Fiskevårdsåtgärder

Fiskevårdsåtgärder är åtgärder som syftar till ett uthålligt nyttjande av fiskbestånden.

Länsstyrelsen ansvarar för olika fiskevårdsåtgärder. Vi kan exempelvis:

  • bidra till att utfärda bestämmelser för fisket och se till att dessa följs
  • återskapa miljön i och kring ett vattendrag
  • förbättra vattenkvalitén
  • plantera ut fisk.

Länsstyrelsen samordnar och genomför provfisken för att följa fiskbeståndens utveckling. Dessutom använder vi de möjligheter som finns i lagstiftningen för att skydda fiskens livsmiljö.

Undersökningar som syftar till ökade kunskaper om fiskbestånden och uppföljning av fiskevård är även det en viktig del av fiskevården och arbetet med miljömålen.

För att återskapa eller bevara livskraftiga fiskbestånd stödjer länsstyrelsen ett stort antal fiskevårdsprojekt. Vi fördelar statliga fiskevårdsbidrag, fiskeavgiftsbidrag samt stödpengar från EU som ska användas till fiskevårdande åtgärder.

Fiskevård kan gynna till exempel fritidsfiske, turistfiske, yrkesfiske och miljövärden. Fiskevårdsarbetet bedrivs också via länsstyrelsens arbete med miljölagstiftningen. Prövningar av vattenkraftverk och andra exploateringsföretag är en viktig del i att bevara livskraftiga fiskbestånd.

Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020länk till annan webbplats

Utplantering av fisk och kräftor

 

Alla utplanteringar av fisk eller kräftor kräver ett tillstånd från länsstyrelsen. Tillstånden behövs för att man inte skall plantera ut olämpliga arter på olämpliga platser och för att minska riskerna för spridning av fisk- och kräftsjukdomar.  

Människan har flyttat fisk och kräftor mellan olika vattenområden sedan mycket lång tid tillbaka. Detta har påtagligt förändrat ekosystemen i våra vatten. Detta gäller även Jönköping där arter som gös, sutare, braxen, signalkräfta, bäckröding och regnbågslax förts in i vatten där den ursprungligen inte funnits. Utplanteringar har givit såväl positiva som negativa effekter. Bland de positiva kan nämnas ett ökat utbyte av matfisk och kräftor från våra vatten samt förstärkningsutsättningar i svaga bestånd. Negativa effekter har varit oönskad spridning av arter som slagit ut konkurrenssvagare ursprungliga arter samt spridning av sjukdomar.

Normalt sett ger inte utplanteringar av en art som redan är etablerad i ett vattenområde någon effekt. Istället finns det som regel en biologisk förklaring till att arten inte är talrikare och en utplantering av fler fiskar ger ingen effekt. Istället för utplanteringar av fisk eller kräftor kan exempelvis biotopförbättrande åtgärder genomföras. Genom sådana åtgärder ges möjlighet för fisk och kräftor att skapa självreproducerande livskraftiga bestånd utan att det krävs utsättningar år efter år. Även vid utsättning av nya fiskarter är det svårt att erhålla långsiktiga positiva effekter eftersom det oftast finns en biologisk förklaring till varför inte den berörda arten redan finns i vattenområdet.

Alla utplanteringar och flyttningar av fisk och kräftor kräver tillstånd från länsstyrelsen. Syftet med tillståndsplikten är dels att undvika spridning av sjukdomar och dels att förhindra en oönskad spridning av fisk- och kräftarter.

Vid prövningen tas hänsyn till arter som är upptagna på listan över hotade arter eller som är klassade som hänsynskrävande. Exempel på sådana arter är öring, flodkräfta och olika arter av grodor. Vid prövningen kontrolleras var arterna finns och hur en eventuell utplantering av den ansökta arten kan påverka dom i området existerande arterna. På ansökan skall framgå varifrån fisken eller kräftorna skall hämtas.Odling som levererar utsättningsmaterialet ska uppfylla kraven på fiskhälsokontroll och vara fri från smittsamma sjukdomar. På Jordbruksverkets webbplats finns ett vattenbruksregisterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster med tillståndsgivna fiskodlingar.

I Havs- och vattenmyndighetens författningssamlinglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns de riktlinjer som Fiskeriverket har utfärdat för vilka arter man kan få plantera ut och var samt vilka arter man under inga omständigheter får plantera ut.

Ett tillstånd gäller ett år från beslutsdatum och på den tillståndsgivna mängden fisk eller kräftor som står angivet i beslutet. Man får dela upp utplanteringen i omgångar bara utplanteringen har ägt rum inom den tid som finns angivet i beslutet. Att söka ett utplanteringstillstånd är kostnadsfritt.

Ansökningsblankett för utplantering av fisk och kräftorPDF

Intresset för att ha fisk och kräftor i en damm är stort. Många vill gräva en damm för fisk eller/och kräftor på tomten för att ha till husbehov. Man måste då söka ett tillstånd för att gräva en damm hos Landsbygdsavdelning på Länsstyrelsen. I ansökan ska man uppge syftet med att gräva dammen. Att man får tillstånd till att gräva en damm innebär inte automatiskt att man då också har fått ett tillstånd till att plantera ut fisk eller kräftor. Utplanteringstillståndet söker du hos Länsstyrelsens fiskeenhet.

Om man har en damm och vill ha fisk eller kräftor i den, gäller även här att ett tillstånd från Länsstyrelsens fiskeenhet krävs.

Flyttning och sumpning av fisk eller kräftor från ett område till ett annat, räknas som en utplantering och kräver även det ett tillstånd från Länsstyrelsens fiskeenhet.

En utplantering som inte är tillståndsgiven är en illegal utplantering. I Havs- och vattenmyndighetens författningssamlinglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kan du läsa mer. Brott mot dessa bestämmelserna kan ge upp till sex månaders fängelse. Man kan även bli ersättningsskyldig till berörda fiskerättsägare som vars fiskbestånd påverkats av till exempel sjukdomar till följd av utplanteringen. Ersättningsbeloppet beräknas på den skada som utplanteringen har orsakat. Beloppet kan således bli stort om ett bestånd av flodkräfta eller lax drabbas av en sjukdom till följd av en illegal utplantering.

Normalt sett krävs inga extra utplanteringar av en art som redan finns i ett vattenområde, för att skapa ett livskraftigt bestånd. Om arten redan finns i området finns det som regel en biologisk förklaring till att arten inte är talrikare. Pengarna man använder till att köpa fisk eller kräftor för kan användas bättre genom att genomföra biotopförbättrande åtgärder. Genom sådana åtgärder ges möjlighet för fisk och kräftor att skapa självreproducerande livskraftiga bestånd utan att det krävs dyra utsättningar år efter år.

Om man bestämmer sig för att plantera ut fisk eller kräftor finns riktlinjer för vilka arter man kan få tillstånd till och var, samt vilka arter man under inga omständigheter får plantera ut.

Kontakt