Så mår miljön

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2015-2020.

Miljöövervakning i Jönköpings län

 

Holmeshultasjön Foto: Ingela Tärnåsen

Miljöövervakningen består dels av nationella program, som drivs av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, dels av regionala program på länsnivå. Länsstyrelsens uppgift är att samordna den regionala miljöövervakningen som bedrivs inom länet av olika aktörer. Länsstyrelsen redovisar denna verksamhet i regionala miljöövervakningsprogram. I Jönköpings län finns nio olika programområden.

Koppling till länets miljömålsuppföljning

En stor del av miljömålsuppföljningen baseras på data från miljöövervakningen. Den regionala miljömålsuppföljningen visar hur väl Jönköpings län klarar de nationella miljömålen.

Vidare läsning

Naturvårdsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Havs- och vattenmyndighetenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Regionalt miljöövervakningsprogram för Jönköpings län 2015-2020 PDF

Hur ser det ut i länet? Broschyr om miljöövervakningen i Jönköpings länPDF

Regionala Miljöövervakningsprogram

Kontaktuppgifter till de personer på Länsstyrelsen som arbetar med miljöövervakning. I kontaktlistan kan du se vilka ämnesområden personerna arbetar med.

Per Hallerstig
Avdelningschef Naturavdelningen
Telefon: 010-223 62 02
per.hallerstig@lansstyrelsen.se

Bernhard Jaldemark
Enhetschef vattenenheten
Telefon: 010-223 64 03
bernhard.jaldemark@lansstyrelsen.se

Marielle Gustafsson
Samordnare regional miljöövervakning
Telefon: 010-223 63 72
marielle.gustafsson@lansstyrelsen.se

Samordnar miljöövervakning av skog. Ansvarar för följande delprogram: Miljötillstånd i skogslandskapet, Barrskogslandskapets gröna infrastruktur, Häckande fåglar, Fladdermöss i landskapet

Yvonne Liliegren
Samordnar miljöövervakning av landskap.
Telefon:010-223 63 78
yvonne.liliegren@lansstyrelsen.se

Ansvarar för följande delprogram: Dagflygande storfjärilar, Exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag, Fenologi, Utvärdering av biologisk mångfald

Anne-Catrin Almér
Samordnar miljöövervakning av luft, sekreterare i Luftvårdsförbundet.
Telefon: 010-223 63 96
anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se
 
Ansvarar för följande delprogram: Marknära ozon, Partiklar i bakgrundsluft, Bakgrundshalter i luft, Temperaturmätning sötvatten.

Kristin Norkvist
Samordnar miljöövervakning av jordbruksmark.
Telefon: 010-223 63 79
kristin.norkvist@lansstyrelsen.se 

Ansvarar för följande delprogram: Floraväkteri. Gräsmarkernas gröna infrastruktur, Småbiotoper i åkerlandskapet

Matti Ermold
Samordnar miljöövervakning av våtmarker.
Telefon: 010-223 62 61
matti.ermold@lansstyrelsen.se

Ansvarar för delprogrammet Miljötillstånd i våtmark.

Maria Carlsson
Samordnar miljöövervakning av sötvatten inklusive grundvatten.
Telefon: 010-223 63 98
maria.k.carlsson@alansstyrelsen.se 

Ansvarar för följande delprogram: Vattenkvalitet i sjöar, Vattenkvalitet i vattendrag, Sammanställning av yt- och grundvattentäkter

Carin Lundqvist
Samordnar hälsorelaterad miljöövervakning.
Telefon: 010-223 64 09
carin.lundqvist@lansstyrelsen.se

Ansvarar för följande delprogram: Förtätning av miljöhälsoenkäter, Sammanställning/ utvärdering av hälsotillståndet

Gunnel Hedberg
Samordnar miljögiftsamordningen.
Telefon: 010-223 64 02
gunnel.hedberg@lansstyrelsen.se

Ansvarar för följande delprogram: Screening av miljögifter, Miljögifter i vattenmiljö, Kvalitet i avloppsslam

Linda Griffiths
Ansvarar för delprogrammet Utter
Telefon: 010-223 63 71
linda.griffiths@lansstyrelsen.se 

Anna-Karin Weichelt
Ansvararsområden rörande grundvatten påverkat av tätort och områden med risk för överuttag samt källor.
Telefon: 010-223 64 12
anna-karin.weichelt@lansstyreslsen.se 

Karl-Magnus Johansson
Ansvarar för delprogrammet Stormusslor
Telefon: 010-223 64 04
karl-magnus.johansson@lansstyrelsen.se 

Rasmus Linderfalk
Ansvarar för delprogrammet fisk i värdefulla vatten
Telefon: 010-223 64 84
rasmus.linderfalk@lansstyrelsen.se

Friederike Ermold
Ansvarar för följande delprogram: Insjöfåglar Vättern, Vattenkvalitet i skogsbäckar
Telefon: 010-223 62 01
friederike.ermold@lansstyrelsen.se

Genom sitt läge är Jönköpings län i stor utsträckning påverkat av luftföroreningar från kontinenten. Omfattande mängder luftföroreningar transporteras in i länet och bidrar till förhållandevis höga halter även där det inte finns lokala utsläppskällor, som på landsbygden.

Viktiga ämnen i detta sammanhang är bland annat försurande och gödande svavel och kväve, marknära ozon samt partiklar. Lokalt finns det flera källor till luftföroreningar till exempel vägtrafik, den viktigaste källan i tätortsmiljö och småskalig vedeldning.

Länsstyrelsen mäter halter av luftföroreningar på landsbygden, där det inte finns många lokala utsläppskällor. Länsstyrelsens mätningar kompletterar kommunernas mätningar i tätorterna. Med information om hur stor andel som kommer utifrån får man veta hur stora möjligheter vi har att minska halterna av luftföroreningar i länet.

Programområde Luft berör främst miljömålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Frisk luft, God bebyggd miljö och Giftfri miljö, men påverkar även Grundvatten av god kvalitet samt Levande skogar. Övervakningen ger även information inför internationella överenskommelser om utsläppsbegränsande åtgärder, internationella rapporteringar enligt EU-direktiv samt nationellt fastställda miljökvalitetsnormer.

Länsstyrelsens luftövervakning är samordnad med Luftvårdsförbundets och kommunernas övervakning.

Programområde Luft har kopplingar med programområde Hälsa.

Relaterad information

Jönköpings läns Luftvårdsförbundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
IVL Svenska miljöinstitutetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Naturvårdsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Jönköpings kommunlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterMätningar hos Jönköpings kommunlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Anne-Catrin Almér
anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se
010-223 63 96

Planerade och genomförda aktiviteter

 

Partiklar är en av de luftföroreningar som orsakar störst hälsoproblem i Sverige. Partiklar uppstår vid förbränning och kan spridas över stora avstånd. Trafik och energisektorn är de största källorna.

Att andas in partiklar kan ge olika hälsoeffekter, beroende på vilka kemiska och fysikaliska egenskaper som partiklarna har. Partiklar från slitage av dubbdäck har negativa hälsoeffekter på kort sikt när det gäller hjärt- och lungsjukdomar, samtidigt leder de till ökade besvär för exempelvis astmatiker.

Det är främst i städerna som det finns höga halter av partiklar, särskilt vid hårt trafikerade vägar. Kommunerna ska övervaka halterna av partiklar i luft i tätorterna. Om det blir farligt höga halter måste de genomföra åtgärder för att minska halterna. Men för att man ska kunna sätta in rätt åtgärder så är det viktigt att veta hur stor andel av partiklarna kommer från lokala källor.

Partiklar, särskilt små partiklar, kan röra sig över stora avstånd och en del av de partiklar som finns i luften i länet kommer från utsläpp utomlands. Därför behöver man mäta även ute på landsbygden, långt bort från lokala utsläppskällor, för att se hur mycket partiklar som kommer utifrån.

Länsstyrelsen mäter tillsammans med Kronobergs luftvårdsförbund, halterna av partiklar på en mätstation nära gränsen mellan Jönköpings och Kronobergs län. Länsstyrelsens mätningar kompletterar de mätningar som kommunerna genomför. Resultatet från kommunernas övervakning finns bland annat på Luftvårdsförbundets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Relaterad information

Luftvårdsförbundet
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Mätningar i Jönköping
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Naturvårdsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt
Anne-Catrin Almér
anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se
010-223 63 96

Marknära ozon är en av de mest betydelsefulla luftföroreningarna i länet. Den kan ha en stor påverkan på hälsan och påverkar även växtligheten vid låga halter.

Ozon finns naturligt på över 10 km höjd, och kallas då för ozonlagret. Det skyddar oss mot solens farliga ultravioletta strålar. Men ozon är skadligt att andas in och när det bildas vid markytan innebär det problem. Orsaken till att ozon bildas vid markytan är kemiska reaktioner mellan olika luftföroreningar: flyktiga organiska ämnen och kvävedioxid.

Ozonet kan färdas med vindarna över stora avstånd och mycket av det ozon som finns i länet kommer ifrån utsläpp i södra Europa. Reaktionen påskyndas av solljus och höga temperaturer, därför är det högst halter under vår och sommar.

Marknära ozon är inte bara skadligt för människor och djur utan även för växter. Skadorna som marknära ozon orsakar leder bland annat till mindre skördar. Forskare har beräknat att det svenska jord- och skogsbruket förlorar mer än en halv miljard kronor på ozonskador varje år!

I Jönköpings län mäts halterna av marknära ozon på tre platser. Mätningarna visar att halterna som finns i länet inte är skadligt för människor men däremot för växtligheten. Utsläppen av de föroreningar som orsakar marknära ozon har minskat i Europa men det går inte att se en liknande trend av minskade halter av marknära ozon.

Vidare läsning:

Ozonmätnätet - mer om miljöövervakning av ozonlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Ozonmätnätet i Södra Sverige – Resultat för 2017 (rapport)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Jönköpings läns luftvårdsförbundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Anne-Catrin Almér
anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se
010-223 63 96

Luftföroreningar kan färdas över stora avstånd. För att vi ska veta hur stor andel av luftföroreningarna i länet som kommer utifrån genomför vi mätningar på landsbygden, långt bort från lokala utsläppskällor.

 

Fyra olika luftföroreningar mäts inom delprogrammet:

  • svaveldioxid
  • kvävedioxid
  • ammoniak
  • marknära ozon

De största källorna för utsläppen är trafik, annan förbränning av fossila bränslen och jordbruket. Luftföroreningarna kan orsaka försurning, övergödning, vara skadliga för människors hälsa och även skada växtligheten.

Mätningarna visar att halterna av svaveldioxid, som är en stor anledning till försurningen (dock i form av sur nederbörd), har minskat kraftigt sedan 90-talet och är nu på låga nivåer. Även kvävedioxidhalterna har minskat. Däremot ligger halterna av ammoniak på samma nivå. Det går inte att se en lika tydlig trend för de övriga luftföroreningarna.

Mätningarna på landsbygden kompletterar mätningarna som kommunerna genomför i tätorterna. Med information om hur stor andel som kommer utifrån får man veta hur stora möjligheter vi har att minska halterna av luftföroreningar i länet.

Läs mer:

Jönköpings läns luftvårdsförbundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Krondroppsnätet
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Kontakt
Anne-Catrin Almér
anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se
010-223 63 96

Jönköpings län är ett skogsrikt län och cirka 70 procent av länets yta utgörs av skogsmark. Det vanligaste trädslaget är gran, följt av tall och lövskogar.

 

Kvänsås bokar Foto: Bergslagsbild

Kvänsås bokar. Foto: Bergslagsbild.

Skogsbruket hör till en av de viktigaste näringarna i länet. Genom att kombinera ett aktivt skogsbruk, hänsyn till naturvärden och sociala värden så kan vi få ett skogslandskap som är till nytta för både människan och naturen.

Skogen är en av de artrikaste miljöerna i länet. Artrikedomen påverkas negativt av avverkning av värdefulla skogar, igenväxning av tidigare skogsbeten och brist på naturliga störningar som bränder och översvämningar. Skogarna i Jönköpings län har även påverkats negativt av till exempel försurande nedfall och nedfall av kväve.

Resultaten från övervakningen inom programområde Skog ger underlag för uppföljning av framförallt miljömålen Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rik växt och djurliv men även Levande sjöar och vattendrag och Bara naturlig försurning.

Vidare läsning

Life Taiga
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Lövsuccé

Kontakt:
Marielle Gustafsson
marielle.gustafsson@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 63 72

 

Planerade och genomförda aktiviteter

 

Sverige har cirka en fjärdedel av EU:s totala tjäderbestånd och har därmed ett särskilt bevarandeansvar för arten. Tjäderspelen sker ofta i de äldsta skogsmiljöerna, dels i anslutning till myrmarker i gammal skog och dels i långsamväxande tallskog. Genom att värna om tjädern och dess spelplatser tas även hänsyn till andra arter som har samma krav på sin omgivande miljö som tjädern har.

Tjäder Foto: Stefan Gustafsson

Barrskogens gröna infrastruktur omfattar årliga inventeringar av spelande tjäder samt en återkommande satellitbildsbaserad analys som visar hur skogslandskapet, med fokus på lämpliga skogar för tjäder, förändras över tid.

Varje år inventeras cirka 30 tjäderspelplatser i Jönköpings län. Vissa spelplatser har följts sedan 70- och 80-talen men även nyupptäckta spelplatser inventeras och följs upp under kommande år.

Inom delprogrammet har det även gjorts en satellitbildskartering av skogslandskapet. Karteringen har genomförts för 1980-, 1990- och 2010-talen och har identifierat var det finns lämpliga skogsområden för tjäder. Inventeringar har visat att det i de flesta fall finns tjäderspel i de områden som analysen har identifierat som lämpliga miljöer för tjäder. Karteringen ska upprepas vilket innebär att utvecklingen av skogens värdefulla skogsområden och områden som är lämpliga för tjäder kan följas över tid.

De skogliga ekosystemen i Jönköpings län är idag starkt påverkade av människan. Skogsbruket, vindkraftverk och vägar påverkar skogsmiljön. Inventeringen och analysen är ett underlag som visar om till exempel en skogsavverkning påverkar en tjäderspelplats. Det är även ett underlag till miljömålsuppföljningen, uppföljning av skyddade områden samt som planeringsunderlag inom tillståndsprövning, naturvård och skogsbruk.

Vidare läsning

Tjädern i Jönköpings län
PDF
Satellitbildsbaserad analys av skogslandskapets gröna infrastruktur med tjäder som modellartPDF
Satellitbildbaserad analys av skogslandskapets gröna infrastruktur 1985-2014- rapport 2016:04öppnas i nytt fönster

Kontakt
Marielle Gustafsson
marielle.gustafsson@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 63 72

Miljötillståndet i skogen sammanställer skoglig statistik med hjälp av data från Riksskogstaxeringen (SLU). Statistiken ger information om tillståndet i de svenska skogarna och följer upp förändringar i skogen som till exempel förekomst av död ved, skogens åldersfördelning och hur många grova träd det finns.

Foto: Länsstyrelsen Jönköpings län

Riksskogstaxeringen är en stickprovsinventering vilket innebär att ett slumpvis urval av provytor inventeras och utgör sedan underlag för statistiken.

Genom återkommande sammanställningar kommer förändringar av den biologiska mångfalden och förutsättningarna för den att kunna följas. Resultaten kommer att uppdateras vart femte år med start år 2015.

Delprogrammet görs gemensamt för samtliga län i Sverige men med olika inriktning för södra och norra Sverige. För södra Sverige koncentrerar sig frågeställningarna kring lövskog och biologisk mångfald kopplad till denna. År 2009-2010 påbörjades arbetet i norra och mellersta Sverige och år 2013 inkluderades även länen i södra Sverige. Länsstyrelsen i Norrbotten samordnar arbetet och mer information om delprogrammet och delar av statistiken finns på Länsstyrelsen i Norrbottens webb. Exempel på statistik som presenteras är förekomst av död ved i skogen och areal sumpskog. Volymen död ved har ökat sedan 1998 medan arealen sumpskog har minskat under samma period i Jönköpings län. Uppgifterna bygger på stickprovsinventeringar och man bör till exempel vara medveten om att den positiva utvecklingen för död ved visar kvantitet och inte kvalitet. Det innebär att även om det finns mycket död ved i skogarna så kan den sakna de kvaliteter som behövs för många av de arter som är beroende av död ved för sin överlevnad.

Vidare läsning

Rapport: Uppföljning miljötillståndet i skogen - för hela SverigePDF

Kontakt:
Marielle Gustafsson
marielle.gustafsson@lansstyrelsen.se
010-223 63 72

Syftet med delprogrammet är att fastställa skogsbrukets inverkan på ytvatten. Vi mäter vattenföring, näringsämnen, metaller och försurningsrelaterade ämnen i Ramsjöbäcken, som ligger i ett skogsrikt område vid Ramsjön.


Mätstation Foto: Länsstyrelsen

Ramsjöbäckens avrinningsområde år 460 hektar stort och domineras av skog (främst gran). Myrmarkerna är vanligen små och upptar ca 5 % av ytan, medans sjöar och jordbruksmark saknas helt.

För att kvantifiera skogsbrukets inverkan på avrinning samt ämnestransporter tas regelbundet prover av näringsämnen, metaller och försurningsrelaterade ämnen. Dessutom mäts vattenföringen, och skogsbruksåtgärder följs upp. Undersökningarna har pågått sedan 1996.

Projektet genomförs tillsammans med länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland. Liknande undersökningar görs i tre bäckar i Västra Götaland (Fallabäcken, Sågebäcken och Kvarnebäcken), och i Hallands (Näverbäcken).

Vidare läsning:

Regional övervakning av avrinningen från brukad skogsmark i Västra Götalands, Hallands och Jönköpings län
PDF
Nationell miljöövervakning av sötvatten på Havs- och vattenmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Friederike Ermold
friederike.ermold@lansstyrelsen.se
010-223 62 01

Jordbruket och boskapsskötseln har under årtusenden format det odlingslandskap som gett förutsättningar för den biologiska mångfald vi har.

Jordbrukslandskapet i Jönköpings län upptar drygt 12 % av landarealen (åker- och betesmark 2016). Den är till största delen av karaktären småskalig odlingsbygd som ligger insprängd i det dominerande skogslandskapet. Arealen jordbruksmark var som störst i länet runt 1930. Därefter tog effektiviseringen av jordbruket sådan fart att mycket av åker-, ängs- och betesmark blev överflödig.

Eftersom djurens vinterfoder numer produceras på åkermark brukas nästan inga slåtterängar längre. De har övergått till betesmark eller vuxit igen. Många åkermarker och betesmarker har också övergivits. En förutsättning för att bevara biologisk mångfald i odlingslandskapet är att det finns ekonomiska förutsättningar för att bedriva nötkötts- och lammproduktion på bete. Miljöersättningen för skötsel av betesmark är en viktig del i detta.

Dagens jordbruk innebär också att det är mer växtnäring i omlopp, räknat per hektar åkermark, än vad det var för förr. Detta har gett problem med näringsläckage till vattendrag och sjöar.

Programområdet omfattar framförallt regional miljöövervakning inom biologisk mångfald och ger underlag till miljömålsuppföljningen och rapporteringar för internationella konventioner och EU-direktiv. Resultaten från övervakningen inom programområde är inriktade mot Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Nationellt sker övervakning av växtnäringsförluster, genom regelbundna mätningar av främst kväve och fosfor i bäckvatten från små avrinningsområden med dominans av jordbruksmark. I länet finns ett sådant område, i Draftinge.

Vidare läsning

Naturvårdsverkets programområde för jordbruksmarklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Kontakt:

Kristin Norkivst
kristin.norkvist@lansstyrelsen.se
010-223 63 79

 

Planerade och genomförda aktiviteter

 

Småbiotoper som åkerholmar, stenmurar, småvatten och gamla träd, är viktiga livsmiljöer för många arter. De behövs för att skapa mångfald i ett annars så enhetligt landskap

Hamlade träd Foto: Länsstyrelsen

Småbiotoper innehåller en stor del av den biologiska mångfalden i åkerlandskapet. Trots att många småbiotoper redan har försvunnit, finns det fortfarande hot mot dem (rationalisering, nedläggning och exploatering). Särskilt hotade är de som ligger i eller vid åkermark.

Sedan 2009 följer vi utvecklingen för småbiotoper tillsammans med andra län i södra Sverige. Arbetet är ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Vid övervakningen undersöks bland annat antalet olika småbiotoper men även kvaliteter som mängd blommande buskar och igenväxning.

Övervakningen är viktig för att kunna få kunskap om hur det går med våra småbiotoper i jordbrukslandskapet. Den ger också ett underlag till att bedöma följa upp de regionala miljömålen för Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Relaterad information

Remiil - småbiotoper i åkerlandskapetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt:
Kristin Norkivst
kristin.norkvist@lansstyrelsen.se
010-223 63 79

Det är inte bara betesmarker, ängar och åkerholmar som är viktiga livsmiljöer för arter i jordbrukslandskapet. Även andra gräsmarker i gårdsmiljöer, vägkanter och kraftledningsgator har stor betydelse för den biologiska mångfalden

Betesmarker, ängar och småbiotoper i jordbrukslandskapet övervakas sedan några år tillbaka i ett samarbetsprojekt mellan ett antal länsstyrelser och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Då det finns andra gräsmarksmiljöer som är viktiga och som det dessutom finns mycket av i landskapet så ingår från 2015 dessutom bland annat vägkanter, åkerkanter och kraftledningsgator.

Miljöerna är viktiga för arter som vill ha öppen, solig och varierad miljö. De kan hysa en stor del av landskapets biologiska mångfald och fungerar som spridningsmiljöer och refuger (platser där arter har hittat ett alternativt livsrum) för arter som vanligtvis hittas i ängar och betesmarker. De bildar gräsmarkernas gröna infrastruktur.

Vidare läsning

Naturvårdsverkets programområde för jordbruksmark
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Typområden på jordbruksmark - länk till SLU:s webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt:
Kristin Norkivst
kristin.norkvist@lansstyrelsen.se
010-223 63 79

Jönköpings län är rikt på våtmarker. Drygt 10 procent av ytan utgörs av våtmarker och de flesta finns i länets nederbördsrika västra delar. Våtmarker myllrar av liv, framförallt växter och smådjur, och har många viktiga funktioner i landskapet.

 

Anderstorps Stormosse Foto: Kjell Mohlin

Våtmarkerna har en stor mångfald av arter med ett flertal rödlistade arter knutna till sig. De fungerar också som naturliga flödesreglerare genom att magasinera vatten vid flödestoppar eller lagring av grundvatten. Våtmarker har också förmågan att filtrera näringsämnen och miljögifter och fungerar på så sätt som naturliga reningsverk.

Opåverkade våtmarker är värdefulla kolsänkor till skillnad från dränerade våtmarker som läcker kol till atmosfären. Sett till hela landskapet har våtmarkerna stor betydelse för omgivande markers hydrologi, lokalklimat och ekologi.

Trots deras betydelse har våtmarkerna sedan drygt ett sekel omförts till andra marktyper, framför allt inom skogs- och jordbruket samt torvnäringen. En fjärdedel av den våtmarksareal som fanns i början av 1800-talet har försvunnit och de flesta återstående våtmarker är påverkade av dikning.

Programområdet är i första hand inriktat mot miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv men berör även Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar.

 

Kontakt:

Matti Ermold
Våtmarkssamordnare
matti.ermold@lansstyrelsen.se
010-223 62 61

Karakteristiskt för Jönköpings län är det småbrutna landskapet. Ofta tar det formen av ett kuperat skogslandskap uppbrutet med en mängd små fält för jordbruksändamål. I kombination med länets rikedom på sjöar och våtmarker skapar detta en mycket omväxlande natur med goda förutsättningar för många arter och naturtypers fortlevnad.

 

Storskaliga förändringar som bland annat orsakas av klimatförändringar och övergripande politiska beslut följs upp på landskapsnivå.

Övervakningen verkar inte bara på regional nivå, utan kan även brytas ned lokalt (till exempel enskilda skyddade områden). Indirekt följs eventuella miljöförändringar i landskapet upp

I programområdet räknas landskapet i sin helhet in, men även miljöer, arter och strukturer med förekomst i flera olika landskapstyper. Nytt för denna programperiod är tillägg av aktiviteter med syfte att följa klimatförändringar.

Vidare läsning

Ostörda områden - var finns de?PDF

Relaterad information

Regional grön infrastruktur

Kontakt

Caroline Jarlback
Landenheten
caroline.jarlback@lansstyrelsen.se
010-223 63 07

 

Planerade och genomförda aktiviteter

Dagfjärilar reagerar snabbt på förändringar i landskapet och i klimatet. Färre ängs- och betesmarker och betande djur samt ett förändrat klimat riskerar att slå hårt mot fjärilarna.

Nässelfjäril Foto: Anders Åhlund

Dagfjärilar är en grupp insekter som reagerar snabbt på förändringar i landskapet. I samarbete med länsstyrelser i södra Sverige övervakas dagflygande storfjärilar i ängs-och betesmarker.

Det övergripande syftet är att ta reda på hur utvecklingen är för dagfjärilarna och deras livsmiljöer. Resultaten ger oss också värdefulla kunskaper om hur klimatförändringen påverkar dagfjärilsfaunan.

Övervakningen av dagfjärilar knyter an till miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv.

Är du intresserad att delta i arbetet?

Inom Svensk dagfjärilsövervakninglänk till annan webbplats kan du själv välja slingor eller punkter som du vill rapportera fjärilar ifrån. På deras webb finns mer information och kontaktvägar.

Inom den regionala övervakningen är det Länsstyrelsen som anvisar de områden som ska övervakas. Kontakta oss för mer information.

Du kan också rapportera in de fjärilar du hittar på Artportalenlänk till annan webbplats

Vidare läsning:

Mer om Dagfjärilar i den regionala miljöövervakningen
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Analys av fjärilsdata från ängs- och betesmarker från syd- och mellansverigePDF

Kontakt:

Niklas Johansson (frågor om fjärilar)
Niklas.Johansson@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 63 77

Yvonne Liliegren (frågor om miljöövervakningen)Yvonne.Liliegren@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 63 78

I Sverige finns det 19 fladdermusarter. 15 av dessa förekommer i Jönköpings län. Nio av arterna är upptagna på den svenska rödlistan, vilket innebär att de löper risk att dö ut. Alla arter av fladdermöss är fridlysta och skyddade i olika lagstiftningar

Foto: Länsstyrelsen

Gemensamt delprogram för fladdermöss

Det gemensamma delprogrammet för fladdermöss handlar om att följa upp fladdermusfaunan i Sverige vilket kan ge oss svar på hur utbredningen av olika arters populationer förändras, samt följa upp trender på ändringar av olika arters populationsstorlekar.

Övervakning och uppföljning av fladdermusarter i Sverige görs huvudsakligen inom tre olika arbetsområden. De tre områdena som samordnas i det gemensamma delprogrammet för fladdermöss:

  • Regional miljöövervakning
  • Biogeografisk uppföljning
  • Uppföljning av skyddade områden, framförallt uppföljning av barbastell

Övervakning

Det gemensamma delprogrammet omfattar övervakning och uppföljning i totalt 13 län fördelade på drygt 100 lokaler. Tre län driver delprogram inom den regionala miljöövervakningen, 11 län berörs av den biogeografiska uppföljningen och åtta län berörs av den områdesvisa uppföljningen

De metoder som används är de av Naturvårdsverket fastställda undersökningstyperna Artkartering av fladdermöss, Övervintrande fladdermöss och Linjetaxering av fladdermöss, varav den första används på majoriteten av lokalerna. Artdatabanken, genom Artportalen, är datavärd för data som samlas in.

Resultaten från det gemensamma delprogrammet används i flera olika sammanhang:

  • Naturvårdsverkets rapportering enligt habitatdirektivet
  • Rödlistningen av fladdermöss i Sverige (Artdatabanken, SLU)
  • Underlag vid tillståndsprövningar (till exempel vindkraft)
  • Olika projekt kan använda dessa data och producera rapporter, till exempel forskarrapporter
  • Miljömålsuppföljning

Metoder

Naturvårdsverket - artkartering av fladdermöss - PDF
länk till annan webbplats
Naturvårdsverket - Övervintrande fladdermöss - PDF
länk till annan webbplats
Naturvårdsverket - Fladdermöss linjetaxering - PDFlänk till annan webbplats

Vidare läsning

Naturvårdsverket - fladdermössen i Sverige
länk till annan webbplats
Naturvårdsverket - Åtgärdsprogram för barbastell 2015-2019länk till annan webbplats

Relaterad information

Åtgärdsprogram för hotade arter - fladdermöss
Gemensamt delprogram för fladdermössöppnas i nytt fönster

Kontakt

Marielle Gustafsson
marielle.gustafsson@lansstyrelsen.se
010-223 63 72

Floraväkteriet övervakar utvecklingen av rödlistade och andra regionalt intressanta kärlväxtarter i länet. Syftet är att följa utvecklingen av arterna för att bedöma om vi kan uppnå miljömålen regionalt och nationellt och för internationell rapportering om miljötillståndet i Sverige.

Foto: Länsstyrelsen

Landskapet är i ständig förändring och moderniseringen av skogs- och framförallt jordbruket har gjort att floran också ändrats. Många arter har påverkats negativt och är idag rödlistade. Rödlistan är en prognos över risken för arter att dö ut i Sverige. För att kunna följa utvecklingen av rödlistade och andra intressanta kärlväxtarter övervakas utvalda arter i länet genom floraväkteriet.

Floraväkteriet koordineras nationellt av Sveriges Botaniska Förening tillsammans med Artdatabanken. Floraväktarna bildar ett nätverk över hela Sverige och inom länet är det föreningen Smålands Flora som ideellt samordnar verksamheten.

Floraväkteriet bygger på uppföljning av befintliga kärlväxtlokaler i länet. Det betyder att floraväktaren följer sina arters utveckling på en eller flera förutbestämda lokaler från år till år genom återkommande besök och använder en särskild metodik för att registrera information och data för arten och lokalen. Inget systematiskt eftersök av nya lokaler görs, men i de fall sådana upptäcks kan de tas med i floraväkteriet.

Resultaten av floraväkteriet rapporteras regelbundet till ArtPortalen. Där lagras informationen så att den kan användas för analyser och utvärderingar av till exempel miljötillståndet i länet eller för ett speciellt naturreservat.

Floraväkteriet ger mycket värdefull information om hur bestånden för intressanta kärlväxtarter utvecklas och har därför inkluderats i det regionala miljöövervakningsprogrammet.

Relaterad information

Svenska botaniska föreningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
länk till annan webbplats
Artportalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
länk till annan webbplats
ArtDatabankenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vidare läsning

Regionalt övervakningsprogram. Rapport 2014:23öppnas i nytt fönster
Utvärdering biologisk mångfald i landskapet - rapport 2013:23öppnas i nytt fönster

 

Kontakt:
Kristin Norkvist
Landenheten
kristin.norkvist@lansstyrelsen.se
010-223 63 79

Miljöövervakning av häckande fåglar handlar om att följa förändringar i fågelbestånden. Övervakningen har genomförts under en mycket lång tid och resultaten visar långsiktiga trender för populationsutvecklingen för svenska fågelarter.

Stenskvätta Foto: Lars Pettersson

Projektet Svensk Fågeltaxering drivs av Ekologiska Institutionen vid Lunds Universitet och är en del i Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram. Svensk Fågeltaxering gör årliga utvärderingar för hela Sverige.

Totalt finns det 716 standardrutter i ett jämnt nät över landet varav 21 stycken ligger i Jönköpings län och ingår i den regionala miljöövervakningen. Standardrutterna är kvadratiska och består av åtta observationspunkter med lika många linjesträckor mellan punkterna där sedda och hörda fåglar räknas av ornitologer.

Kunnig på fåglar?

Är du en erfaren ornitolog och intresserad av att delta?

Kontakta Fågeltaxeringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vidare läsning:

Miljöövervakning av häckande fågelarter i Jönköpings län 2002-2014. Meddelande nr. 2015:33
PDF
Hur går det för fåglarna? - Trender för arter och miljöindikatorer baserade på standardrutter 2002 - 2014 i Hallands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län
PDF
Miljömål
länk till annan webbplats
Svensk fågeltaxeringlänk till annan webbplats

Kontakt
Marielle Gustafsson
marielle.gustafsson@lansstyrelsen.se
010-223 63 72

Länets inventeringsresultat av häckfåglar mellan åren 2002-2014 visar en stabil situation för miljökvalitetsmålet Levande skogar, med viss positiv utveckling. För målet Ett rikt odlingslandskap är läget sämre, då det finns tecken på att den biologiska mångfalden minskar.

Taltrast Foto: Lars Pettersson

Vid uppföljning av miljökvalitetsmålet Levande skogar används inventeringar av häckfåglar till fyra indikatorer:

  1. Häckande fåglar i skogen
  2. Mängden död ved
  3. Arealen lövrik skog
  4. Arealen gammal skog

Motsvarande indikatorer för miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap är:

  1. Häckande fåglar i odlingslandskapet
  2. Arealen ängs- och betesmarker
  3. Mängden småbiotoper.

Generellt följer länets resultat de i Sverige som helhet, med några få undantag. Situationen i länet är överlag stabil för målet Levande skogar. Inom indikatorn för gammal skog är resultatet som bäst med ett indexvärde för biologisk mångfald som ökar med fyra procent per år. Även på riksnivå syns en tendens till en positiv utveckling. En orsak till detta kan vara en ökad hänsyn i äldre skogsmiljöer inom skogsbruket. För arterna inom lövrik skog verkar det gå bättre på riksnivå än inom länet.

Situationen för målet Ett rikt odlingslandskap är negativ på nationell nivå, där den biologiska mångfalden minskar. Överlag följer länets utveckling den nationella. Eftersom dataunderlaget för länet är mindre och mer variationsrikt kan inga säkra slutsatser dras. De två senaste åren har mångfalden ökat något. Om detta är en långsiktigt positiv förändring eller en del av den naturliga variationen går ännu inte att se.

 

Kontakt
Marielle Gustafsson
marielle.gustafsson@lansstyrelsen.se
010-223 63 72

Brukar du notera när den första tussilagon blommar, när björken slår ut eller när blåbären mognar? Eller skulle du vilja börja med det? Då kanske du vill bli en fenologiväktare!

Tussilago Foto: Gert Olsson Scandinav

Ändrade förutsättningar

Varje år gläds vi åt den första tussilagon som tittar upp i vägkanten, fjärilarnas vingslag och solmogna smultron. Dessa händelser i naturen följer ett visst tidsmönster. Men det sker oftast inte vid samma datum varje år. Växter och djur följer med vädrets växlingar mellan åren. Bakom sådana årstidsmönster ligger anpassningar till vårt klimat.

Den pågående klimatförändringen innebär bland annat att det blir varmare på jorden. Därmed förändras de system som växter och djur använder för att ställa in sin årscykel. Störst utmaning är det för växter då de inte kan flytta sig utan måste leva med de förhållanden som finns på deras växtplatser. Flera växtarter är dessutom beroende av ett samspel med insekter för pollinering och fåglar för fröspridning.

Vi vet i dagsläget lite om hur samspelet mellan insekter, fåglar och växter kommer att påverkas av klimatförändringen, och det är ett av huvudskälen till att Svenska fenologinätverket samlar in data. Det sker såväl nationellt som regionalt.

Vi behöver din hjälp!

Ju fler vi är som rapporterar in information, desto bättre dataunderlag får vi att arbeta med. Förutom att följa klimatet kan uppgifterna användas av fler, till exempel inom skogs- och jordbruket, av frukt- och biodlare och av forskare.

Rapportera in dina vår-, sommar- och hösttecken på naturenskalender.se.
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Intresserad av att bli växt-fenologiväktare? Här kan du göra din anmälanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Relaterad information

Naturens kalenderlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Naturens kalender på facebooklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vidare läsning

Klimatdata Jönköpings län 2016
PDF
Pressmeddelande 2017-09-12 angående Höstförsöket
PDF
Pressmeddelande 2017-05-02 angående resultat Vårkollen
PDF
Naturens kalender - meddelande nummer 2013:13PDF

Kontakt:
Yvonne Liliegren
yvonne.liliegren@lansstyrelsen.se
010-2236378

Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Särskilt gäller vid detta sjöar och breda vattendrag.

Foto: Stefan Gustafsson

Stränder är betydelsefulla miljöer för många djur och växter. De är också viktiga genom att de skyddar sjöar och vattendrag från utflöde av partiklar, föroreningar och näringsämnen från bland annat tätorter, skogsbruk och jordbruk. De är dessutom attraktiva för bebyggelse och friluftsliv.

En ökande exploatering kan skada livsmiljöerna för många arter och även de ekosystemtjänster som sjöar och vattendrag förser oss människor med. Det finns därför behov av att följa trender i exploateringsgrad på kommunal-, läns- och riksnivå.

Delprogrammet är en kostnadseffektiv metod för att följa upp exploatering av strandzonen. Metoden nyttjar befintliga geografiska data för att ta fram ett kunskapsunderlag som indikerar exploatering. Det är en gemensam miljöövervakning som alla län deltar i.

Ett storskaligt test genomfördes år 2013 och programmet kommer att starta i skarpt läge under år 2018.

Vidare läsning

Pilotkatering av påverkan på sötvattenstränderPDF

Kontakt

Yvonne Liliegren
yvonne.liliegren@lansstyrelsen.se
010-223 63 78

Jönköpings län är rikt på sjöar och vattendrag. Sjöytan är 1130 kvadratkilometer och täcker 9,7 procent av länets areal. Länet är beläget mitt på det småländska höglandet med avrinning mot såväl Östersjön som Västerhavet.

 

Sällevadsån Foto: Länsstyrelsen jönköpings län

På grund av klimat- och markförhållanden är en stor del av länets sjöar och vattendrag känsliga för påverkan. Detta har resulterat i att ett antal vattendrag (framförallt i länets västra delar) drabbats av försurning. Försurning kan leda till problem med förhöjda metallhalter, till exempel höga kvicksilverhalter, i fisk.

I områden med större bördighet och näringsrikedom har vattnet ofta en större motståndskraft mot denna typ av påverkan. I dessa områden finns istället problem med utsläpp av näringsämnen från samhällen och jordbruk. Många vattendrag har sina källflöden i länet och har små flöden, vilket gör att även mindre tillskott av näringsämnen får stor effekt.

Resning, dikning och andra fysiska ingrepp i vattenmiljön, men även reglering av vattnets flöde, har också en betydande påverkan på sjöar och vattendrag. Framförallt påverkar detta djurlivet i många mindre vattendrag. Effekter av olika miljögifter utgör också ett allvarligt hot mot vattnets ekosystem, vars konsekvenser är svåra att överblicka eftersom nya ämnen hela tiden kommer ut på marknaden.

Kopplingar finns även till andra programområden som Landskap (Exploatering av stränder), Luft (Nedfall av försurande ämnen och metaller), Miljögiftssamordning (Screening av miljögifter i vatten, metallhalter i fisk) och Skog; Vattenkvalitet i skogsbäckar.

Programområde Sötvatten omfattar övervakning av yt- och grundvatten samt övervakning av biologisk mångfald i vatten, framförallt fisk och bottenlevande djur. Resultaten från programområdet används till att följa miljömålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan samt Levande sjöar och vattendrag. Flera av delprogrammen utgör en förtätning av det nationella miljöövervakningsprogrammet.

Relaterad information

Nationell databas för vattenkemiska och biologiska undersökningar utom fisk och kräftor
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Nationella databaser för fisk och kräftor
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
VISSlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vidare läsning

SLU
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Havs- och vattenmyndigheten
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
SGUlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Kontakt
Maria Carlsson
maria.k.carlsson@lansstyrelsen.se
010-223 63 98

 Planerade och genomförda aktiviteter

 

Fiskbestånd ger värdefull information om tillståndet i sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen genomför årligen nätprovfisken i sjöar och elfiskeundersökningar i vattendrag. Syftet är att följa fiskbestånden över tid och kunna upptäcka om en sjö eller vattendrag är påverkad av till exempel försurning, övergödning eller överfiske. Nätprovfisken och elfisken kan också ligga till grund för planering och prioritering av fiskevårdsåtgärder. En del av de sjöar som nätprovfiskas varje år ingår i ett regionalt miljöövervakningsprogram som heter ”Fisk i värdefulla vatten”.

Överst mört och underst sik från Försjön, Aneby kommun. Foto: Rasmus Linderfalk

Sammansättningen av fisksamhället påverkas av olika former av störningar. Störningarna kan vara exempelvis övergödning, försurning, överfiske, utdikning och rensning av vattendrag. Fisksamhället är därför en bra måttstock för hälsostatusen i en sjö eller ett vattendrag. Nedan listas flera anledningar till varför fisk är en bra miljöindikator.

  • Fisk har en avgörande roll i sjöars ekosystem.
  • Det är känt hur fisksamhället i en sjö förändras vid olika typer av miljöstörningar som till exempel försurning eller övergödning.
  • Det finns standardiserade metoder som gör att resultatet kan jämföras med andra sjöar och med tidigare års provfisken.

”Fisk i värdefulla vatten” är ett regionalt program för miljöövervakning som Länsstyrelsen i Jönköpings län har startat. Genom en standardiserad metodik för provfiske med nät övervakas fiskbestånden i länets större sjöar som är värdefulla för sina höga naturvärden och/eller för fisket. Provfisken finansieras oftast helt eller delvis av fiskevårdsområdesföreningar och kommuner. Länsstyrelsen medfinansierar vid behov.

Foto: Stefan Gustafsson

Nätprovfiske är en undersökningsmetod som syftar till att ge en aktuell bild av fiskbeståndet och kan användas till att bedöma om en sjö är påverkad av exempelvis försurning, övergödning eller överfiske. Resultatet från nätprovfisken kan också användas för att planera inför eller följa upp genomförda fiskevårdsåtgärder.

Nätprovfisken ger ingen exakt bild av hur fiskbestånden ser ut. Yttre faktorer som exempelvis väder och vattenstånd påverkar såväl fiskens aktivitet, tillväxt och fördelning i sjön. Dessutom fångas inte alla fiskarter och åldrar lika bra med metoden. Gädda blir ofta underrepresenterad till följd av sin avlånga kroppsform och stillastående beteende. Lake och sutare blir också ofta underrepresenterade till följd av att laken lever djupt och likt gäddan är stillastående långa stunder. Sutaren befinner sig ofta i vegetation där det är svårt att placera näten. De allra yngsta individerna har inte alltid blivit tillräckligt stora för att kunna fastna i näten.

Genom att använda sig av en standardiserad metodik kan man jämföra resultat från nätprovfisken i andra likvärdiga sjöar. Antal nät bestäms utifrån sjöns storlek och maximala djup. Nätpositionerna slumpas sedan ut över sjön och återanvänds vid återkommande nätprovfisken. På så vis placeras näten på samma ställe vid uppföljande nätprovfisken. Översiktsnät av typ Norden 12 används och består av tolv sammansatta nätsektioner med olika maskstorlekar. Näten placeras ut på kvällen och vittjas morgonen därpå. Längden på varje fångad fisk mäts och vikten vägs artvis per nät. Samtliga provfiskeuppgifter matas in i ”NORS”, som är en nationell databas för nätprovfiske som Sveriges Lantbruksuniversitet ansvarar för.

Beskrivning av bottensatta översiktsnät

I djupa sjöar med ett pelagiskt fisksamhälle används även pelagiska nät på sjöns djupaste plats. Näten är sex meter djupa och sänks för varje natt sex meter så att hela vattenmassan från ytan till botten fiskas av. På så vis kan man få en bild av pelagiskt levande fisk som exempelvis siklöja och nors.

Utifrån resultat från nätprovfisken kan man göra mer säkra bedömningar av sjöns samlade ekologiska status då fisk har en central roll i akvatiska ekosystem. Utifrån fångsten i nätprovfisken kan man också bedöma om en sjö är dominerad av rovfisk eller karpfisk samt bedöma sjöns försurningsgrad.

Fisksamhället i vattendrag undersöks med elfiske. I Jönköpings län elfiskar man regelbundet cirka 80 vattendragslokaler om året. Undersökningarna syftar till att följa upp effekterna av genomförd kalkning och biologisk återställning. Främst är det öring som undersöks, men även andra arter är intressanta. Exempelvis elritsa är likt öring försurningskänslig och kan ge information om vattenkvaliteten. Liksom vid nätprovfisken görs bedömningar om eventuell påverkan på fisksamhället.

Vid elfiske tillför man vattnet en spännig på 200-600 Volt med en generator. Spänningen gör att fiskarna tillfälligt bedövas och lätt kan fångas upp med en håv. Efter att man artbestämt och längdmätt fisken sätts den tillbaka i vattnet.

Elfiskelokalerna är i första hand strömmande till forsande partier i vattendraget där öring förväntas förekomma. Utifrån fångsten kan man beräkna framförallt öringens täthet inom det fiskade området.

När vattnet i en sjö eller å blir försurat får de försurningskänsliga fiskarna till en början svårt att försöka sig. Äggen och ynglen är mest känsliga. Om försurningen fortgår drabbas även de vuxna fiskarna. Om det saknas en eller flera årsklasser av försurningskänsliga arter som förväntats att fångas är det tecken på att vattnet är påverkat av försurning. Exempel på försurningskänsliga fiskarter är öring, elritsa, mört, braxen och lake. Än idag är många försurningsdrabbade vatten i

behov av kalkning. Genom att man kalkar försurningsdrabbade sjöar och vattendrag har man hindrat att flera stammar av försurningskänsliga arter slagits ut.

I näringsrika sjöar gynnas karpfisk (exempelvis mört och braxen) på bekostnad av rovfisk som abborre och gädda. Gös kan i motsats till abborre och gädda dock gynnas av mer näringsrika förhållanden. Hög näringshalt möjliggör hög växtplanktonproduktion, vilket kan ge algblomningar och problem med syrefritt vatten och bottnar. Vid syrefritt tillstånd frigörs näringsämnen (fosfor) från bottensediment och göder sjön än mer. Detta brukar kallas för internbelastning av fosfor. För att komma till bukt med övergödningen är det först och främst viktigt att begränsa tillförseln av näring till vattnet. Därefter kan man ytterligare förbättra miljötillståndet och vattenkvaliteten genom att gynna rovfisk samtidigt som man fiskar bort en stor del av karpfisken. Principen bygger på att sjön ska vara dominerad av rovfisk som håller nere mängden karpfisk. Ett litet bestånd av karpfisk medför att djurplanktonsamhället kan öka och beta ner växtplanktonsamhället. På så vis minskar man mängden växtplankton och risken för algblomningar. Även risken för syrefritt vatten och internbelastning av fosfor minskar då det krävs syre för att bryta ner döda växt och djurdelar.

Illustration av möjliga kaskadeffekter i Östersjöns födoväv. Mängden rovfisk (torsk) påverkar mängden bytesfisk (sill och strömming), som i sin tur påverkar mängden betare (djurplankton). Mängden betare kan i sin tur påverka mängden alger, vilka även gynnas av ökade näringshalter. Sambanden kan även överföras på insjöar. Källa: Aqua reports 2016:9 Fisk som miljöindikator.

Kontakt:

Rasmus Linderfalk
rasmus.linderfalk@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 64 84

Fåglar reagerar ofta snabbt på förändringar i den miljö de lever i, och de är därför goda indikatorer på miljötillståndet. På fågelskären i Sveriges tre största sjöar, Vänern, Vättern och Mälaren, finns kolonier av ett antal lämpliga arter att övervaka. Därför ingår fåglar på fågelskären i de tre sjöarna som en del av miljöövervakningen i Sverige.


Fisktärnor Foto: Ulf Allvin

Ett fågelskär är en ö där flera par av måsar, tärnor eller storskarvar häckar tillsammans. Där är bon och ungar skyddade mot landlevande rovdjur som till exempel räv och grävling. Flera arter av änder och gäss, storlom, strandskata med flera lägger gärna sina bon på fågelskär, där måsars och tärnors gemensamma försvar ger ett visst skydd.

Standardiserade inventeringar av fåglar på fågelskär har genomförts årligen i Vänern sedan 1994, i Vättern sedan 2002 samt i Mälaren sedan 2005. Inventeringarna har utförts på uppdrag av berörda länsstyrelser och vattenvårdsförbund. Under 2015 genomfördes inventering av Hjälmaren med samma metodik.

Övervakningen är ett samarbete mellan programmen för miljöövervakning i Vänern, Vättern och Mälaren. I Jönköpings län är det också ett samarbete med uppföljningen i skyddade områden.

Alla fågelskär med kolonier av måsar, tärnor eller storskarv inventeras, liksom öar med ensamt häckande havstrutpar. Inventeringen görs på ett för fåglarna så skonsamt sätt som möjligt, oftast utan landstigning.

På fågelskären räknar vi arter som bildar kolonier som måsfåglar, tärnor, hägrar och storskarvar. Även andra sjöfåglar, rovfåglar och kråkfåglar som finns på skären räknas in. Vanliga arter är olika änder, gäss, storlom, skäggdopping, strandskata, drillsnäppa och kråka.

Vidare Läsning

Fåglar och fågelskärPDF

Vättern-Fakta 7:2014PDF

Årsskrift Vätternvårdsförbundet 2016länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Friederike Ermold
friederike.ermold@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 62 01

Stormusslor undersöks för att följa förändringar i musselbestånden och upptäcka om ett vattendrag eller sjö påverkas av miljöstörningar.

Stormusslor Foto: Länsstyrelsen

Stormusslor i allmänhet och flodpärlmusslan i synnerhet har sedan 1980-talet varit viktiga indikatorarter i den svenska miljöövervakningen. Jönköpings län har övervakat flodpärlmusslan sedan mitten av 1990-talet. Flodpärlmusslan kräver ett rent vatten med öring eller lax för att kunna föröka sig. Unga flodpärlmusslor är ett tecken på att vattendraget mår bra. Arten är också en bra indikator för att följa upp kalkningens effekter. Flodpärlmusslan är rödlistad samt globalt och nationellt hotad. Därav finns ett riktat åtgärdsprogram som syftar till att bevara och förbättra artens beståndsstatus.

De övriga arterna av hotade stormusslor har fått en ökad uppmärksamhet sedan början av 2000-talet och ett fåtal av dessa bestånd övervakas. Det gäller tjockskalig målarmussla och äkta målarmussla. Åtgärdsprogram finns även för tjockskalig målarmussla. 2016 avslutades ett större LIFE-projekt, där Jönköpings län deltog (Målarmusslan återkomst), med tjockskalig målarmussla som målart. Projektet syftade till att öka kunskapen om artens biologi samt att återställa dess livsmiljöer. Läs rapporten Målarmusslans återkomstlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

De inhemska arter av stormusslor som finns i Sverige är:

Flodpärlmusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Margaritifera margaritifera)
Äkta målarmusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Unio pictorum)
Spetsig målarmusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Unio tumidus)
Tjockskalig målarmusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Unio crassus)
Allmän dammusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Anodonta anatina)
Större dammusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Anodonta cygnea)
Flat dammusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Pseudanodonta complanata)

Främmande invasiva stormusselarter som finns eller har påträffats i Sverige:

Vandrarmussla eller ”zebramussla”länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Dreissena polymorpha)
Kinesisk dammusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Sinanodonta woodiana)
Amerikansk trågmusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Rangia cuenata)
Trekantig brackvattensmusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Mytilopsis leucophaeata)

I Jönköpings län förekommer samtliga inhemska stormusselarter, ingen av de främmande arterna har ännu påträffats.

Vidare läsning

Artfakta om svenska sötvattensmusslorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Musselportalen - rapportera musselobservationerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Stormusslor i Jököpings län 1959 - 2014öppnas i nytt fönster meddelande nr 2015:08

 

Kontakt
Karl-Magnus Johansson
Fiskeenheten
karl-magnus.johansson@lansstyrelsen.se 
010-223 64 04 

Genom delprogrammet för utter i Jönköpings län kan förändringar i populationens utbredning och storlek följas. Uttern utgör en bra indikator för miljön till följd av dess känslighet för gifter i vattenmiljön.

 

Utter Foto: Lars Petersson

För ungefär 50 år sedan minskade landets utterpopulation kraftigt, främst till följd av att födan innehöll höga halterna miljögifter, särskilt PCB. Dessutom bidrog även jakt och habitatförstöring till minskningen.

Inventeringsresultat visar nu att utterpopulationen ökar både i utbredning och i antal. Uttern förekommer i nästan hela länet med undantag för den västra gränsen. Utterns krav på rika vattenmiljöer och dess känslighet för miljögifter gör arten till en bra indikator. Genom inventeringarna kan förändringar upptäckas i tid och nuförtiden inventeras utter i länet som en del i den regionala miljöövervakningen och ingår dessutom i ett gemensamt delprogram där tio län samarbetar.

Även om halterna av PCB har sjunkit finns nu nya miljögifter som kan utgöra hot mot uttern. Exempel på detta är PBDE i flamskyddsmedel och PFOS i impregneringsmaterial. Ett annat problem är trafiken, som dödar många uttrar då det saknas bra passager vid vägar i närheten av vattendrag.

 

Förekomst av utter i Jönköpings län vid barmarksinventeringen 2013/2014

Rapportera observation av utter

Vi tar tacksamt emot rapporter om observerad utter. Rapportera antingen till Länsstyrelsen eller lägg in observationen på Artportalenlänk till annan webbplats.

Död utter

Uttern hör till statens vilt och om en död utter påträffas ska den rapporteras eller lämnas in till polisen för transport till Naturhistoriska Riksmuseet.

Vidare läsning:

Artfakta
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Hur ser det ut i länet? Om miljöövervakning i Jönköpings län
PDF
Barmarksinventering av utter i Jönköpings län 2013 - 2014
PDF
Utvärdering av det gemensamma delprogrammet Miljöövervakning av utter 2009 - 2014
PDF
Uttern i Jönköpings kommunPDF

Kontakt

Linda Griffiths
linda.griffiths@lansstyrelsen.se
010-223 63 71

Delprogrammet undersöker tillstånd och trender för vattenkvalitet. Vi mäter surhet, organiska ämnen, näringsämnen och biologi i tre mindre, relativt opåverkade, vattendrag.

Vattenprovtagning Foto: Länsstyrelsen

De tre vattendragen är:

Bordsjöbäcken, Mölarpsån som rinner till Svartån samt Lagan uppströms Vaggeryd. De är alla relativt opåverkade vattensystem, fria från större punktkällor och har låg andel jordbruksmark.

Målet med delprogrammet är att genom långa tidsserier upptäcka kemiska eller biologiska effekter av klimat-förändringar, luftutsläpp och andra generella fenomen i miljön. Resultat från delprogrammet kan jämföras med andra regionala vattenundersökningar inom till exempel samordnad recipient-kontroll och kalkeffektuppföljning. Det kan också användas av kommande generationer med syften som vi idag inte kan förutse.

Provtagning av vattenkemi sker varannan månad året runt. Kiselalger och bottenlevande smådjur undersöks vart tredje år. Fisken undersöks en gång varje år i Bordsjöbäcken.

Vi jobbar tillsammans med andra län och gör gemensamma utvärderingar av resultaten. I länet finns även fyra nationellt finansierade trendvattendrag som också ingår när vi gör i gemensamma utvärderingar.

Vidare läsning:

Nationell miljöövervakning av sötvatten på Havs- och vattenmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Hitta resultaten från länets vattendrag och andra vattenundersökningar på SLU:s webbplats
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Maria K Carlsson
maria.k.carlsson@lansstyrelsen.se
010-223 63 98

Delprogrammet undersöker tillstånd och trender för vattenkvalitet. Vi mäter surhet, organiska ämnen, näringsämnen och biologi i tre mindre, relativt opåverkade, sjöar.

De tre sjöarna är:

Försjön (Aneby kommun), Holmeshultasjön och Mossjön. Dessa representerar förhållandevis opåverkade vattensystem, fria från större punktkällor och med låg andel jordbruksmark.

Målet med delprogrammet är att genom långa tidsserier upptäcka kemiska eller biologiska effekter av klimat-förändringar, luftutsläpp och andra generella fenomen i miljön. Resultat från delprogrammet kan jämföras med andra regionala vatten-undersökningar inom till exempel samordnad recipient-kontroll och kalkeffekt-uppföljning. Det kan också användas av kommande generationer med syften som vi idag inte kan förutse.

Provtagning av vattenkemi sker en gång varje årstid. Växtplankton provtas i augusti. Bottenlevande smådjur provtas i strandkanten (littoralen) och på djupt vatten (profundalen) vart tredje år. Fisken undersöks vart sjätte år med nätprovfiske.

Vi jobbar tillsammans med andra län och gör gemensamma utvärderingar av resultaten. I länet finns även fyra nationellt finansierade trendvattendrag i vilka motsvarande mätningar sker som i det regionala delprogrammet. Dessa ingår också i de gemensamma utvärderingarna.

Vidare läsning:

Nationell miljöövervakning av sötvatten på Havs- och vattenmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Hitta resultaten från länets vattendrag och andra vattenundersökningar på SLU:s webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Maria K Carlsson
maria.k.carlsson@lansstyrelsen.se
010-223 63 98

Källor har stor betydelse för både människor och natur. Sedan 2008 analyserar Länsstyrelsen vattenprover från källor för att vi ska få en bild av kvaliteten på ytligt grundvatten.

 

Björnkälle, Sävsjö kommun. Foto Anna-Karin Weichelt

Vad är en källa?

En källa är vatten som rinner ut från marken eller berggrunden. Källor är viktiga för växt- och djurlivet. Till exempel gynnas försurningskänsliga växter av källvattnets ofta lite högre pH. Källor används ibland också som dricksvattentäkter.

Varför övervakar vi källor?

Det regionala övervakningsprogrammet för källor startade 2008. Syftet är att följa utvecklingen av försurning i ytligt grundvatten samt få fram bakgrundshalter för ytligt grundvatten i länet.

Hur går det till?

Varje år tas prover från fem källor – en gång på våren och en gång på hösten. Två av källorna provtas varje år för att kunna följa trender. Två källor är sådana källor som provtas vart femte år enligt ett rullande schema. Den sista källan är en ny källa för varje år för att få kunskap om fler områden i länet. Vattnet analyseras med avseende på bland annat pH, konduktivitet (ett annat mått på salthalt), alkalinitet (förmågan att stå emot försurning), nitrat, ammonium, klorid, kalcium, magnesium, fluorid, koppar, och aluminium. Dessutom mäts temperatur och syrehalt i fält.

Vidare läsning

Skogsstyrelsens råd om källor
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
SGU:s uppgifter om källor
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Riksantikvarieämbetets Fornsöklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontaktuppgift:
Anna-Karin Weichelt
Handläggare vatten
Vattenenheten
Anna-Karin.Weichelt@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 64 12

Grundvattnet under städer riskerar att smutsas ner av till exempel biltrafik och föroreningar i marken. Sedan 2010 tar Länsstyrelsen prover i ett antal vattentäkter. Tanken är att undersöka om vissa föroreningar finns i vattnet. Kunskaperna gör att det blir lättare att göra rätt saker för att vi ska få renare vatten i framtiden.


Provtagning av grundvatten i tätort. Foto: Länsstyrelsen

I tätorter finns det mycket som kan påverka grundvattnets renhet. Biltrafik, smutsigt regnvatten från gator och förorenad mark är några exempel. Tanken med övervakningen är att få en bättre bild av hur stora problemen är i dag. Bättre kunskaper gör att det blir lättare att veta vad vi bör göra för att få renare vatten i framtiden.

Programmet startade 2010. Övervakningen ingår i ett gemensamt program för Länsstyrelser från södra Sverige.

I Jönköpings län har vi hitintills valt att låta analysera vattenprover från grundvattentäkter i tätorter. Det har rört sig om täkter som är i drift, reservtäkter och nedlagda vattentäkter. Prover har tagits på mellan sex och sju platser en gång om året. Exempel på ämnen eller grupper av ämnen som har analyserats hitintills har varit ftalater (mjukgörare i plast), nonylfenol (används i textil), pentaklorfenol (bland annat bekämpningsmedel), triclosan (bakteriedödande ämne) och bisfenol-A (ingår i plaster). Alla ämnen har inte analyserats vid varje provtillfälle. Istället har vi valt ut några ämnen per år för analys.

 

Mer information finns på Kemikalieinspektionens sida om:

Ftalater
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Bisfenol-Alänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vidare läsning:
Vägledning för det länsgemensamma delprogrammetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Anna-Karin Weichelt
Handläggare vatten
Vattenenheten
Anna-Karin.Weichelt@lansstyrelsen.se
telefon: 010-223 64 12

Delprogrammet sammanställer trender för råvattenkvalitet i länets vattentäkter. Vart tredje år sammanställs resultat från ytvattentäkter och vart tredje år för grundvattentäkter.

Syftet med programmet är att ge en bild av länets råvattenkvalitet och om den förändrats med tiden. Råvatten kallas det vatten som tas ur sjöar, vattendrag och grundvatten för att efter rening bli dricksvatten. Programmet visar också vilka olika typer av påverkan som sker på de ytvatten och grundvatten i de stora grundvattenmagasin som är av betydelse för kommunala vattenförsörjningen.

Data kommer till stor del från kommunernas egna provtagningar i vattentäkterna. I sjöarna finns det även mätningar från andra håll, till exempel från samordnad recipientkontroll och nationella provtagningsprogram för de stora sjöarna.

Läs mer

Resultat av vattenundersökningar sjöar och vattendraglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Resultat av vattenundersökningar i grundvattenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Maria Carlsson
maria.k.carlsson@lansstyrelsen.se
010-223 63 98

Tillgång på tillräckligt med grundvatten är viktig. Sedan 2014 finns det ett regionalt övervakningsnät för grundvattennivåer i Jönköpings län.

 

Bilden visar överladdning av resultat från mätning av grundvattennivå. Foto: Anna-Karin Weichelt

Hur går mätningen till?

Programmet syftar främst till att få en uppfattning om hur variationerna i vattennivå ser ut under ostörda förhållanden. Vid varje station finns en mätare som registrerar nivå och temperatur två gånger per dygn. Övervakningen ingår i ett gemensamt program för länen i södra Sverige.

Mätstationer i länet

Det finns 15 mätstationer i länet. Resultaten från sex utav stationerna laddas över till en databas en gång per dygn. Stationerna heter Mulseryd (Jönköpings kommun), Molyckan (Vaggeryds kommun), Taberg (Jönköpings kommun), Sunneränga (Nässjö kommun), Vetlanda och Hjältevad (Eksjö kommun). Resultat från dessa stationer finns att hämta på SGU: s webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster . Övriga stationer ligger i Nissafors, Frinnaryd, Gripenberg, Glipe (Nässjö kommun), Reftele, Värnamo, Mullsjö, Vrigstad och Gislaved.

Vidare läsning

SGU: s information om grundvattennivåerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt:                                                                                                                 Anna-Karin Weichelt
Handläggare vatten
Vattenenheten
Anna-Karin.Weichelt@lansstyrelsen.se
telefon: 010-223 64 12

Den hälsorelaterade miljöövervakningen undersöker hur olika miljöfaktorer påverkar vår hälsa. Hälsoskadliga miljöfaktorer kan till exempel vara luftföroreningar, buller, tobaksrök eller skadliga ämnen i livsmedel.

 

Syftet med den hälsorelaterade miljöövervakningen är att:

  • ge kunskap om hälsofarliga ämnen i den omgivande miljön
  • ge kunskap om hur och var människor utsätts för hälsofarliga ämnen
  • vara ett underlag för att genomföra åtgärder för att förbättra vår hälsa

Mycket av den hälsorelaterade miljöövervakningen sker på nationell nivå. Det är inte någon stor skillnad på vilka miljöfaktorer vi utsätts för i olika delar av landet. Till exempel äter vi i stort sett samma mat och använder samma produkter inom Sverige.

Vissa miljöfaktorer, till exempel luftföroreningar och radon, varierar i landet och lokalt kan stora skillnader förekomma. Buller är ett annat exempel på en miljöfaktor som kan variera lokalt. Det är därför viktigt att även ha regional och lokal hälsorelaterad miljöövervakning.

Flera olika myndigheter, till exempel Sveriges Geologiska Undersökning, Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen och Landstinget genomför undersökningar som berör hälsa.

Den hälsorelaterade övervakningen används för uppföljning av framför allt sju av de nationella miljökvalitetsmålen: Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Skyddande ozonskikt samt Säker strålmiljö.

Vidare läsning

Hälsorelaterad övervakning 2012PDF
Hälsorisker i miljön 2014PDF

Kontakt

Carin Lundqvist
Handläggare vatten
Vattenenheten, Naturavdelningen
Carin.lundqvist@lansstyrelsen.se
010 -22 36 409

Den omgivande miljön kan påverka vår hälsa. För att genomföra rätt åtgärder för att förbättra vår hälsa behöver vi undersöka vilka miljöfaktorer som har störst påverkan på hur vi mår.

Nationell hälsorelaterad miljöövervakning

De flesta undersökningar av hur människors hälsa påverkas av den omgivande miljön är nationella studier och ger en övergripande bild av hälsotillståndet. Regionala skillnader av miljöfaktorer som påverkar oss kan vara små. Exempelvis äts i stort sett samma mat och samma sorts produkter och varor används i hela Sverige. Resultat från nationella studier kan därför användas även på regional nivå.

Regionala skillnader i miljöhälsa

Ett exempel på nationella studier där regionala skillnader oftast är små är mätningar av organiska ämnen i blod eller i modersmjölk. Det beror på att ämnen vi hittar i blod och modersmjölk till stor del kommer från den mat vi äter och de varor vi använder. Luftföroreningar är däremot ett exempel på en typ av påverkan som varierar i landet och lokalt kan stora skillnader förekomma. Mätningar av luftföroreningar sker på några platser i länet. I större tätorter är halterna av kvävedioxid och partiklar i luft hög. Genom att utvärdera data från nationella studier och koppla det till miljöförhållanden i länet kan den regionala hälsorelaterade övervakningen utvecklas och förbättras.

Pollenallergi - ett hälsoproblem

Ett hälsoproblem i Sverige idag är pollenallergi som drabbar ungefär 20 procent av befolkningen. Vissa besväras av pollen endast under några dagar på våren medan andra har svåra besvär under hela sommarhalvåret. I länet genomförs mätningar av pollen i Nässjö och i Jönköping. Utifrån mätningar görs pollenprognoser. Data från mätningarna av pollen kan även användas för att studera hur mängden pollen förändras över tid och för att utvärdera koppling till klimatförändringar.

Vidare läsning

Hälsorelaterad övervakningöppnas i nytt fönster
Hälsorisker i miljön
PDF
Regional barnhälsorapport - 2013
länk till annan webbplats
Regional miljöhälsorapport - 2009
länk till annan webbplats
Regional miljöhälsorapport 2017
länk till annan webbplats
Nationell Miljöhälsorapport 2017länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Carin Lundqvist
Handläggare vatten
Vattenenheten, Naturavdelningen
Carin.lundqvist@lansstyrelsen.se
010 -22 36 409

Hur vi upplever vår hälsa och livsmiljö är viktiga frågor inför prioriteringar och beslut inom området för miljöhälsa.

​Var fjärde år genomförs nationella miljöhälsoenkäter i Sverige. Resultaten från enkäterna sammanställs i en nationell miljöhälsorapport. Underlaget i rapporten kan användas vid planering och prioriteringar av åtgärder för att förbättra vår hälsa och vår livsmiljö. På uppdrag av Folkhälsomyndigheten genomförs enkätstudien var fjärde år med fokus på vuxna och var fjärde år med fokus på barn.

Den senaste barnhälsomiljöenkäten genomfördes 2011. Det skickades nationellt ut över 70 000 enkäter till föräldrar med barn i åldrarna 6 - 10 månader, 4 år och 12 år. I Jönköpings län skickades 4 910 enkäter ut. Frågorna belyste barns hälsa och livsmiljö och de miljöfaktorer som de kan utsättas för (till exempel buller, tobaksrök, inomhusmiljö, utomhusluft, solljus och mobiltelefoni). Resultaten visar att drygt 90 procent av föräldrarna i Jönköpings län uppger att deras barn mår bra. Allergibesvären ökar och buller i skolmatsalar upplever många som störande. Andelen störda av buller har ökat sedan förra enkäten.

Våren 2015 skickades drygt 88 000 enkäter ut till vuxna i Sverige, varav 2000 enkäter skickades till vuxna i Jönköpings län. Frågorna i enkäten belyser påverkan på vår hälsa från luftföroreningar, buller, inomhusmiljön och rökning. Närhet till grönområde, solvanor och resvanor är andra frågeställningar i enkäten. Resultaten från enkäten visar att cirka 70 procent i Jönköpings län upplever sin hälsa som god. Trafikbuller är en miljöfaktor som upplevs som störande.

 

Andelen 12-åringar i Sverige och i Jönköpings län som upplever sig störda av olika bullerkällor flera gånger per vecka. (Regional Barnmiljöhälsorapport 2013)

Kontakt

Carin Lundqvist
Handläggare vatten
Vattenenheten, Naturavdelningen
Carin.lundqvist@lansstyrelsen.se
010 -22 36 409

Ett mycket stort antal kemiska ämnen används dagligen i länet. Det är alltifrån hushållsprodukter till industrikemikalier. Andra kemikalier transporteras hit via luften. För att få kunskap om olika kemiska ämnen i miljön, var i miljön vi hittar dessa ämnen och hur halterna förändras under årens lopp behövs miljöövervakning.

 

Syftet med programområdet Miljögiftsamordning är att följa utvecklingen av miljögifter i den yttre miljön. Inom Vattenförvaltningens arbete har ett tjugotal sjöar och vattendrag i Jönköpings län bedömts ha halter av vissa prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen (SFÄ) som överstiger de miljökvalitetsnormer som gäller inom EU. En uppföljning av dessa ämnen är nödvändig.

Programområdet är inriktat mot miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag och God bebyggd miljö. Inom miljömålsuppföljningen finns ett antal indikatorer som utvecklas fortlöpande.

Vidare läsning

Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2010-2013
Screening av miljögifter i Jönköpings län 2007-2009öppnas i nytt fönster
Screening av miljögifter i Jönköpings län 2004-2006
Screening i Jönköpings län 2002-2003
Metallundersökning i Anderstorpsån
Kvicksilver i fisk i Jönköpings län 1999 - 2009

Kontakt:

Gunnel Hedberg
Handläggare vatten
Vattenenheten
Gunnel.Hedberg@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 64 02

 
Planerade och genomförda aktiviteter


Mängder av kemiska ämnen omger oss och nya tillkommer varje dag. För att få ett grepp om vilka ämnen som förekommer i miljön och hur höga halterna är görs varje år screeningundersökningar.

En giftfri miljö som mål

Med screeningundersökning menas översiktlig inventering som vanligen genomförs i form av ettårig mätkampanj. Genom screening av miljögifter ges en bild av föroreningssituationen i länet och möjlighet att identifiera de kemiska ämnen som kan medföra hälso- och miljöproblem. Screeningresultaten ger underlag för att fatta beslut om åtgärder för att begränsa spridningen av ett ämne samt att följa upp miljömålet En giftfri miljö. Ämnena som spåras vid screeningen kan komma att ingå i den löpande miljöövervakningen.

Underlag för undersökningarna

Screeningundersökningar har utförts i länet sedan 2000-talets början. Valet av ämnen görs av Naturvårdsverket som även genomför mätningar på nationell nivå. Varje år undersöks nya ämnen. Provpunkter väljs ut där det finns störst anledning att tro att ett ämne förekommer. Det kan exempelvis vara läkemedel i slam från avloppsreningsverk, gifter från båtbottenfärg i hamnsediment eller hormonstörande ämnen i fisk.

Alla resultat från screeningundersökningarna är samlade i en nationell screeningdatabas. För varje mätkampanj utges en nationell rapport. Var tredje år görs en regional utvärdering av de mätningar som har gjorts inom Jönköpings län.

Vidare läsning

Nationell miljöövervakninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Metaller och organiska miljögifterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Verksamheter med miljöpåverkanlänk till annan webbplats

Statistik - miljögifterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Screeningrapporter

Screening av miljögifter i Jönköpings län 2010-2013öppnas i nytt fönster

Screening av miljögifter i Jönköpings län 2007-2009öppnas i nytt fönster

Screening av miljögifter i Jönköpings län 2004-2006

Nationella screeningrapporter

Databas: Screening av miljögifterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt:
Gunnel Hedberg
Handläggare vatten
Vattenenheten
Gunnel.Hedberg@lansstyrelsen.se
010-223 64 02

För att följa förändringar av miljögifter över tid undersöks metaller i abborre och kvicksilver i gädda. Dessutom görs en del andra prover av vattenkvalitén.

Metaller i abborre

För att följa förändring av metaller i vattnet undersöks ett tiotal sjöar i länet. Provtagningen startade år 2010 och sker regelbundet med fem års mellanrum.

Kvicksilver i gädda

Kvicksilver är en mycket giftig metall och för att följa förändringen över tid undersöks kvicksilverhalten i gädda i elva av länets sjöar vart femte år. I Jönköpings län finns mätvärden sedan 1970-talet för en del sjöar. En jämförelse av kvicksilverhalterna genom åren visar dock inte på några förbättringar av läget.

Vattendirektivsämnen

Inom EU:s vattenförvaltning har 45 miljögifter listats som prioriterade ämnen. För att öka kunskapen om var i länet dessa ämnen överstiger gränsvärden görs mätningar under vissa år i de sjöar och vattendrag där man misstänker förhöjda halter. På några ställen kommer ett urval av de prioriterade ämnena att undersökas vart tredje år.

Vidare läsning

Databas: Kvicksilver i biota (djur)
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Kvicksilver i fisk i Jönköpings län 1999-2009
PDF
Livsmedelsverkets kostrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt
Gunnel Hedberg
Handläggare vatten
Vattenenheten
Gunnel.Hedberg@lansstyrelsen.se
010-223 64 02


Vi följer kontinuerligt hur belastningen av ett antal ämnen i avloppsslam varierar över tiden. Det vi hittar i slam avspeglar till viss del vår användning av kemikalier inom samhället i stort.

​Inom kommunernas egenkontroll analyseras årligen ett antal ämnen i avloppsslam, framför allt tungmetaller, nonylfenol och PCB. Syftet med delprogrammet Kvalitet i avloppsslam – utvärdering är att tillgängliggöra och utvärdera slamdata. Resultaten sammanställs, kvalitetskontrolleras och läggs in i den nationella screeningdatabasen. Med några års intervall görs en statistisk utvärdering av materialet för att undersöka hur halterna och mängderna varierar över tid.

Den senaste utvärderingen av slamdata gjordes år 2014 och omfattar data mellan 1995 till 2011. För de flesta ämnen minskar både halter och mängd av de analyserade ämnena med tiden. Ett tydligt exempel är nonylfenol. Restriktioner för användning av nonylfenol infördes år 2005 i Sverige vilket har gett önskat resultat. I genomsnitt har ämnet minskat med nästan 70 procent i länets avloppsreningsverk när man jämför perioderna 1996-2001 med 2006-2011.

 

Förändring av nonylfenol i Huskvarna avloppsreningsverk perioden 1995 till 2011

Kontakt
Gunnel Hedberg
Handläggare vatten
Vattenenheten
Gunnel.Hedberg@lansstyrelsen.se
010-223 64 02

Planerade och genomförda aktiviteter

Sverige har cirka en fjärdedel av EU:s totala tjäderbestånd och har därmed ett särskilt bevarandeansvar för arten. Tjäderspelen sker ofta i de äldsta skogsmiljöerna, dels i anslutning till myrmarker i gammal skog och dels i långsamväxande tallskog. Genom att värna om tjädern och dess spelplatser tas även hänsyn till andra arter som har samma krav på sin omgivande miljö som tjädern har.

Tjäder Foto: Stefan Gustafsson

Barrskogens gröna infrastruktur omfattar årliga inventeringar av spelande tjäder samt en återkommande satellitbildsbaserad analys som visar hur skogslandskapet, med fokus på lämpliga skogar för tjäder, förändras över tid.

Varje år inventeras cirka 30 tjäderspelplatser i Jönköpings län. Vissa spelplatser har följts sedan 70- och 80-talen men även nyupptäckta spelplatser inventeras och följs upp under kommande år.

Inom delprogrammet har det även gjorts en satellitbildskartering av skogslandskapet. Karteringen har genomförts för 1980-, 1990- och 2010-talen och har identifierat var det finns lämpliga skogsområden för tjäder. Inventeringar har visat att det i de flesta fall finns tjäderspel i de områden som analysen har identifierat som lämpliga miljöer för tjäder. Karteringen ska upprepas vilket innebär att utvecklingen av skogens värdefulla skogsområden och områden som är lämpliga för tjäder kan följas över tid.

De skogliga ekosystemen i Jönköpings län är idag starkt påverkade av människan. Skogsbruket, vindkraftverk och vägar påverkar skogsmiljön. Inventeringen och analysen är ett underlag som visar om till exempel en skogsavverkning påverkar en tjäderspelplats. Det är även ett underlag till miljömålsuppföljningen, uppföljning av skyddade områden samt som planeringsunderlag inom tillståndsprövning, naturvård och skogsbruk.

Vidare läsning

Tjädern i Jönköpings län
PDF
Satellitbildsbaserad analys av skogslandskapets gröna infrastruktur med tjäder som modellartPDF
Satellitbildbaserad analys av skogslandskapets gröna infrastruktur 1985-2014- rapport 2016:04öppnas i nytt fönster

Kontakt
Marielle Gustafsson
marielle.gustafsson@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 63 72

Miljöövervakning av häckande fåglar handlar om att följa förändringar i fågelbestånden. Övervakningen har genomförts under en mycket lång tid och resultaten visar långsiktiga trender för populationsutvecklingen för svenska fågelarter.

Stenskvätta Foto: Lars Pettersson

Projektet Svensk Fågeltaxering drivs av Ekologiska Institutionen vid Lunds Universitet och är en del i Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram. Svensk Fågeltaxering gör årliga utvärderingar för hela Sverige.

Totalt finns det 716 standardrutter i ett jämnt nät över landet varav 21 stycken ligger i Jönköpings län och ingår i den regionala miljöövervakningen. Standardrutterna är kvadratiska och består av åtta observationspunkter med lika många linjesträckor mellan punkterna där sedda och hörda fåglar räknas av ornitologer.

Kunnig på fåglar?

Är du en erfaren ornitolog och intresserad av att delta?

Kontakta Fågeltaxeringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vidare läsning:

Miljöövervakning av häckande fågelarter i Jönköpings län 2002-2014. Meddelande nr. 2015:33
PDF
Hur går det för fåglarna? - Trender för arter och miljöindikatorer baserade på standardrutter 2002 - 2014 i Hallands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län
PDF
Miljömål
länk till annan webbplats
Svensk fågeltaxeringlänk till annan webbplats

Kontakt
Marielle Gustafsson
marielle.gustafsson@lansstyrelsen.se
010-223 63 72

Länets inventeringsresultat av häckfåglar mellan åren 2002-2014 visar en stabil situation för miljökvalitetsmålet Levande skogar, med viss positiv utveckling. För målet Ett rikt odlingslandskap är läget sämre, då det finns tecken på att den biologiska mångfalden minskar.

Taltrast Foto: Lars Pettersson

Vid uppföljning av miljökvalitetsmålet Levande skogar används inventeringar av häckfåglar till fyra indikatorer:

  1. Häckande fåglar i skogen
  2. Mängden död ved
  3. Arealen lövrik skog
  4. Arealen gammal skog

Motsvarande indikatorer för miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap är:

  1. Häckande fåglar i odlingslandskapet
  2. Arealen ängs- och betesmarker
  3. Mängden småbiotoper.

Generellt följer länets resultat de i Sverige som helhet, med några få undantag. Situationen i länet är överlag stabil för målet Levande skogar. Inom indikatorn för gammal skog är resultatet som bäst med ett indexvärde för biologisk mångfald som ökar med fyra procent per år. Även på riksnivå syns en tendens till en positiv utveckling. En orsak till detta kan vara en ökad hänsyn i äldre skogsmiljöer inom skogsbruket. För arterna inom lövrik skog verkar det gå bättre på riksnivå än inom länet.

Situationen för målet Ett rikt odlingslandskap är negativ på nationell nivå, där den biologiska mångfalden minskar. Överlag följer länets utveckling den nationella. Eftersom dataunderlaget för länet är mindre och mer variationsrikt kan inga säkra slutsatser dras. De två senaste åren har mångfalden ökat något. Om detta är en långsiktigt positiv förändring eller en del av den naturliga variationen går ännu inte att se.

 

Kontakt
Marielle Gustafsson
marielle.gustafsson@lansstyrelsen.se
010-223 63 72

Dagfjärilar reagerar snabbt på förändringar i landskapet och i klimatet. Färre ängs- och betesmarker och betande djur samt ett förändrat klimat riskerar att slå hårt mot fjärilarna.

Nässelfjäril Foto: Anders Åhlund

Dagfjärilar är en grupp insekter som reagerar snabbt på förändringar i landskapet. I samarbete med länsstyrelser i södra Sverige övervakas dagflygande storfjärilar i ängs-och betesmarker.

Det övergripande syftet är att ta reda på hur utvecklingen är för dagfjärilarna och deras livsmiljöer. Resultaten ger oss också värdefulla kunskaper om hur klimatförändringen påverkar dagfjärilsfaunan.

Övervakningen av dagfjärilar knyter an till miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv.

Är du intresserad att delta i arbetet?

Inom Svensk dagfjärilsövervakninglänk till annan webbplats kan du själv välja slingor eller punkter som du vill rapportera fjärilar ifrån. På deras webb finns mer information och kontaktvägar.

Inom den regionala övervakningen är det Länsstyrelsen som anvisar de områden som ska övervakas. Kontakta oss för mer information.

Du kan också rapportera in de fjärilar du hittar på Artportalenlänk till annan webbplats

Vidare läsning:

Mer om Dagfjärilar i den regionala miljöövervakningen
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Analys av fjärilsdata från ängs- och betesmarker från syd- och mellansverigePDF

Kontakt:

Niklas Johansson (frågor om fjärilar)
Niklas.Johansson@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 63 77

Yvonne Liliegren (frågor om miljöövervakningen)Yvonne.Liliegren@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 63 78

I Sverige finns det 19 fladdermusarter. 15 av dessa förekommer i Jönköpings län. Nio av arterna är upptagna på den svenska rödlistan, vilket innebär att de löper risk att dö ut. Alla arter av fladdermöss är fridlysta och skyddade i olika lagstiftningar

Foto: Länsstyrelsen

Gemensamt delprogram för fladdermöss

Det gemensamma delprogrammet för fladdermöss handlar om att följa upp fladdermusfaunan i Sverige vilket kan ge oss svar på hur utbredningen av olika arters populationer förändras, samt följa upp trender på ändringar av olika arters populationsstorlekar.

Övervakning och uppföljning av fladdermusarter i Sverige görs huvudsakligen inom tre olika arbetsområden. De tre områdena som samordnas i det gemensamma delprogrammet för fladdermöss:

  • Regional miljöövervakning
  • Biogeografisk uppföljning
  • Uppföljning av skyddade områden, framförallt uppföljning av barbastell

Övervakning

Det gemensamma delprogrammet omfattar övervakning och uppföljning i totalt 13 län fördelade på drygt 100 lokaler. Tre län driver delprogram inom den regionala miljöövervakningen, 11 län berörs av den biogeografiska uppföljningen och åtta län berörs av den områdesvisa uppföljningen

De metoder som används är de av Naturvårdsverket fastställda undersökningstyperna Artkartering av fladdermöss, Övervintrande fladdermöss och Linjetaxering av fladdermöss, varav den första används på majoriteten av lokalerna. Artdatabanken, genom Artportalen, är datavärd för data som samlas in.

Resultaten från det gemensamma delprogrammet används i flera olika sammanhang:

  • Naturvårdsverkets rapportering enligt habitatdirektivet
  • Rödlistningen av fladdermöss i Sverige (Artdatabanken, SLU)
  • Underlag vid tillståndsprövningar (till exempel vindkraft)
  • Olika projekt kan använda dessa data och producera rapporter, till exempel forskarrapporter
  • Miljömålsuppföljning

Metoder

Naturvårdsverket - artkartering av fladdermöss - PDF
länk till annan webbplats
Naturvårdsverket - Övervintrande fladdermöss - PDF
länk till annan webbplats
Naturvårdsverket - Fladdermöss linjetaxering - PDFlänk till annan webbplats

Vidare läsning

Naturvårdsverket - fladdermössen i Sverige
länk till annan webbplats
Naturvårdsverket - Åtgärdsprogram för barbastell 2015-2019länk till annan webbplats

Relaterad information

Åtgärdsprogram för hotade arter - fladdermöss
Gemensamt delprogram för fladdermössöppnas i nytt fönster

Kontakt

Marielle Gustafsson
marielle.gustafsson@lansstyrelsen.se
010-223 63 72

Floraväkteriet övervakar utvecklingen av rödlistade och andra regionalt intressanta kärlväxtarter i länet. Syftet är att följa utvecklingen av arterna för att bedöma om vi kan uppnå miljömålen regionalt och nationellt och för internationell rapportering om miljötillståndet i Sverige.

Foto: Länsstyrelsen

Landskapet är i ständig förändring och moderniseringen av skogs- och framförallt jordbruket har gjort att floran också ändrats. Många arter har påverkats negativt och är idag rödlistade. Rödlistan är en prognos över risken för arter att dö ut i Sverige. För att kunna följa utvecklingen av rödlistade och andra intressanta kärlväxtarter övervakas utvalda arter i länet genom floraväkteriet.

Floraväkteriet koordineras nationellt av Sveriges Botaniska Förening tillsammans med Artdatabanken. Floraväktarna bildar ett nätverk över hela Sverige och inom länet är det föreningen Smålands Flora som ideellt samordnar verksamheten.

Floraväkteriet bygger på uppföljning av befintliga kärlväxtlokaler i länet. Det betyder att floraväktaren följer sina arters utveckling på en eller flera förutbestämda lokaler från år till år genom återkommande besök och använder en särskild metodik för att registrera information och data för arten och lokalen. Inget systematiskt eftersök av nya lokaler görs, men i de fall sådana upptäcks kan de tas med i floraväkteriet.

Resultaten av floraväkteriet rapporteras regelbundet till ArtPortalen. Där lagras informationen så att den kan användas för analyser och utvärderingar av till exempel miljötillståndet i länet eller för ett speciellt naturreservat.

Floraväkteriet ger mycket värdefull information om hur bestånden för intressanta kärlväxtarter utvecklas och har därför inkluderats i det regionala miljöövervakningsprogrammet.

Relaterad information

Svenska botaniska föreningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
länk till annan webbplats
Artportalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
länk till annan webbplats
ArtDatabankenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vidare läsning

Regionalt övervakningsprogramöppnas i nytt fönster. Rapport 2014:23
Utvärdering biologisk mångfald i landskapetöppnas i nytt fönster - rapport 2013:23

Kontakt:
Kristin Norkvist
Landenheten
kristin.norkvist@lansstyrelsen.se
010-223 63 79

Genom delprogrammet för utter i Jönköpings län kan förändringar i populationens utbredning och storlek följas. Uttern utgör en bra indikator för miljön till följd av dess känslighet för gifter i vattenmiljön.

 

Utter Foto: Lars Petersson

För ungefär 50 år sedan minskade landets utterpopulation kraftigt, främst till följd av att födan innehöll höga halterna miljögifter, särskilt PCB. Dessutom bidrog även jakt och habitatförstöring till minskningen.

Inventeringsresultat visar nu att utterpopulationen ökar både i utbredning och i antal. Uttern förekommer i nästan hela länet med undantag för den västra gränsen. Utterns krav på rika vattenmiljöer och dess känslighet för miljögifter gör arten till en bra indikator. Genom inventeringarna kan förändringar upptäckas i tid och nuförtiden inventeras utter i länet som en del i den regionala miljöövervakningen och ingår dessutom i ett gemensamt delprogram där tio län samarbetar.

Även om halterna av PCB har sjunkit finns nu nya miljögifter som kan utgöra hot mot uttern. Exempel på detta är PBDE i flamskyddsmedel och PFOS i impregneringsmaterial. Ett annat problem är trafiken, som dödar många uttrar då det saknas bra passager vid vägar i närheten av vattendrag.

 

Förekomst av utter i Jönköpings län vid barmarksinventeringen 2013/2014

Rapportera observation av utter

Vi tar tacksamt emot rapporter om observerad utter. Rapportera antingen till Länsstyrelsen eller lägg in observationen på Artportalenlänk till annan webbplats.

Död utter

Uttern hör till statens vilt och om en död utter påträffas ska den rapporteras eller lämnas in till polisen för transport till Naturhistoriska Riksmuseet.

Vidare läsning:

Artfakta
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Hur ser det ut i länet? Om miljöövervakning i Jönköpings län
PDF
Barmarksinventering av utter i Jönköpings län 2013 - 2014
PDF
Utvärdering av det gemensamma delprogrammet Miljöövervakning av utter 2009 - 2014
PDF
Uttern i Jönköpings kommunPDF

Kontakt

Linda Griffiths
linda.griffiths@lansstyrelsen.se
010-223 63 71

Fåglar reagerar ofta snabbt på förändringar i den miljö de lever i, och de är därför goda indikatorer på miljötillståndet. På fågelskären i Sveriges tre största sjöar, Vänern, Vättern och Mälaren, finns kolonier av ett antal lämpliga arter att övervaka. Därför ingår fåglar på fågelskären i de tre sjöarna som en del av miljöövervakningen i Sverige.


Fisktärnor Foto: Ulf Allvin

Ett fågelskär är en ö där flera par av måsar, tärnor eller storskarvar häckar tillsammans. Där är bon och ungar skyddade mot landlevande rovdjur som till exempel räv och grävling. Flera arter av änder och gäss, storlom, strandskata med flera lägger gärna sina bon på fågelskär, där måsars och tärnors gemensamma försvar ger ett visst skydd.

Standardiserade inventeringar av fåglar på fågelskär har genomförts årligen i Vänern sedan 1994, i Vättern sedan 2002 samt i Mälaren sedan 2005. Inventeringarna har utförts på uppdrag av berörda länsstyrelser och vattenvårdsförbund. Under 2015 genomfördes inventering av Hjälmaren med samma metodik.

Övervakningen är ett samarbete mellan programmen för miljöövervakning i Vänern, Vättern och Mälaren. I Jönköpings län är det också ett samarbete med uppföljningen i skyddade områden.

Alla fågelskär med kolonier av måsar, tärnor eller storskarv inventeras, liksom öar med ensamt häckande havstrutpar. Inventeringen görs på ett för fåglarna så skonsamt sätt som möjligt, oftast utan landstigning.

På fågelskären räknar vi arter som bildar kolonier som måsfåglar, tärnor, hägrar och storskarvar. Även andra sjöfåglar, rovfåglar och kråkfåglar som finns på skären räknas in. Vanliga arter är olika änder, gäss, storlom, skäggdopping, strandskata, drillsnäppa och kråka.

Vidare Läsning

Fåglar och fågelskär
PDF
Vättern-Fakta 7:2014
PDF
Årsskrift Vätternvårdsförbundet 2016länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kontakt

Friederike Ermold
friederike.ermold@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 62 01

Stormusslor undersöks för att följa förändringar i musselbestånden och upptäcka om ett vattendrag eller sjö påverkas av miljöstörningar.

Stormusslor Foto: Länsstyrelsen

Stormusslor i allmänhet och flodpärlmusslan i synnerhet har sedan 1980-talet varit viktiga indikatorarter i den svenska miljöövervakningen. Jönköpings län har övervakat flodpärlmusslan sedan mitten av 1990-talet. Flodpärlmusslan kräver ett rent vatten med öring eller lax för att kunna föröka sig. Unga flodpärlmusslor är ett tecken på att vattendraget mår bra. Arten är också en bra indikator för att följa upp kalkningens effekter. Flodpärlmusslan är rödlistad samt globalt och nationellt hotad. Därav finns ett riktat åtgärdsprogram som syftar till att bevara och förbättra artens beståndsstatus.

De övriga arterna av hotade stormusslor har fått en ökad uppmärksamhet sedan början av 2000-talet och ett fåtal av dessa bestånd övervakas. Det gäller tjockskalig målarmussla och äkta målarmussla. Åtgärdsprogram finns även för tjockskalig målarmussla. 2016 avslutades ett större LIFE-projekt, där Jönköpings län deltog (Målarmusslan återkomst), med tjockskalig målarmussla som målart. Projektet syftade till att öka kunskapen om artens biologi samt att återställa dess livsmiljöer. Läs rapporten Målarmusslans återkomstlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

De inhemska arter av stormusslor som finns i Sverige är:
Flodpärlmusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Margaritifera margaritifera)
Äkta målarmusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Unio pictorum)
Spetsig målarmusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Unio tumidus)
Tjockskalig målarmusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Unio crassus)
Allmän dammusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Anodonta anatina)
Större dammusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Anodonta cygnea)
Flat dammusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Pseudanodonta complanata)

Främmande invasiva stormusselarter som finns eller har påträffats i Sverige:
Vandrarmussla eller ”zebramussla”länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Dreissena polymorpha)
Kinesisk dammusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Sinanodonta woodiana)
Amerikansk trågmusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Rangia cuenata)
Trekantig brackvattensmusslalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Mytilopsis leucophaeata)

I Jönköpings län förekommer samtliga inhemska stormusselarter, ingen av de främmande arterna har ännu påträffats.

Vidare läsning

Artfakta om svenska sötvattensmusslorlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Musselportalen - rapportera musselobservationerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Stormusslor i Jököpings län 1959 - 2014öppnas i nytt fönster meddelande nr 2015:08

Kontakt
Karl-Magnus Johansson
Fiskeenheten
karl-magnus.johansson@lansstyrelsen.se 
010-223 64 04 

Fiskbestånd ger värdefull information om tillståndet i sjöar. Länsstyrelsen genomför om somrarna nätprovfisken i sjöar som är utpekade som värdefulla. Syftet är att följa fiskbestånden över tid och därmed kunna upptäcka om en sjö är påverkad av någon störning.

 

Foto: Stefan Gustafsson

Fisk i värdefulla vatten är ett regionalt program för miljöövervakning som Länsstyrelsen i Jönköpings län har startat. Genom en standardiserad metodik för provfiske med nät övervakas fiskbestånden i länets större sjöar som är värdefulla för sina höga naturvärden och/eller för fisket. Resultatet jämförs mot tidigare provfisken i samma sjö och även mot andra liknande sjöar.

Fisk som parameter


Fiskbeståndens artsammansättning i en sjö påverkas snabbt vid övergödning, försurning eller överfiske Fiskbestånden är därför en bra måttstock för hälsostatusen i en sjö.

Delprogrammet är en del av arbetet med miljömålet gällande levande sjöar och vattendrag. Några egenskaper som gör fisk lämplig för miljöövervakning är att:

  • Fisk har en avgörande roll i sjöars ekosystem
  • Det är känt att fiskfaunan i en sjö kan förändras vid olika typer av miljöstörning som till exempel försurning eller övergödning
  • Det ger goda kunskaper om var olika arter förekommer
  • Det finns standardiserade metoder som gör att resultatet kan jämföras med andra sjöar och med tidigare års provfisken.

Överst sik och unders mört från Försjön, Aneby kommun. Foto: Rasmus Linderfalk

Resultatanvändning

Mellan år 2010 och 2017 har 23 sjöar provfiskats inom programmet Fisk i värdefulla vatten, varav sex utgörs av Natura 2000-områden. Provfisken finansieras oftast helt eller delvis av fiskevårdsområdesföreningar och kommuner, Länsstyrelsen medfinansierar vid behov. Genom resultatet kan vi bedöma vilka åtgärder som är prioriterade i den aktuella sjön. Resultaten kan också användas för en lokalt anpassad fiskevård och förvaltning av sjöarna. Därför har myndigheter, kommuner och fiskevårdsområdesföreningar nytta av provfisken.

Vidare läsning

Värdefulla vatten i Jönköpings länPDF

Kontakt:

Rasmus Linderfalk
rasmus.linderfalk@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-223 64 84

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata på Naturvårdsverkets webbplats
länk till annan webbplats

Miljöövervakning Havs- och vattenmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats

Kontakt