Förorenade områden

Förorenade områden är platser som riskerar att skada eller skapa olägenhet för miljön eller människors hälsa. På den här sidan finns länkar till kartor över förorenade områden. Du också läsa om dina skyldigheter om du äger en förorenad fastighet.

Platser som är så förorenade att de kan riskera att skada eller skapa olägenhet för människors hälsa eller miljön kallas förorenade områden. Ett förorenat område kan vara ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning.

Orsaken till föroreningarna kan kopplas till tidigare och nuvarande industrier eller annan verksamhet som påverkat miljön negativt. Ibland kallas ett förorenat område även för föroreningsskada, det är i praktiken samma sak.

Hur vet jag om ett område är förorenat?

De allra flesta områden som kan misstänkas vara förorenade har kartlagts av Länsstyrelsen och kommunen. Du kan själv söka information om förorenade områden i karttjänsten för förorenade områden.

Du kan också kontakta tillsynsmyndigheten, oftast kommunen, för att få mer information. Om det inte är kommunen som är tillsynsmyndighet kan de hänvisa dig till rätt tillsynsmyndighet.

Tillsynsmyndigheten är den myndighet som kontrollerar att miljöbalken följs. Reglerna om förorenade områden finns i Miljöbalkens 10:e kapitel.

Tänk på att även om myndigheterna saknar upplysningar om fastigheten, så är det ingen garanti för att den är fri från föroreningar.

Hur kan jag påverkas av förorenade områden?

Om du bor eller vistas på eller vid ett förorenat område kan det ibland finnas risk för att du utsätts för skadliga ämnen i högre grad. Det behöver inte betyda att det i praktiken innebär någon hälsorisk.

Vid en eventuell sanering kan du tillfälligtvis påverkas, till följd av transporter eller andra åtgärder som sker i samband med saneringen.

Fastighetsägarens ansvar och skyldigheter för förorenade områden

Om du genom köp, byte eller gåva har förvärvat en fastighet efter den 31 december 1998 kan du i vissa fall bli ansvarig för att undersöka och sanera fastigheten. Då krävs det dels att det inte finns kvar någon förorenare, alltså någon som orsakat föroreningen och dels att du kände till eller borde ha känt till att fastigheten var förorenad vid förvärvet.

Är det en fastighet som används som privat bostad så ska du ha känt till föroreningen vid förvärvet.

Skyldigheter om du äger en förorenad fastighet

  • Om du planerar att göra grävarbeten eller liknande på din fastighet och du vet om att den är förorenad är du oftast skyldig att anmäla detta till tillsynsmyndigheten enligt 28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
  • Du är skyldig att ha tillräcklig kunskap om åtgärden och åtgärdens påverkan på hälsa och miljö samt vilka skyddsåtgärder som kan vara nödvändiga. Detta ska framgå av anmälan. Om du tar kontakt med tillsynsmyndigheten inför anmälan kan du få generella råd och anvisningar om anmälan.
  • Om du genomför grävarbeten eller liknande på din förorenade fastighet som leder till att föroreningar sprids, kan du själv betraktas som förorenare och därmed bli ansvarig för att undersöka eller sanera fastigheten.
  • Om du upptäcker en förorening på din fastighet, exempelvis vid grävarbeten, så måste du genast informera tillsynsmyndigheten om detta. Därför bör du alltid vara uppmärksam på konstig lukt och avvikande färgskiftningar i marken.
  • Du kan också bli skyldig att betala för värdeökning av din fastighet om någon annan sanerar den samt i vissa fall bli skyldig att betala för utredningar som någon annan utför på din fastighet.

Mer information hittar du i denna broschyr om fastighetsägarens ansvar:

Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet – ditt ansvarlänk till annan webbplats

För mer information kring förorenad mark och ansvar vid fastighetsöverlåtelser se

Förorenad mark- syns inte men finns öppnas i nytt fönster

§ 28 anmälan

Om du planerar att göra arbeten på din fastighet och du vet att om den är förorenad behöver du i god tid innan arbetet startar kontakta din tillsynsmyndighet för att se en anmälan behövs.

 

Anmälningsplikt gäller för en avhjälpandeåtgärd som omfattar en föroreningsskada och där åtgärden bedöms medföra en risk, större än ringa, för ökad exponering eller spridning av föroreningen.

Tänk på att vara ute i god tid. Anmälan ska skickas in till tillsynsmyndigheten minst sex veckor innan du tänker starta åtgärderna och vara undertecknad av ansvarig verksamhetsutövare.

För mer information om vad en anmälan bör innehålla så finns en

Checklista för innehåll i 28 § anmälanlänk till annan webbplats

Anmälan gör du via:

Blankett för 28 § anmälanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

För mer information se:

Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskyddlänk till annan webbplats

Vid frågor kontakta din tillsynsmyndighet. Om du är osäker på vem som är tillsynsmyndighet kontakta oss eller din kommun miljökontor.

Hantering av anmälningsärendet (tillsyn enligt miljöbalken) kan innebära att tillsynsmyndigheten kommer att ta ut en tillsynsavgift. 

Kommunicering- har du blivit kontaktad av oss?

Du har blivit kontaktad för att du äger en fastighet som vi har registrerat som ett möjligt förorenat område.

 

Vad måste jag göra?

Ingenting; detta brev är ett utskick med uppgifter som kommer att registreras på din fastighet. Vi rekommenderar att du läser igenom brevet och bilagorna och meddelar oss om du hittar någon uppgift som inte stämmer, eller om du har ytterligare information. För att förtydliga är uppgifterna enbart kopplade till en fastighet och inte personer.  

Hur lagras uppgifterna?

Uppgifterna lagras i en databas som kallas för EBH-stödet. Samtliga uppgifter är offentliga och kan begäras ut. EBH-stödet är ett nationellt arbetsverktyg för att förenkla myndigheternas arbete med förorenade områden.  

Vad ska jag göra med dessa uppgifter?

Vi rekommenderar att du sparar uppgifterna tillsammans med övriga uppgifter om din fastighet. Dessa papper är för kännedom och är ingen värdehandling. Du kan när som helst begära ett nytt utdrag.

Vilket ansvar kan fastighetsägaren ha om fastigheten är förorenad?

Läs mer under ansvar ovan.

Vad betyder uppgifterna?

I uppgifterna finns det en branschklass eller en riskklass. Riskklassning och branschklassning görs i ett första skede och det är inte säkert att ett område är förorenat även om det har en av dessa klassningar. Många områden kan få en förändrad riskklass efter undersökning.

Vad är en branschklass?

Branschklass baseras på hur förorenat ett genomsnittligt objekt i just den branschen är och de riskerna som oftast är förknippade med just den specifika branschen. I de fall när ett objekt har både en bransch- och riskklass gäller enbart riskklassen.

Vad är en riskklass?

Den första riskklassen tas fram genom geografiska, geologiska och historiska uppgifter samt intervjuer för ett enskilt objekt och är det som kallas för inventering. Om branschklass generellt säger hur förorenad en bransch är säger riskklassen hur potentiellt förorenat det specifika objektet är. Risklassen som tas fram i inventeringen kan senare fastställas eller ändras med miljötekniska markundersökningar. Risklassen från inventeringen ger länsstyresen hjälp med att prioritera vilka objekt som skall gå vidare till undersökningar. I dagsläget är det riskklass 1 och 2 som är aktuella för vidare undersökningar.

För mer information om inventeringen se MIFO-metodik för inventering av förorenade områden.

  

MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) består av två steg. Efter genomförd MIFO-inventering tilldelas varje enskilt objekt en riskklass, 1-4. Riskklass 1 står för mycket stor risk och 4 för liten risk.

MIFO fas 1

MIFO fas 1 är en orienterande studie som bygger på tillgänglig information som finns om objektet och branschen. Informationsinsamling sker bland annat via platsbesök, intervjuer och arkiv. Normalt sker ingen provtagning vid en MIFO fas 1 inventering.

De områden som efter utförd riskklassning enligt MIFO fas 1 får riskklass 1 eller 2 anses prioriterade för vidare utredningar. Den orienterande studien i fas 1 ligger då till grund för en inventering enligt MIFO fas 2. Fortsatta utredningar innebär att det på objektet genomförs en översiktlig miljöteknisk markundersökning enligt MIFO fas 2, för att ta reda på om området är förorenat.

MIFO fas 2

MIFO fas 2 är en översiktlig studie där provtagning sker. Provtagningspunkterna placeras där det är mest troligt att påvisa förhöjda halter av föroreningar, så kallade ”hot spots”. I en MIFO fas 2 inventering kan provtagning göras i olika element, exempelvis mark, grundvatten, ytvatten, sediment, byggnader, anläggningar, porluft eller annat media. Provtagningen planeras utifrån de förhållanden som är på den specifika platsen. MIFO fas 2 undersökningen resulterar i en bedömning av om området behöver undersökas vidare eller om riskerna är så små att inga ytterligare undersökningar eller åtgärder behövs.

Mifo fas 1 och 2 objekt i Länsstyrelsens databas över förorenade områden 2018.

Riskklass

Totalt

I fas 1

I fas 2

Övrigt*

1

57

15

17

25

2

467

381

50

22

3

582

470

60

48

4

214

178

20

14

BKL

3758




Avförda**

180




Totalt

5258

1044

147

109

* Objekt som riskklassats utifrån annat underlag eller annan metodik än MIFO, inklusive utredning och åtgärd. I gruppen ”Övrigt” ingår också objekt där riskklassen inte grundats på en inventering av det enskilda objektet, utan satts utifrån den branschklass objektet har enligt Naturvårdsverkets branschlista för inventeringsarbetet.

**Avförda objekt är områden där det efter en identifiering eller inventering har framkommit underlag som visar att på det området har inte bedrivits någon verksamhet som tillhör någon av de branscher som finns med i Naturvårdsverkets branschlista.

Mer information och material

Naturvårdsverkets information om inventeringlänk till annan webbplats

Naturvårdsverket: MIFO-modellenPDF

Statens Geotekniska institut: Inventering, undersökning och riskklassning av nedlagda deponierlänk till annan webbplats

MIFO-blanketter_A-F_exklusive rullistaWord

MIFO-blanketter_A-F_inklusive rullistaWord

Ifyllda blanketter för ett fiktivt_MIFO-objekt PDF

Minimikrav_MIFO-inventeringPDF

PM - Ytbehandling MIFO fas 1PDF

PM - Verkstadsindustri MIFO fas 1PDF

PM - Träimpregnering och sågverk MIFO fas 1PDF 

Så här jobbar vi med förorenade områden

 

Det finns idag cirka 5 300 registrerade potentiellt förorenade områden i Jönköpings län. Arbetet med undersökningar, utredningar och åtgärder inriktas på de mest prioriterade förorenade områdena i länet, oberoende av om det finns någon ansvarig verksamhetsutövare/fastighetsägare eller inte. Prioriterade områden i Jönköpings län är förorenade områden som enligt MIFO (metodik för inventering av förorenade områden) tillhör riskklasserna 1 och 2.

Särskild prioritet ges så kallade akuta objekt och objekt som är utpekade i närheten av vattenförekomster där kemisk och/eller ekologiskstatus enligt miljökvalitetsnormerna inte nås samt områden som har förhöjd risk för att drabbas av ett förändrat klimat. Även miljökvalitetsmålen är styrande för hur vi jobbar.

Prioriteringslistan för för vårt arbete med förorenade områdenPDF


Miljökvalitetsmål

Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen är Giftfri miljö särskilt viktigt för arbetet med förorenande områden. God bebyggd miljö och Grundvatten av god kvalitet är mål som också ofta berörs.

På länsnivå jobbar vi med miljömålen främst genom våra åtgärdsprogram. Förorenade områden ingår i tre åtgärdsprogram:

Hälsans miljömål – här finns åtgärder som rör Länsstyrelsens och kommunernas arbete med inventering, undersökningar och åtgärder av förorenade områden.

Vattnets miljömål – här finns åtgärder bland annat för att identifiera vilka förorenade områden som särskilt hotar eller riskerar att hota kemisk status i grundvattenförekomster.

Anpassning till ett förändrat klimat – Hur förorenade områden kan och hur det påverkas av ett förändrat klimat.

Mer information om respektive åtgärdsprogram och hur det går med åtgärdsarbetet i länet finns på sidan Åtgärdsprogram inom miljömål.

Åtgärdsprogram inom miljömål

På sidan Sveriges miljömål finns mer information om de nationella miljökvalitetsmålen, indikatorer, inspiration och verktyg till företag och kommuner att jobba med miljömålen.

Sveriges miljömållänk till annan webbplats

Åtgärdsprogrammen ska även fungera som regionalt anpassade mål för vår tillsyn och tillsynsvägledning. För Länsstyrelsens tillsynsvägledande insatser finns också en tillsynsvägledningsplan.

Tillsynsvägledningsplan 2018-2020öppnas i nytt fönster

Agenda 2030

Agenda 2030 för hållbar utveckling består av 17 globala mål för en hållbar utveckling. Miljömålen och arbetet med förorenade områden är en del i detta arbete.

Av de globala målen är det främst mål 3 Hälsa och välbefinnande och mål 11 Hållbara städer och samhällen som har starkast koppling till förorenade områden.

Mer information

Regeringens webbplats agenda 2030 och de globala målenlänk till annan webbplats

Globala målenlänk till annan webbplats

 

Länets 10 mest prioriterade områden

De prioriterade områdena är de områden som Länsstyrelsen och kommunerna kommer att arbeta med framöver. En översyn av prioriteringen görs varje år. Läs mer under Så prioriterar vi vårt arbete längre upp på sidan.

Är du intresserad av att veta mer. Under prioriterade objekt finns en kort beskrivning av respektive objekt.

 

Karta där placering av länets 10 mest prioriterade förorenade områden är markerat

Länets 10 mest prioriterade objekt

1. F.d. Färgaren (Kemiska Tvätten), Jönköpings kommun

Inom fastigheterna Obygden 18, 15 och 16 i Jönköping bedrevs kemtvätt, färgning, pressning och vittvätt. Idag består kemtvättsområdet och det förmodade påverkansområdet av villabebyggelse, med trädgårdar, fruktträd och odlingar.

Huvudstudien från 2016 visar att klorerade lösningsmedel har hittats i grundvatten, jord, berg, porgas, inomhusluft samt dricksvatten. I grundvatten i jord och berg uppmättes tetrakloreten i så höga halter att förekomst av fri fas kan misstänkas. Föroreningssituationen i grundvatten i jord och berg har inte kunnat avgränsas. Klorerade lösningsmedel förekommer i inomhusluften i samtliga undersökta bostadshus och halten överskrider Naturvårdsverkets lågriskvärde för två fastigheter. Tetrakloreten påträffades även i dricksvattnet för två fastigheter i halter under Livsmedelsverkets gränsvärde. Under 2018 och 2019 pågår arbete med en utökad huvudstudie. Objektet har tilldelats riskklass 1.

2. Lillesjön i Grimstorp, Nässjö kommun

Lillesjön är kraftigt förorenad av arsenik på grund av spridning från f.d. impregneringsanläggningen i Grimstorp. Nässjö kommun har beviljats statligt bidrag för att utreda sjön. Utredningarna har resulterat i en kartläggning av föroreningarna i sjön samt föroreningsspridningen från sjöns sediment, riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering. Utredningarna visar att avhjälpandeåtgärd krävs på objektet. Huvudstudien och en ansökan om bidrag för avhjälpandeåtgärd har lämnats till Naturvårdsverket. Objektet är har riskklass 1.

3. Munksjön, Jönköpings kommun

Munksjön är belägen centralt i Jönköping. I sjön finns förorenat sediment bland annat i form av fiberbankar från Munksjö pappersbruk. Sjön är även utsläppspunkt för det kommunala reningsverket. Fiberbanken och övriga sediment innehåller höga halter av kvicksilver, andra tungmetaller, oljeföroreningar och organiska ämnen som exempelvis PCB och dioxin. Detaljerade undersökningar och utredningar har utförts de senaste åren på uppdrag av en styrgrupp med representanter från Länsstyrelsen, Jönköpings kommun och Munksjö Sweden AB. Föroreningarna bedöms inte utgöra någon risk för människors hälsa vid vistelse på, i och invid Munksjön eller vid konsumtion av fisk om livsmedelsverkets rekommendationer följs. De höga halterna av flera olika föroreningar i sediment och i växt- och djurlivet, gör att i Länsstyrelsens samlade riskbedömning bedöms objektet tillhöra riskklass 1 och en åtgärdsutredning är nästa steg.

4. F.d. Rasslefalls såg (Trävaru AB Sommen), Tranås kommun

På fastigheterna Grytbäcken 3:1 och Grytbäcken 3:7 i samhället Sommen i Tranås kommun bedrevs sågverk med timmerupplag och doppning av virke. I undersökningar visas förekomst av klorfenoler och dioxiner i jordprover. Dioxiner är styrande för föroreningsriskerna. En huvudstudie har gjorts som hittills omfattat detaljerad miljöteknisk markundersökning, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering, och bedömning av behovet av ytterligare undersökningar/utredningar. Objektet har fått riskklass 1.

5. Ädelfors amalgameringsverk, Vetlanda kommun

Ädelfors amalgameringsverk ligger i Vetlanda kommun. På området har man haft utvinning av guld, koppar och nickel i drygt 200 år samt funnits ett båtbyggeri.

En MIFO fas 2 undersökning utfördes 2013 där analysresultaten visade på mycket höga halter av koppar, nickel och PAH i jord och höga halter av arsenik, kobolt, kvicksilver, bly och kadmium. Spridningsrisken bedöms som stor i och med närheten till Emån, ett Natura 2000-klassat objekt. Detta har resulterat i en riskklass 1. Naturvårdsverket har beviljat bidrag för en huvudstudie som pågår och beräknas slutföras under 2018.

6. F.d. Värnamotvätten, Värnamo kommun

I Värnamo kommun ligger den f.d. värnamotvätten där det har funnits en tvättanläggning för vittvätt och kemtvätt. I anläggningen användes bl.a. blekmedel (natriumhypoklorit), tvättmedel och tetrakloretylen (PCE). Åtgärd av föroreningarna görs med en multifasextraktion kombinerat med förstärkt biologisk nedbrytning samt en efterföljande ytlig schaktsanering. Under åtgärdens gång sker även en skydds- och saneringspumpning för att säkerställa kvaliteten på dricksvattnet i den kommunala vattentäkten. Åtgärden påbörjades under 2011 och beräknas pågå sammanlagt ca 10 år. Objektet har riskklass 1.

7. F.d. Bröderna Liljas Metallindustri, Gnosjö kommun

På fastigheten Käringagärde 1:34 i Gnosjö kommun har det bedrivits industriell verksamhet som orsakat föroreningar i form av bl.a. punktvis extremt höga metallhalter i marken och mycket höga halter av klorerade alifatiska kolväten i grundvattnet. Genom undersökningar har föroreningsspridning konstaterats och i ett flertal närliggande enskilda dricksvattentäkter har föroreningspåverkan påvisats. Objektet har riskklass 1.

8. Insjöns Metallfabrik HB, Gnosjö kommun

På platsen har det bedrivits ytbehandlingsverksamhet, mekaniskverkstad och gjuteri. Platsen ligger i den sydvästra delen av Gnosjö tätort. De dominerande föroreningarna i jord utgörs av koppar, nickel, zink, bly och krom. Dessutom påträffas frekvent barium och kobolt samt sporadiskt även arsenik och kadmium. Även sediment och grundvatten är kraftigt påverkat av metaller. Objektet har riskklass 1.

9. Kvarnasjön, Gnosjö kommun

Sjön som ligger i Gnosjö kommun är påverkad av både avslutade och pågående utsläpp från närliggande industrier, detta med avseende på främst metaller. Utförda provtagningar visar på en spridning med ytvatten från ett dike och ut från Kvarnasjön av framför allt zink och krom. Halterna är i många fall extremt höga i diket. Sammanfattningsvis så är diket och Kvarnasjön i stort behov av efterbehandlingsåtgärder framförallt med avseende på zink och krom. Objektet har riskklass 1.

10. Sannebo Trä AB, Eksjö kommun

Verksamheten har omfattat sågverk med träimpregnering i form av doppning. Markytan på det förorenade området sluttar norrut mot Kyrkesjön.

I MIFO fas 2 inventeringen klassas den som en riskklass 1, mycket stor risk. Riskklassningen grundar sig på att de föroreningar framförallt dioxiner och klorfenoler som hittats i jord, grundvatten och sediment inom det undersökta området har en mycket hög farlighet samt att spridningsförutsättningarna i mark, grundvatten och ytvatten är mycket stora.

Under 2017 genomfördes en fördjupad förstudie med bidrag från naturvårdsverket. SGU var huvudman för projektet.

Karttjänster med förorenade områden

WebbGIS

I WebbGIS hittar du en karta över de konstaterat eller misstänkt förorenade områden som finns i länet. I högerspalten på kartan finns en flik med teckenförklaring samt verktyg för ut- och inzoomning.

E-tjänst för komplettering av ärende

I e-tjänsten anger du Länsstyrelsen i Jönköpings län samt ärendets diarienummer 57x-xxxx-20xx (diarienumret står angivet i högra hörnet). Kompletteringarna ska ha kommit in till oss senast sex veckor efter det att ni blivit delgiven beslutet.

Du kan även komplettera ditt ärende genom e-post jonkoping@lansstyrelsen.se. Ange ärendets diarienummer 57x-xxxx-20xx samt komplettering i ämnesraden.

Observera att du bara behöver skicka in dina dokument en gång, använd då gärna vår e-tjänst.

 

Tillsynsavgift

En tillsynsavgift kan tas ut för utförd tillsyn i frågor rörande förorenade områden, enligt 10 kap. miljöbalken.

Kontakt

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Besöksadress: Hamngatan 4, Jönköping