Älgjakt

Här hittar du information om årets jakttider, fällavgifter och hur du ska slutrapportera älgjakten till Länsstyrelsen. Du kan även ansöka om att registrera din mark som licensområde eller älgskötselområde. Här finns också information om hur älgförvaltningssystemet fungerar.

Länsstyrelsen beslutar om jakttidens längd för älg. Länsstyrelsen samråder med Viltförvaltningsdelegationen innan beslutet tas. Det antal älgar som jägarna ska fälla bestäms av bland annat älgtäthet, skador på skog, foderprognoser, trafikolyckor och förekomst av rovdjur.

Ko med kalvar. Foto: Tore Fagernäs

Jakttider och älgavgift för 2018 - 2019 gällande Jönköpings län

Älgskötselområden: 8 oktober 2018 t.o.m. den 31 januari 2019.

Licensområden: 8 oktober 2018 t.o.m. den 31 januari 2019.

Oregistrerade kalvområden: 8 oktober 2018 t.o.m. den 10 oktober 2018.

Älgavgiften (fällavgiften) ska vara 750 kronor för vuxen älg och 100 kronor för årskalv.

Jakttider för älgjakt och älgavgift i Jönköpings län jaktåret 2018/2019länk till annan webbplats

Vid jakt efter älg inom älgjaktsområden gäller följande villkor:

  • Jakt får inte bedrivas utan att en ansvarig jaktledare är utsedd före jaktens början och vid varje jakttillfälle. En eller flera jaktledare skall vara utsedda.
  • Ansvarig jaktledare svarar för att sådana sambandsbestämmelser tillämpas under jakten som förhindrar att flera djur fälls än som tilldelats eller att avskjutningsföreskrift åsidosätts.
  • Jaktledaren ska före jaktens början informera samtliga jaktdeltagare om avskjutningsföreskrifter, sambandsbestämmelser, förbjudna skjutriktningar, gränsförhållanden samt om övriga regler som kan behövas för jaktens genomförande. Jaktledaren ska vidare informera om skyldigheten att inneha vapenlicens och att ha löst jaktkort (viltvårdsavgift).
  • Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om att hen bör vara ansvarsförsäkrad, bör bära röda band eller motsvarande kännetecken under jakten, bör årligen före jakten ha förvissat sig om att vapnet är inskjutet samt ha tillräcklig skjutskicklighet för att bedriva jakt efter älg.
  • Jaktledaren ska informera samtliga jaktdeltagare om vikten av att delta i inventeringar som genomförs inom älgförvaltningsområdet och att rapportera observerade älgar i befintligt datoriserat system www.viltdata.selänk till annan webbplats.

 

Varje deltagare i jakten är skyldig att följa dessa regler och jaktledarens anvisningar. Förseelse kan medföra straff.

Jaktledaren ska före varje jakttillfälle försäkra sig om att en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen i enlighet med 17 § andra stycket jaktförordningen (1987:905). Jaktledaren ska vidare om så behövs fullgöra den underrättelseskyldighet som följer av 28 § Jaktlagen.

Om vilt har skadats vid jakt, ska jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas och att om djur har skadats vid jakt på ett jaktområde och tar sig in på ett annat jaktområde, ska jägaren se till att jakträttshavaren där eller markägaren snarast underrättas. Kan dessa inte nås, får polismyndigheten i orten underrättas i stället.

Om älgen inte anträffats vid eftersök, ska den ändå avräknas från det påskjutande jaktlagets tilldelning. För befrielse från avräkning gäller att det ska vara konstaterat att älgen inte är skadad, till exempel om kulan hittas i ett träd mellan skytten och älgen.

En älg som har blivit påskjuten inom ett älgjaktsområde (älgskötselområde eller licensområde) ska alltid avräknas från älgjaktsområdet i förhållande till avskjutningsmål i älgskötselplan respektive från medgiven tilldelning för licensområde, även om älgen faller inom ett annat älgjaktsområde eller inom ett område som inte är registrerat för älgjakt. Älgjaktsområdet ska anmäla den påskjutna älgen till Länsstyrelsen. Älgen tillfaller enligt jaktlagen 10§ jakträttshavaren på den mark där älgen faller och fällavgift betalas av den jakträttshavare (älgjaktsområde) som faktiskt tillgodogör sig den fällda älgen.

Fredad älg (då jakttid saknas för älg såväl då jakttiden är slut som att tilldelning är förbrukad) tillfaller staten enligt jaktförordningen 33 § andra stycket, anmälan ska då göras till polismyndigheten.

Bestämmelserna innebär att:

  • Påskjuten älg ska endast avräknas från avskjutningsplan/licenstilldelning i det område där älgen påskjuts (inte i området där den faller).
  • Älgen faller inom ett registrerat älgjaktsområde och licensområdet får behålla älgen eller lämna tillbaka älgen till påskjutande lag förutsatt att området där älgen föll har älg kvar på tilldelningen, annars tillfaller älgen staten. Det vill säga en vuxen älg får endast lämnas tillbaka om det finns vuxen älg kvar på tilldelningen, annars räcker det med kalvtilldelning.
  • Älgskötselområde får behålla älgen eller lämna tillbaka älgen till påskjutande lag till jakttidens utgång.
  • Älgen faller inom ett oregistrerat område (område som inte är registrerat för älgjakt).
  • Älgkalv får behållas av det oregistrerade området om det är inom jakttiden för det oregistrerade området. Annars tillfaller älgen alltid staten.

 

Jakttider och rekommendationer

 

Jakttiden på älg börjar den 8 oktober 2018 i Jönköpings län. Älgjaktens längd, föreskrifter och rekommendationer beslutas av Länsstyrelsen. Beslutet ska tillkännages senast tre månader innan älgjakten startar. Senast vecka 26 planerar vi att publicera beslutet på denna sida.

Vidare läsning

Naturvårdsverket om jaktlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Beslutet för det avslutade jaktåret 2017/2018PDF

Lagstiftning

Har licensen överskridits eller annat djur fällts än licensen avser, ska polisen snarast underrättas. Under förutsättning att brottsmisstanke inte föreligger får älg, som fällts utöver det antal som angetts i tilldelningen, behållas av jakträttshavaren mot erläggande av en särskild avgift utöver älgavgiften. Den särskilda avgiften är 7 000 kronor för en vuxen älg och 3 000 kronor för en årskalv. Avgiften ska inte betalas om djuret eller dess värde förverkats eller om det är uppenbart oskäligt att kräva ut en avgift. Anmälan om det inträffade ska omgående ske till berörd polismyndighet. Det fällda djuret ska också i vanlig ordning anmälas till Länsstyrelsen i samband med anmälan om jaktresultat, och den särskilda avgiften ska inbetalas när övriga älgavgifter betalas.

Rapportering och betalning av fälld älg

Du måste alltid rapportera in en fälld älg till Länsstyrelsen. Fällt djur ska rapporteras inom 14 dagar. Fällavgiften betalas efter att den totala avskjutningen är slutrapporterad.

Rapportering av avskjutning i älgportalen älgdata.se.länk till annan webbplats

Rapportering och betalning av fälld älg inom ett licens- eller älgskötselområde:

  • Här rapporterar du avskjutning i älgportalen, älgdata.se
  • Här hittar du instruktioner och manual för älgportalen (älgdata.se).
  • Du kan även rapportera fällda älgar i systemen Viltdata eller Jaktrapport.
  • När årets jakt är över och inga fler älgar kommer fällas ska du som företrädare snarast möjligt slutrapportera jakten.
  • Du måste slutrapportera jakten även om ingen älg har fällts.
  • Slutrapporteringen kan bara göras i älgportalen (Älgdata.se). När slutrapporteringen är gjord får du upp en faktura för fällavgifterna på din skärm.
  • Fällavgifter ska betalas till Länsstyrelsen, senast 14 dagar efter jakttidens slut. Fällavgiften betalas in som en klumpsumma för hela älgskötsel-/licensområdet.

Rapportering och betalning av fälld älg inom oregistrerad mark:

  1. Här rapporterar du avskjutningen i älgportalen, älgdata.se
  2. Du ska rapportera fällda älgar inom 14 dagar efter att älgen har fällts.
  3. Fällavgifter ska betalas till Länsstyrelsen, senast 14 dagar efter jakttidens slut.

Anmälan av fälld älg kan ske antingen via internet eller skriftligen till Länsstyrelsen.

Adressändring

Adressändring måste göras skriftligen så snart företrädarens adress ändras. Uppgifter såsom telefonnummer skall också uppdateras om de förändras.

Byte av företrädare

Anmälan ska göras skriftligen så snart älgjaktsområdet har beslutat om byte av företrädare. Ändringen är i de flesta fall avgiftsfri om det inte innebär att de jakträttsliga förhållandena förändras.

Varför kostar det att fälla en älg?

När det nya älgförvaltningssystemet infördes bestämdes det att ”älgjakten ska vara självfinansierad”. I praktiken innebär det att Länsstyrelsen inte får några andra pengar från statskassan för att arbeta med älgförvaltning, utan arbetet ska finansieras genom avgifter från de som jagar älg. Länsstyrelsen i Jönköpings län får in pengar till älgförvaltningen genom:

  • Ansökningsavgift/registreringsavgift, 2 300 kronor per ansökan, som används till registrering av älgjaktsområden.
  • Fällavgift för vuxen älg 750 kr + fällavgift för kalv 100 kr. Intäkterna tillförs Älgvårdsfonden.

 

Jaktstatistik

 

Webbsidan innehåller statistik och länkar till relevant information för älgförvaltningen. Här kan rapportering göras på älgjaktområdesnivå (älgskötselområde, licensområde) och för den jakt som får bedrivas på oregistrerad mark. Här registreras, samlas och tillgängliggörs underlag för den adaptiva älgförvaltningen inom landets älgförvaltningsområden. Exempel på underlag är avskjutning, älgobs, spillningsinventering, viltolyckor, foderprognoser och skogsskadeinventeringar. Statistik som visas är tilldelning/avskjutningsmål, sammanställning av avskjutning, älgobs, och biologiska data (vikt, ålder mm).

Här hittar du www.älgdata.selänk till annan webbplats.

Viltdata.se är ett av de underliggande systemen som finns i den gemensamma älgjaktsportalen. Här rapporteras älgobs och här kan även avskjutningen rapporteras av det enskilda jaktlaget som ingår i ett älgjaktsområde (älgskötselområde, licensområde). Rapporterade fällda älgar, älgobs och övriga registrerade uppgifter såsom ålder och vikt förs automatiskt över till älgportalen. När älgjakten avslutas så måste den som ansvarar för rapporteringen för licensområdet eller älgskötselområdet dock slutrapportera älgjakten på www.älgdata.selänk till annan webbplats

Här hittar du www.viltdata.selänk till annan webbplats

 

Älgvårdsfonden


Den fällavgift som betalas in till länsstyrelsen när en älg är fälld går till en regional älgvårdsfond. Länsstyrelsen avsätter årligen pengar ur älgvårdsfonden till bidrag för projekt som bidrar till att utveckla älgförvaltningen i Jönköpings län. Bidrag kan sökas för olika typer av projekt, till exempel kunskapsuppbyggnad och älgskyttebanor. Ett gott exempel på kunskapsuppbyggande projekt är ”Viltfoder i samverkan” som genomfördes av Tofteryds-Svenarums älgskötselområde 2013-2014. Projekten ersätts vanligen med 60 % av godkända kostnader som kan verifieras.

Alla kostnader som Länsstyrelsen har kring älgförvaltningen och älgförvaltningsgruppernas arvode ska täckas av fällavgifter och registreringsavgifter och ska räcka till:

  • Länsstyrelsens administration av älgjakten (arvode och löner, databehandling, porto, telefon och informationsmaterial).
  • Kostnader för älgförvaltningsgruppernas arbete (arvode, resekostnader och traktamente).
  • Inventeringar.
  • Viltvård, information och utbildning i frågor kring jakt.
  • Information om skadeförebyggande åtgärder, inklusive frågor om viltskador och viltolyckor.
  • Bidrag till anläggning och upprustning av älgskyttebanor.

Länsstyrelsens arbete med registreringar har successivt minskat. Däremot har arbetet med granskning, stöd och fastställande av skötsel- och förvaltningsplaner ökat, vilket kräver mer resurser. Länsstyrelsens arbete innebär också kontakt, stöd och utbildning för älgförvaltningsgrupperna.

Älgstammen är olika stor i olika delar av landet och antalet älgar som skjuts varierar mellan länen. Trots det behöver varje län ha ungefär lika mycket personal som jobbar med älgjaktfrågor. Därför blir de ekonomiska förutsättningarna olika mellan länen.

Andra skillnader som påverkar länens kostnader är att det finns olika många älgförvaltningsgrupper, och inventeringsformerna skiljer sig åt. Länen genomför olika länsspecifika insatser i form av information och utbildning, något som Länsstyrelsen och Viltförvaltningsdelegationerna ofta bestämmer gemensamt.

Förutsättningarna och förhållandena kring älgjakt och fällavgifter kan därför skilja sig mycket åt mellan länen. Län som fäller få älgar tvingas sätta en hög fällavgift för att älgjakten ska vara självfinansierad.

Det aktuella regelverket för älgavgifterna samt hur bidrag ur älgvårdsfonden får ges återfinns i 52 a – 52 d §§ Jaktförordningenlänk till annan webbplats (1987:905) och 32 – 42 §§ Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt efter älg och kronhjortlänk till annan webbplats (NFS 2011:7).

Otjänlig älg

Om du under älgjakten har fällt en älg som är otjänlig som människoföda på grund av skada eller sjukdom kan du få älgen bedömd som kasserad och bli befriad från fällavgift. Skadan får inte vara orsakad av hur djuret fällts eller hanterats efter skottet.

Personer som får genomföra denna bedömning är veterinär, polis eller viltkasserare som blivit utsedda av Länsstyrelsen.

När behöver man inte betala älgavgiften

Älgavgiften behöver inte betalas för älg som:

- påskjutits och inte anträffats, även om den ska avräknas från medgiven tilldelning.

- visats vara otjänlig som människoföda. Med älg som är otjänlig som människoföda avses älg som helt eller delvis kasserats som människoföda av veterinär eller efter beslut av polisman eller efter intyg av person utsedd av länsstyrelsen. Otjänligheten får inte ha förorsakats genom påskjutning eller felaktigt tillvaratagande av jakträttshavaren själv eller av någon han eller hon anlitat. Inte heller får otjänligheten vara förorsakad av att eftersöks- och/eller anmälningsskyldigheten fullgjorts på ett otillfredsställande sätt.

- anträffas så skadat eller i sådan belägenhet att den av djurskyddsskäl snarast bör avlivas (40b § Jaktförordningen och 10 § Jaktlagen). Polis skall kontaktas för ev. kontroll av den skadade älgen. Bedömning av otjänlighet behövs ej eftersom ingen fällavgift krävs. Avlivad älg redovisas som övrig dödlighet i Viltdata, men redovisas inte alls i Älgdata.

- erhålls genom 34 § jaktförordningen, det vill säga då jakträttsinnehavaren eller viltvårdsområdesföreningen fått behålla en död älg efter att ha hjälpt till med att spåra och avliva eller ta hand om älg som skadats av någon annan orsak än påskjutning under fredningstid.

Personer med behörighet att utfärda intyg om otjänlighet

Förvaltningsområden

Länet är indelat i älgförvaltningsområden. Inom varje område ansvarar en älgförvaltningsgrupp för förvaltning och utveckling av den lokala älgstammen.

Förvaltningsgruppernas uppgifter är bland annat att:

  • ta fram en förvaltningsplan för sitt förvaltningsområde.
  • granska älgskötselområdenas skötselplaner.
  • följa upp förvaltningen inom sitt förvaltningsområde.
  • samordna med inventeringar inom sitt förvaltningsområde.

Länsstyrelsen inrättade, i januari 2012, länet i åtta älgförvaltningsområden. Två av länets älgförvaltningsområden är länsöverskridande. Område ÄFO 6 omfattar en del av Kronobergs län och område ÄFO 8 omfattar en del av Västra Götalands län.

Länets älgförvaltningsområden är inrättade efter naturliga eller skapade barriärer, som viltstängsel, större vägar och järnvägar, samhällen samt större sjöar och vattendrag. Där naturliga barriärer saknas har indelningen främst gjorts efter gränserna för jaktlig samverkan i älgskötselområden. I varje älgförvaltningsområde finns en förordnad älgförvaltningsgrupp.

I Jönköpings län används olika inventeringsmetoder för att beräkna älgstammens storlek och fördelning i landskapet. Inverteringarna ger viktigt faktaunderlag som ligger till grund för beslut i den adaptiva älgförvaltningen inom länets älgförvaltningsområden.

Grundmetoder framtagna av SLU och Skogsstyrelsen

I samband med införandet av det nya älgförvaltningssystemet utpekades statistik från avskjutning, älgobs, spillningsinventering och slaktvikter på kalv som basmetoder. Därutöver görs skogsskadeinventeringar (ÄBIN) och foderprognoser enligt de metoder som Skogsstyrelsen utvecklat.

Var hittar jag statistiken

Avskjutningsstatistik, älgobs och biodata (slaktvikter, ålder, hornutveckling mm.) finns på www.älgdata.selänk till annan webbplats. Statistiken visas antingen direkt på sidan eller laddas ner som Excelfiler. Rapporterna från Skogsstyrelsens ÄBIN-inventeringar och foderprognoser länkas direkt från statistiksidan i älgdata. Information om viltolyckor med älg finns i älgdata och visas både som tabell och diagram samt i kartan. Länkar till ytterligare information om viltolyckor och rovdjursbestånd mm. hittar du under fliken länkar till ytterligare information. Data från spillningsinventeringen finns för de flesta län ännu inte inlagt i älgdata.se. För Jönköpings län presenteras därför resultaten på denna sida.

Resultat från spillningsinventeringen

För att få en bättre kunskap om älgstammen görs spillningsinventering. Inventeringen är frivillig och utförs av länets jägare på 85 % av länets yta. Omfattningen av denna frivilliga inventering är helt unik i landet. Planeringen utförs i samarbete mellan Länsstyrelsen, Jägareförbundet och de älgskötselområden som beslutat att inventeringen ska genomföras.

Nedan visas resultatet från spillningsinventeringen i länets samtliga älgförvaltningsområden sammanställd tillsammans med älgobs- och avskjutningsstatistik. Tillsammans ger metoderna underlag för analys av älgstammens storlek.

 

Analys älgtäthet i Jönköpings län jaktåren 2011/12 – 2017/18

Sedan 2013 har Länsstyrelsen i Jönköpings län tillsammans med SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, verkat för att samla data om lövfällningen för att förbättra underlaget för starttidpunkten för spillningsinventeringen.

Målet är att få ett korrekt datum för när lövfällningen sker i varje älgförvaltningsområde och därmed öka precisionen i spillningsinventeringen.

Lövfällningsobservationerna ska göras regelbundet, minst en gång per vecka, för att kunna ange datum för när lövfällningen (i) startar, (ii) pågår och (iii) slutar. Du som deltar väljer själv träd som är enkla för dig att observera. Vi prioriterar vildväxande björkar (vårtbjörk, glasbjörk) och asp.

Se bifogad folder för tydligare instruktionerPDF

Rapporteringen sker på naturenskalender.selänk till annan webbplats eller med mobil-appen "Naturens kalender". För att delta måste du registrera dig på naturenskalender.selänk till annan webbplats och vi ber dig ange ett användarnamn som börjar med "lövobs_" för att underlätta administrationen av detta projekt. Alla är välkomna att delta, så sprid gärna detta till andra naturintresserade i ditt älgförvaltningsområde.

Vidare läsning

ÄlginventeringPDF (pdf)

HandledningPDF (pdf)

InstruktionPDF (pdf)

Metodik Länsstyrelsen version 2011PDF (pdf)

En älgförvaltningsgrupp utses för varje område bestående av tre företrädare för markägarna och tre företrädare för jägarna, efter förslag från berörda organisationer. En av markägarföreträdarna utses som ordförande. Gruppen utses för tre år i taget.

Gruppen ska beräkna mål för älgstammen i området, och nödvändig avskjutning, som formuleras i en förvaltningsplan. Planen är viktig för att målet med en ekosystemanpassad älgstam i balans med betesresurserna ska nås på lång sikt. Planen ska också ha sin grund i en omfattande dialog med älgskötselområdena som ingår i älgförvaltningsområdet.

AdresslistaPDF och kartaPDF till Älgförvaltningsgrupper (ÄFG) i älgförvaltningsområde (ÄFO)

Protokoll från älgförvaltningsgrupperna

 

Det övergripande målet är att älgstammen ska vara väl sammansatt, detta innebär att älgstammen efter jakt har en hög medelålder och en god könsfördelning, och att den är i balans med betestillgången.

För att uppnå detta ska förvaltningen vara faktabaserad och ske i god samverkan mellan berörda parter. Avskjutningen anpassas efter de lokala förutsättningarna. Förvaltningen ska även ta hänsyn till andra samhällsintressen som bland annat trafik, biologisk mångfald och landsbygdsutveckling.

Länsstyrelsen och viltförvaltningsdelegationen ansvarar för att älgstammen i länet sköts så att de övergripande nationella och regionala målen kan uppnås. Älgförvaltningsgruppernas roll är att via älgfövaltningsplanerna sätta upp mål och riktlinjer för samordning av jakten, älgstammens sammansättning och att de övergripande målsättningarna kan nås.

Älgförvaltningsplanen ska vara vägledande för älgjakten och skötseln av älgstammen i älgförvaltningsområdena som är inrättade i länet. Dokumenterade inventeringsmetoder används uppföljningen av älgförvaltningens mål.

Under vidare läsning kan du läsa älgförvaltningsplanen och den tillhörande faktabilagan för mer information om målsättningen för älgstammen.

 

Vidare läsning

Förvaltningsplan för älg Jönköpings län 2016-2018
PDF
Fakta och begrepp förvaltningsplan älgPDF

Jaktområden

Älgjakt kan utövas inom tre olika typer av områden:

  • älgskötselområde som registrerats av Länsstyrelsen
  • licensområde som registrerats av Länsstyrelsen
  • jakt på oregistrerad mark.

Älgskötselområde

Ett älgskötselområde är ett område där en eller flera jakträttshavare frivilligt gått samman för att bilda ett område där de själva kan förvalta älgjakten. Att vara med i området är helt frivilligt och en jakträttshavare kan begära utträde från området hos Länsstyrelsen utan hinder. Ett älgskötselområde måste klara en långsiktig avskjutning på minst tio vuxna älgar per år för att få vara registrerat. Jakten inom ett älgskötselområde regleras av jägare och markägare inom området genom en skötselplan som de själva tar fram i samråd med berörd älgförvaltningsgrupp. Planen granskas sedan av förvaltningsgruppen och fastställs av Länsstyrelsen. Planen ska leda till att älgförvaltningsplanens mål inom älgförvaltningsområdet nås.

Samverkan inom älgskötselområden (ÄSO) är stommen i det nya älgförvaltningssystemet. Älgskötselområdena ska ha en arrondering så att de i princip är sammanhängande och i huvudsak omfattar samma älgstam. De bör därför i hög grad harmonisera med gränserna för älgförvaltningsområdena. Älgskötselområdena utgör en viktig del i systemet och är den registreringsform där de lokala markägarna och jakträtthavarna kan får störst ansvar och möjligheter att påverka älgstammens lokala utveckling. Inventeringar som utförs inom älgskötselområdena kommer att utgöra grund för förslag till beslut i älgförvaltningsområdet.

Ett årligt samråd med markägarna och jakträttshavarna ska genomföras inom området. Företrädare för älgskötselområdet ska också delta i de samrådsmöten som anordnas inom älgförvaltningsområdet.

Länsstyrelsen ser vid behov över gränserna för befintliga älgskötselområden i Jönköpings län.

 

Licensområde

Ett licensområde ska vara så stort att det medger en avskjutning av minst en älgkalv per år. Förvaltningsgrupperna lämnar förslag på arealgränser i sin förvaltningsplan. Dessa förslag är ett underlag för Länsstyrelsens beslut om registrering av licensområden och tilldelning av licensområden inom berört förvaltningsområde.

 

Licensområdet får tilldelning av älg, som baseras på tillgängliga data om älgstammens storlek och sammansättning, efter förslag från älgförvaltningsgruppen. Möjlighet finns också att delta i inventeringar (beroende på inventeringsform i samverkan med andra älgjaktsområden) som ligger till grund för förslag till beslut i älgförvaltningsområdet.

Tilldelning och avskjutningsmål

Licenstilldelning för licensområden inom älgförvaltningsområden (ÄFO) i Jönköpings län. Länsstyrelsen har kvoterat licenstilldelningen av vuxna djur enligt de förslag som lämnats av länets älgförvaltningsgrupper.

Information om tilldelning för licensområden och avskjutningsmål för älgskötselområden och licensområden finns på www.algdata.selänk till annan webbplats. Licensområde med kvoterad vuxentilldelning visas under avskjutningsmål ÄFO med specificerat avskjutningsmål för vuxna handjur respektive hondjur. Licensområden utan kvotering.

 

Oregistrerad mark

På mark som inte är registrerad för älgjakt får den som har jakträtten jaga årskalv av älg under en kort period i början av jakten. Antalet älgar är inte begränsat men du måste anpassa jakten efter tillgången på vilt, precis som vid jakt på andra arter. Jakttiden är begränsad till fem dagar eller kortare beroende på Länsstyrelsens beslut.

 Jakttidens början ska vara densamma som för licensjakten. I Jönköpings län har jakttiden på oregistrerad mark sedan flera år tillbaka årligen beslutats till tre dagar.

 

Registrering eller ändring av jaktområden

När du vill ändra ett älgjaktområde (licensområde eller älgskötselområde) eller bilda ett nytt, ska du ansöka om detta hos Länsstyrelsen.

Ansökan om registrering ska lämnas till Länsstyrelsen senast den 31 januari om inte Länsstyrelsen beslutar annat. Ansökningstiden gäller vid nyregistrering och omregistrering vid utökning med ny mark till älgjaktsområdet. Ansökningsavgiften är 2300 kr. Om fastigheter ska utgå ur området görs anmälan till Länsstyrelsen snarast när förändringen sker. För anslutning av tidigare registrerade licensområden till älgskötselområden utgår ingen registreringsavgift. Avgiften sätts in på Länsstyrelsens bankgiro 5206-5877.

Ange vid betalning "Registrering älgjaktområde" samt sökandens namn och älgjaktområdets registreringsnummer (registreringsnummer anges inte vid nyregistrering).

Jakträttsintyg - blanketten bifogas ansökan om registrering av älgjaktsområde för att intyga jakträtt när sökanden inte äger marken och skriftligt upplåtelseavtal saknas.

Mer information finns via länkarna nedan:

Ansökan med instruktioner om registrering av älgjaktsområdeöppnas i nytt fönster

Ansökan om anslutning av registrerat licensområde till älgskötselområdePDF

Intyg om jakträttöppnas i nytt fönster

Avtal om sammanslagning av licensområden för älgjaktPDF

 

Viltförvaltningsdelegationen

Viltförvaltningsdelegationen är en del av Länsstyrelsen och fattar beslut om övergripande och strategiska frågor för länets viltförvaltning. I viltförvaltningsdelegationen finns representanter för olika intressen.

Kontakt