutats med beslut om riskhanteringsplaner. Period inleddes med en översyn av områden som resulterade i totalt 25 områden i Sverige. I länet är det enbart Jönköpings tätort som ingår.

Enligt översvämningsdirektivet och förordningen om översvämningsrisker har Länsstyrelsen tagit fram riskhanteringsplaner för området. Riskhanteringsplanerna beskriver mål och åtgärder för att minska riskerna för att människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet kommer drabbas vid en översvämning.

Riskhanteringsplanen för Jönköpings tätort beslutades av Länsstyrelsen i Jönköpings län november 2021. Här kan du ta del av riskhanteringsplanen och en bilaga 2 som är en miljökonsekvensbeskrivning för planen.

Riskhanteringsplan Jönköpings tätort 2022-2027 Länk till annan webbplats.

Bilaga 2 Miljökonsekvensbeskrivning av riskhant Länk till annan webbplats.

Cykel tre

Under 2022 påbörjas cykel 3 (2022-2027). Det innebär att en ny översyn av områden med risk ska genomföras.

För mer information om översvämningsdirektivet:

Översvämningsdirektivet, MSB Länk till annan webbplats.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Brittis Benzler

Besöksadress

Hamngatan 4, Jönköping

Postadress

551 86 Jönköping

Organisationsnummer

202100-2288

Följ oss